To consider the climate and strive to reduce greenhouse gas emissions is a current issue in today's society. The outer wall hybrid sandwich wall is a new, more environmentally friendly wall type that is being researched for use in the market. The purpose of this study is to analyze whether the hybrid sandwich wall is a better choice for future construction projects and to compare it to the semi-sandwich wall. The study is limited to examining LCA module A (A1-A5) and module C (C1-C4), as well as how the pile foundation is affected by the use of the hybrid sandwich wall.

To conduct this investigation, literature studies, quantitative, and qualitative methods were used. The quantitative method involved climate calculations performed both manually and using the Bidcon and BM Tools software. With the assistance of the company Sigma Civil, a reference project was provided where the hybrid element could be tested. The qualitative method consisted of an interview study with Håkan Arnebrant, Sales Development Manager at Metsä Wood, who works with Kerto LVL and has background information on the hybrid sandwich wall. The software used to conduct the study was FEM-Design for load calculations, BM and Bidcon for LCA analysis.

The results of the study showed that the LCA analysis of module A indicated a reduction in carbon dioxide emissions by 28 000 kg Co2e when using the hybrid sandwich wall. For module C, emissions decreased by 1 000 kg Co2e. Additionally, during the element exchange, the self-weight of the outer wall decreased by 1,8 MN, which corresponded to the replacement of only six out of the total 27 piles along the facade with RD140. This resulted in a reduction of carbon dioxide emissions by only 1 600 kg Co2e for module A and 20 kg Co2e for module C. The cost savings for piles after the element exchange amounted to 15 600 SEK, and the total cost savings for the entire building during the element exchange were 235 000 SEK. Despite this, the hybrid sandwich wall also contributed to a 9% lower energy consumption. However, in conclusion, the hybrid element is considered a better, more environmentally friendly alternative for future construction projects.

Inom byggbranschen är förseningar i byggprojekts leveranser vanligt förekommande och utgör ett utmanande problem. För att övervinna detta problem krävs en utvecklad och noggranna tidsplaner som följs av alla berörda parter. I dagsläget använder sig byggindustrin huvudsakligen av aktivitetsbaserade tidsplaner, som representeras av Critical Path Method (CPM) och dess Gantt-schema. Trots att en annan tidsplaneringsmetod, baserad på lokalitet, visar lovande potential för att effektivt hantera förseningar i leveranser, har den inte fått samma uppmärksamhet.

Line of Balance (LOB) är en metod inom location-based scheduling (LBS), där platsen behandlas som en dimension i produktionsprocessen och den har visat sig vara effektivare alternativ än Gantt-schema. I stället för att endast fokusera på aktiviteter fördelar LOB-metoden aktiviteter på lokaliteter där de ska genomföras, vilket underlättar för alla parter att följa en tydlig plan och övervaka arbeten på ett enklare sätt. BIM-verktyg har visat sig vara effektiva för att förbättra och effektivisera LOB-tidsplaner genom att tillhandahålla specialiserade verktyg som underlättar skapandet av sådana tidsplaner. CPM-metoden utgör grunden för många programvaror som används för att skapa LOB-tidsplaner såsom programmet Vico Office. Dessutom kan användning av BIM-verktyg möjliggör tillämpning av Lean-tänkande som bidrar till att förbättra arbetsflöden och öka kvalitet.

Detta arbete undersöker hur tidsplaner påverkas vid övergången från aktivitetsbaserade- till lokalitetsbaserade tidsplaner, med hjälp av BIM-verktyget Vico Office. Vidare undersöks hur tillämpningen av Lean-principer såsom ”Visual Management” och ”Reduced Batch Size” påverkar lokalitetsbaserade tidsplaner. Gantt-schemat som analyserades i detta arbete är specifikt för byggföretaget NCC och omfattar utförandet av Hus A, Hus B och en förskola. Dock var endast detaljerad information om aktiviteterna som ingår i Hus A tillgängliga. För att konvertera Gantt-schemat till en lokalitetsbaserad tidsplan användes aktiviteternas varaktighet och lokaliteter från Gantt-schemat. För aktiviteter som saknade lokaliteter användes logiskt tänkande och erfarenhet för att fördela dem i lämpliga lokaliteter. Dessutom användes byggritningar som tillhandahölls av Karlstads kommunen för att tillämpa Lean-principen ”Reduced Batch Size”.

LOB-diagrammet som genereras av Vico:s Schedule Planner är i enlighet med Lean-principen ”Visual Management”. Det har visat en förbättrad förmåga att upptäcka tomma områden, kollisioner och diskontinuerliga aktiviteter jämfört med Gantt-scheman. Dessutom användes Lean-principen ”Reduced Batch Size” för att minska väntetiderna mellan arbetsgrupper. Trots att byggprojektets ledtid överskreds med två veckor, resulterade konverteringen i en lokalitetsbaserad tidsplan som främjade ett kontinuerligt arbetsflöde, en effektivare arbetsrytm och en förbättrad uppföljning av byggprocessen.

I byggbranschen består projekt ofta av tillfälliga organisationer. Detta leder till svårigheter med att skapa standarder och goda kommunikationsnätverk. Huruvida kommunikationen och samsynen kan förbättras är alltså ett viktigt ämne som bör adresseras. En förbättring av dessa aspekter medför att effektiviteten och vinstmarginalerna i byggprojekt kan öka. Ett verktyg som används under produktion för att effektivisera och planera är arbetsberedningar.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur arbetsmetodiken för arbetsberedningar inom byggbranschen ser ut idag, med fokus på hur dessa metoder uppfattas och tillämpas av olika aktörer. Genom att undersöka detta kan värdet och förståelsen av arbetsberedningar främjas. Studien undersöker således hur företag arbetar med arbetsberedningar, olika yrkesgrupper och aktörers inställning till arbetsberedningar och hur samsynen kan förbättras gällande just arbetsberedningar.

Undersökningen utfördes genom en fallstudie tillsammans med Skanska Hus Syd AB. Insamlingen av empiri har skett, främst genom en intervjustudie där respondenterna tillhörtolika yrkesgrupper och roller, men även genom observationer.

Baserat på den tillgängliga litteraturen är arbetsbetsberedningar ett planeringsverktyg somsyftar till att genomföra arbetsmoment på ett säkert och effektivt sätt. Detta verktyg kräver dock en förståelse och acceptans från alla aktörer inom byggprocessen.

Enligt resultaten av studien framgår det att arbetsmetodiken kring arbetsberedningar i deflesta fall går till, övergripande, enligt följande: Arbetsberedningen skapas av underentreprenörer då ett nytt arbetsmoment ska påbörjas. Arbetsberedningen utgår från en mall och ska godkännas av huvudentreprenörensinstallationssamordnare eller BAS-U innan arbetsmomentet tillåts att starta. Vidare förmedlarunderentreprenören arbetsberedningen till yrkesarbetarna som utför arbetet.

Ur studien framkom det att uppfattningen kring arbetsberedningar mellan olika yrkesgrupperoch aktörer inom branschen skiljer sig åt. De flesta tycker det är ett bra verktyg men en delanser det vara för tidskrävande. Produktionsledningen anser emellanåt att arbetsberedningarnaär bristfälliga medan yrkesarbetare och underentreprenörer tycker de är för omfattande. Vidare skiljer sig uppfattningen gällande arbetsberedningar något mellan aktörerna kringvarför de görs. I många fall tenderar de att främst bestå av säkerhetsanalyser och riskbedömningar.

Slutligen presenteras det några förslag på förbättringsmöjligheter för en ökad samsyn mellanolika aktörer. Här föreslås det bland annat involvering av fler personer vid framtagningen avarbetsberedningar, utbildningar, workshops och tydligare avtal.  

I Sverige står bygg-och anläggningssektor för ca 20% av hela landets utsläpp av växthusgaser, där 50% av detta kommer från byggverksamheten. Sedan 1930-talet har det blivit allt vanligare att bygga med traditionell tegelfasad tillverkad av bränd lera i Sverige. Traditionellt tegel har lång beständighet och kräver därför mindre underhåll under dess livstid. Det låga underhållsbehovet under livslängden betraktas som hållbart med särskilt beaktande av den ekonomiska och miljömässiga aspekten, men vid materialframställning och transport har materialet visat en stor andel utsläpp av växthusgaser eftersom dessa drivs av fossila bränslen. Förbränning av tegel har historiskt sett skett med naturgas och gasol, därför finns det ett behov ur ett miljöperspektiv att ersätta bränslena i förbränningsprocessen till förnybara energikällor.

Syftet med studien är att ge en tydlig bild för huruvida olika val av förbränningskällor påverkar koldioxidutsläppet. Detta sker genom att utvärdera följande delmål:

·  Beskrivning av produktionsprocesser och dess relaterade klimatpåverkan.

· Redovisning av hur biogas som förbränningskälla vid tegeltillverkning bidrar till reducerat CO2-utsläpp.

· Beskrivning av utmaningar som kan uppstå vid användning av biogas som bränslekälla vid förbränning av tegel.

Metoderna som används i denna studie baserar på både kvantitativ och kvalitativ forskning. Den kvantitativa delen tillämpas för att ta fram klimatpåverkan och bränslebehovet för tegeltillverkning. Beräkningarna utförs med hjälp av två livscykelanalyser, livscykelanalysen av koldioxid (LCCO2) och livscykelanalysen av energi (LCEA). LCCO2 som också är huvudfokus i studien används för att utvärdera koldioxidutsläpp som en av de miljöskadliga effekterna vid tillverkningsprocesser av tegel och LCEA används för att beräkna bränslemängden som behövs vid tillverkning av tegel. Den kvalitativa delen har använts genom sökning i litteratur och intervjuer med tegeltillverkare. Intervjuer tillämpas för att identifiera möjliga hinder som kan uppstå vid användning av biogas som bränslekälla för tegeltillverkning.

Resultatet av den här studien visar att det är möjligt att reducera koldioxidemissioner med ca 80% om biogas ersatte de fossila bränslena naturgas och gasol vid förbränning av tegel. Det finns dock en markant skillnad mellan energiinnehållet i de olika bränslekällorna. Vid förbränning av ett kg tegel krävs det 20% mer biogas i jämförelse med naturgas och 75% jämfört med gasol.

Slutsatsen av studien framhäver tydligt miljömässiga fördelar vid övergång till biogas, dock finns det en del ekonomiska utmaningar som hindrar omställningen. Enligt svar från respondenter är det priset och kunskapen kring biogasproducerat tegel som avgör om omställning kan ske till mer användning av biogas. Detta beror dels på att beställaren inte har kunskap om vilka miljömässiga fördelar som går att åstadkomma vid användning av biogasproducerat tegel, dels för tegel producerat med biogas är ungefär 1,5–2 kr/tegelsten dyrare än traditionellt tegel. För att öka användning av biogas inom tegeltillverkning bör biogas understödjas primärt med ekonomiskt styrmedel. Detta eventuellt i kombination med skattebefrielse. Det bör även ske en bredare kunskapsförmedling angående fördelarna vid användning av förnybara energikällor som biogas.

Tillgänglighet och användbarhet i arkitektur och byggd miljö är avgörande för jämlik stadsplanering. Jonas E. Andersson, arkitekt och docent i arkitektonisk gestaltning tittar på olika sätt som planerar kan skapa en mer användarvänlig miljö och visar på några historiska misslyckande som lett till mer otillgängliga byggnader och städer. Kan legato, en italiensk musikterm för en slät övergång, hjälpa framtidens planerare att tänka holistiskt i sitt planerande för tillgängliga och användbara byggda miljöer?

It is still an open matter whether qualities in housing are the outcome of architects’ artistic ambitions in answer to the users’ needs or whether it is the meticulous realisation of users’ demands and needs that national authorities stipulate. Since 2020, the Swedish building legislation is undergoing a historical change. The Swedish Government has assigned the National Board for Housing, Planning and Building to revise the 30 years praxis for how to write the appurtenant building regulations. These regulations typically present both recommendations and general advice on how to meet a specific requirement, for instance, accessibility and usability for people with disabilities. Instead, the regulations shall refer to new minimum requirements that have been defined as Swedish standards for how the specific building requirements can be achieved. This new model has several similarities with building legislation in Austria, Germany, and Switzerland. However, what is alarming, is that the national authority presume that these standards shall be developed by the building industry itself, rather than as agreements between the building industry and the welfare state what minimum housing qualities are for Swedish housing. Since participation in standardisation also presume a minimum annual fee of approximate 25 000 Swedish crowns per participants, another question materializes, can the building industry act as a representative for a broad and varied group of future users, including people with disabilities?

In 2006, a Swedish municipality, part of the expansive building market that the Greater- Stockholm region constitutes, opened an architectural competition that focused on a renewal of local residential architecture for the ageing citizens. The competition also included the task to design the very initial part of a new development that today is the buzzling area of new futuristic housing for modern Sweden. With this dual objective, the municipality hoped for innovative housing for both able and not so able seniors at the same time as the controversies around dismantling a former military airfield were settled. Some 33 proposals were submitted.

In 2012, after a five-year programming and construction process the new residential care home was finally inaugurated. Or, more accurately, this was the end of a building contract that was obtained in a public tendering process, but severely affected by building contractors wish to enter the then overheated building market at the Swedish capital. Put crudely, this was the beginning of a 10-year municipal building project of constant maintenance work to make the building functional for its frail residents and ultimately as a residential care home. 

The present study is based on a follow-up research project that for 16 years followed the idea of the municipality to renew architecture for ageing by an open architectural competition with an extended competition brief on future-oriented architecture for seniors. The study describes the tumultuous conversion of the winning proposal for a new residential care home through a building, refurbishment, and renovation process in which the first frail residents and staff become the hostage. What was intended to be a swift and easy building project turned into an exploit of public tenders to conquer a new building market. 

It is stated that Sweden is the leading country for the European Union when it

comes to recycling and sorting. However, tonnes of waste are still being deposited

to be incinerated instead of being reused or recycled. There are two reasons that

are mentioned in this thesis. The first one is because of the large percentage of the

municipal waste is sorted as non-recyclable thus, the solution to get rid of the waste

existence is through incineration. Secondly, demolition of buildings is a large source

to the amount of waste that is incinerated. Architects have even criticised the act of

demolishing buildings when they have a huge potential to be used and solve increasing

demands of residential buildings in Sweden. Even construction companies have tried

to focus on solutions in which they recycle remains from demolished constructions

into new materials for future projects. Still, there are still a demand of mining resources

instead of using resources that are already used, which on its own has an impact on our

already fragile environment.

If we observe how architects, designers, construction engineers outside of Sweden

tackles these problems. The conclusion is that they use more out of the box solutions by

using waste that is not only caused by the construction industry alone, but also caused

by the individuals who live in the country. While Sweden mainly focuses on preventing

mining of resources used for construction work by recycled remains from other

constructions. The rest of the world does not only implement this type of waste, but also

all sorts of waste. Still, at the end, Sweden is stated to be one of the greatest countries

when it comes to sorting waste.

The law of banning non-certified disposable products made of plastic was finalised

in the beginning of this year. It was recommended to not purchase or use products

of this type if they were manufactured before the law came into action. Though what

will happen with these products if they cannot be used, and people want to get rid

of them? This thesis will answer these questions by combining the world of recycling

with the world of architecture. This thesis is an experimental research based on the

three methods of recycling waste into building material. The experimental research will

visualise how disposable waste made of plastics can be implemented by using these

methods, while also following the requirements of a sustainable construction material

and product made in Sweden.

Detta arbete grundar sig på att undersöka vad som krävs för att bolag ska investera i nyproduktion av hyresrätter. Vi går in på olika hyressättningssystem som används vid befintliga hyreslägenheter och hur staten med hjälp av presumtionshyror och investeringsstöd har försökt stimulera nyproduktionen av hyreslägenheter. Ämnet fri hyressättning eller marknadshyror har varit ett hett debattämne som till och med fått regeringen att avgå år 2021. Arbetet fortsätter därför att undersöka om det strikta hyressättningssystem som finns i Sverige hindrar nyproduktionen av hyresrätter samt om just en fri hyressättning hade kunnat ändra på detta. 

Arbetet har utgått från en kvalitativ metod för att uppnå syftet. Arbetet utgår från vetenskapliga artiklar, litteratur samt intervjuer med personer från olika fastighetsbolag. Resultatet som vi kommit fram till är att detta är en känslig fråga där åsikterna varierar mellan privata och kommunala bolag. Det går att konstatera att nybyggnationen har minskat och priserna för nybyggnation har stigit kraftigt till följd av inflationen och det höjda ränteläget. För att öka incitamentet till nybyggnation av hyreslägenheter krävs en tydligare struktur och handlingsplan från kommunerna samt mer beviljande av bygglov, men i ett långtidsperspektiv krävs en ny reform av hyressättningssystemet.

Det finns flera styrande lagkrav vid en ombyggnation. Dock kan det hända att tillämpningen av vissa lagkrav i praktiken är utmanande att kombinera vilket kan leda till att avsteg måste göras. BBR 29 och PBL (2010:900) är exempel på lagar och föreskrifter som ställer krav på tillgänglighetsanpassning vid ombyggnation och det får endast göras avsteg från dessa under vissa omständigheter. Syftet med studien är att undersöka hur tillgänglighetskraven värderas i byggprocessen mot andra lagkrav, där de båda ger motstridiga utfall för att kunna ta reda på vilket som prioriteras och vilket som görs avsteg ifrån. Mer specifikt har det för studien valts att undersöka hur tillgänglighetsarbetet går till i byggprocessen vid en ombyggnation av en kulturmärkt byggnad. Studien avgränsas till Skåne och funktionsnedsättning i form av nedsatt rörelseförmåga då detta kräver en större insats för byggnadstekniska lösningar. Frågeställningarna är formulerade för att ta reda på hur tillgänglighetsarbetet går till vid en ombyggnation av en kulturmärkt byggnad då två områdens lagkrav ska kombineras. Det undersöks hur tillgänglighetsarbetet i byggprocessens olika skeden utförs, vilka de vanligaste utmaningarna är och hur de hanteras samt vilka som är de mest förekommande avstegen. Studien genomförs med hjälp av litteraturstudier inom området för tillgänglighet, kvalitativa intervjuer med sakkunniga TIL samt en deskriptiv fallstudie av ombyggnationen av det Gamla polishuset på Davidshall i Malmö.

Av insamlad data framgår det att tillgänglighetsarbetet är unikt och individuellt för varje projekt, därav är det inte möjligt att göra generella slutsatser. Praktiska exempel från intervjuerna samt fallstudien tyder dock på några samband. Merparten av tillgänglighetsarbetet sker under projekteringsskedet i byggprocessen. Utmaningarna varierar beroende på projektets karaktär och många avsteg förekommer då utmaningarna upptäcks för sent eller för att tillgänglighetsanpassningar i praktiken stött på oförutsedda hinder. Att koppla in sakkunnig TIL i ett tidigt skede, samt utöka deras involverande kontinuerligt genom byggprocessen, skulle kunna minska avstegen från tillgänglighet som behöver göras. Detta framgår också i fallstudien där sakkunnig TIL har varit inkopplad från början i projekteringsskedet vid framtagandet av system- och bygglovshandlingar. Kommunikation mellan sakkunnig TIL och antikvarie har löpt parallellt genom projekteringen samt produktionen i fallstudien. Detta har i sin tur resulterat i att det funnits tid och kunskap till att hitta kreativa lösningar som är till fördel för tillgängligheten och att få avsteg har gjorts vid ombyggnationen.

Med bra planering, kreativitet och samarbete kan utmaningar och avsteg från tillgängligheten minskas och fler lösningar hittas. Studien tyder på att när det finns ett förvanskningsförbud som gör att tillgänglighetsanpassning rent praktiskt inte är möjligt att genomföra, görs avsteg från tillgängligheten snarare än från kulturvärdet. Det är vidare fortfarande otydligt hur och vilka avsteg som får göras i praktiken. En stor del av beslutet om vilka lagkrav som avsteg görs från är upp till beslutande myndighet, där det beror på var och utav vem beslutet tas. Utöver att tydlighet i tillgänglighetsarbetet i byggprocessen kan minska behovet av att göra avsteg, kan en tydligare prioriteringsordning mellan lagkraven underlätta det praktiska arbetet.

Denna kunskapssammanställning över bland annat regelverk, vägledningar och frivilligakrav för ljus, dagsljus, solljus, utblick och belysning visar att det finns många verktyg attta hjälp av för att styra kvaliteten inom området. Det är viktigt med robusta lösningar försådant som inverkar på människors hälsa.

Vid stadsförtätning och maximering av markanvändning finns en risk att dagsljusnivåer ibefintliga byggnader minskar kraftigt. Många nya stadsdelar byggs med så hög täthet attdagsljustillgången inte lever upp till dagens krav i alla vistelserum. Kvantitativadagsljuskraven fungerar som en garant för att trender att rationalisera bort tillgång tilldagsljus och utblick inte drivs alltför långt.

Det finns inslag i moderna byggprojekt som bidrar till lägre energianvändning somsamtidigt leder till lägre dagsljusinsläpp. Minskad fönsterarea ger som konsekvensminskad dagsljusnivå vilken i sin tur får följden att elektrisk belysning måste tändasoftare, särskilt på lägre våningar. Dagsljus är en fri/gratis ljus- och energikälla, sombidrar till resiliens vid elavbrott.

Elektrisk belysning är ett relativt nytt fenomen. Glödlamporna och lysrören uppfannsomkring 1880 respektive 1930 dvs. för mindre än 150 år sedan. Före dessa uppfinningarvar alla byggnader belysta av dagsljus och byggplanerna och stadsplaneringen ritadesnoggrant för att säkerställa god tillgång till dagsljus.

Med dagens energi- och elkris är det värt att poängtera att en av de viktigasteenergikällorna (dagsljus) och också styr tidsanpassning och påverkar utvecklingen avalla arter på jorden, inklusive människor, ända ner till cellnivå. Ny forskning publicerasvarje månad som visar hur varje band av den elektromagnetiska strålningen - från UVtill infraröd - är kopplad till dygnsrytmen och att dygnsrytmen är allmänt grundläggandeför hälsa.

Det är viktigt att byggbranschen håller sig ajour med pågående medicinsk forskning omcirkadiska cykler och hur dagsljus, solljus, utblick och belysning på verkar hälsa.Nya rekommendationer kommer allt tätare.

Många av de byggtekniska åtgärder som används för att reducera buller påverkardagsljustillgång och till en viss del även utblick negativt. Vid tekniskt samråd är det inteovanligt att akustikkrav väger tyngre än kraven på dagsljus samt utblick.

Några av de senaste trenderna i utformningen av nya byggprojekt har lett till reduceradedagsljusnivåer inomhus (t.ex. oregelbunden och asymmetrisk placering av fönster,mörka fasadmaterial, avskärmning via fasadelement).

Elektrisk belysning inomhus behöver utformas för att underlätta seendet, dvs. utanflimmer och bländning. En god visuell miljö minskar mängden ögonbesvär, huvudvärk,muskel och ledbesvär och kan påverka prestationsförmåga och produktivitet på ettpositivt sätt.

I detaljplaner fastställs förutsättningarna för exploateringsgraden. Byggnadersmöjligheter att uppfylla krav på ljus, dagsljus, solljus och utblick ska prövas.Vid framtagande av detaljplaner är det därför viktigt att se till att kraven är möjliga attuppfyllas. Idag finns många verktyg som också lämpar sig för tidiga skeden, men det ärinte alltid som de tillämpas eller att exploateringsgraden anpassas till resultaten i destudier som görs. Vid hantering först vid startbesked är projekteringsarbetet långtframskridet och anmärkningar skulle få stora konsekvenser.

När alla rum i kritiska lägen kontrolleras i projekteringen är det vanligt med avvikelserfrån kraven på dagsljusfaktor. En del kan lösas på ritbordet men inte allt. Ibland ärförutsättningarna för svåra och det går inte att hitta lösningar som tillgodoser alla krav.Djupa rum ger svårare förutsättningar än grunda rum, eftersom ljuset avtar kraftigt medavståndet från fönstret.

I en tätt byggd stad har inte alla samma möjlighet att välja boende – högst upp i huseteller i gathuset där dagsljuset flödar. Mycket få föredrar mörkare bostäder men många ärberedda att kompromissa bort dagsljustillgången för att få tillgång till stadens puls.Dagsljus ska inte bara vara en lyx som privilegierade kan unna sig, det ska vara entillgängligt för alla.

I tätbebyggda kvarter är det ofta en utmaning att efterleva regelverket. Dagsljuset i Sverige är relativt svagt, och lågt stående sol, dessutom ofta skymd av omgivandebyggnader, ger långa skuggor. Historien visar att svenska städer kan förse alla boendemed ljusa bostäder men om förtätandet fortsätter enligt samma mönster som tidigare såmåste både lagstiftare och planaktörer ha verktyg att förstå dess begränsningar.Misslyckas planeringen av framtidens städer finns en risk att hälsa och välmående för desom bor i den attraktiva kvartersstaden i all mening äventyras.

Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket utgår från att brist på dagsljus kan genegativa effekter för hälsan. Uppskattningsvis 80 % av levnadstiden spenderas inomhus.Det är en av anledningarna att miniminivåer för dagsljus i vistelserum är nödvändiga ibyggregler.

Dagsljusfaktorn är ett bra mått för att bedöma tillgången av dagsljus. Dagsljusfaktornbeskrivs i en nyare standard där den bedöms över en yta och inte i en punkt.BBR hänvisar till föråldrade metoder. Ett kvantitativt dagsljuskrav säkerställer attvistelserum erhåller tillräckligt med dagsljus för att inte riskera människors hälsa.Byggnadens gestaltning får inte riskera människors tillgång till ett hälsosamtdagsljusinsläpp.

Boverket ser ett behov av en kunskapssammanställning kring nuläget inom termisk komfort i Sverige för att ha en så bred och korrekt förståelse som möjligt för vem branschen är, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskapscentra och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas för att branschen ska kunna ta större ansvar.

Några faktafrågeställningar som vi författare noterat och som kan vara värda att kartlägga ytterligare:

Metoder att simuleraKlimatdata för analyser och simuleringarBetydelsen av värmeöarÅtgärder för att minska värmelaster på byggnaderörbereda plats i byggnader för komfortkylaRisker med fukt och påväxt vid komfortkylaPrioriterade rum för termisk komfortUpplåtelseformers inverkan, utsatta grupper och lokala reglerVädring och fläktarPrioritera passiva åtgärderPortabel luftkylning/komfortkylaTillsyn och bygglovKrav som inte är samordnade (energi, dagsljus, buller, etc.)VarningssystemFörhoppningen är att kartläggning av termisk komfort ska bidra till kunskapsspridning om bransch, aktörer, teknik, system, konstruktion, kontroller, drift och underhåll samt forskning och utveckling.

Boverket ser ett behov av en kunskapssammanställning kring nuläget inom termisk komfort i Sverige för att ha en så bred och korrekt förståelse som möjligt för vem branschen är, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskapscentra och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas för att branschen ska kunna ta större ansvar.

Några faktafrågeställningar som vi författare noterat och som kan vara värda att kartlägga ytterligare:

• Metoder att simulera
• Klimatdata för analyser och simuleringar
• Betydelsen av värmeöar
• Åtgärder för att minska värmelaster på byggnader
• örbereda plats i byggnader för komfortkyla
• Risker med fukt och påväxt vid komfortkyla
• Prioriterade rum för termisk komfort
• Upplåtelseformers inverkan, utsatta grupper och lokala regler
• Vädring och fläktar
• Prioritera passiva åtgärder
• Portabel luftkylning/komfortkyla
• Tillsyn och bygglov
• Krav som inte är samordnade (energi, dagsljus, buller, etc.)
• Varningssystem

Förhoppningen är att kartläggning av termisk komfort ska bidra till kunskapsspridning om bransch, aktörer, teknik, system, konstruktion, kontroller, drift och underhåll samt forskning och utveckling.

Boverket ser ett behov av en kunskapssammanställning kring nuläget för ventilation för att ha en så bred och korrekt förståelse som möjligt för vem branschen är, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskapscentra och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas.

Rapporten tar upp

Ventilation som en del av byggnaden; Ventilation i bostäder; Ventilation i lokaler; Ventilation och inneklimatkrav (regelverk) samt kontroller; Mäta och verifiera inneklimat och ventilation; Energikrav och rekommendationer för ventilation; Brandskydd och ventilation; Ventilations påverkan på smittspridning; Vägledningar för ventilation och inomhusklimat; Branschens aktörer i SVerige; En fördjupande enkät; Behov av fortsatt kartläggning

This thesis compares foundation methods for buildings on low-strength, limited-depth soil. The study focuses on soil replacement and piling, specifically concrete and steel piles. The studyaims to answer the key questions about the possibility to use short piles on limited depth, cost-efficiency, and environmental impact of these methods.

Geotechnical and structural calculations are used to assess the loads on the piles and evaluate their strength. WIN-statik Frame Analysis helps analyze deformations, moments, and stresses. The foundation transfers vertical loads to three piles, generating horizontal loads at the pile tops. However, the challenge lies in short piles in clay, which experience low earth pressure and may rotate due to bad stabilization.

The analysis reveals that concrete piles are unable to transfer loads to solid rock effectively. Without fixed anchorage points, they are prone to rotation due to insufficient stiffness and lateral earth pressure. In contrast, steel piles are preferred because they can be drilled into the rock, providing fixed anchorage at the clay-rock transition and enabling them to withstand loads transferred through the foundation.

Soil replacement is considered as an alternative method but proves economically expensive, approximately three times more than piling with steel piles. From an environmental standpoint, piling contributes only slightly more carbon dioxide emissions, about 0.4 tons, compared to soil replacement.

Considering the significant cost advantage and minor environmental impact difference between soil replacement and piling, piling with steel piles is recommended as the optimal foundation method. Concrete piles are dismissed due to their instability. This choice ensures stability, cost-efficiency, and reduced environmental impact for buildings on low-strength, shallow-depth soil.

Bakgrund - Bygglogistik omfattar att planera och hantera logistik av material, utrustning och personal på byggarbetsplatsen. En väl fungerande bygglogistik minskar risken för förseningar, budgetöverskridningar och arbetsplatsolyckor och bidrar till ett mer hållbart byggande. Slöseri eller icke värdeskapande arbete på byggarbetsplatsen utgör 30–35% av kostnaderna och kan minskas genom effektivisering av materialhantering.

Syfte & Frågeställning - Studien fokuserar på att minska kostnaderna inom byggbranschen genom att förbättra kommunikationsflödena i byggproduktionen med hjälp av Microsoft Bookings. Målet var att undersöka vilka grundförutsättningar som existerar för att effektivisera leveranshanteringen och om Microsoft Bookings som digitalt verktyg kan effektivisera informationsflödet. Frågeställningarna som ska besvaras innefattar vilka är grundförutsättningarna för att effektivisera leveranshanteringen, och hur väl kan Microsoft Bookings effektivisera informationsflödet.

Metod - Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod, vilket innebär att frågeställningarna besvaras med hjälp av intervjuer i en fallstudie. Detta har kompletterats med litteraturstudie av teorier och tidigare forskning inom området.

Teori - Det teoretiska ramverket utgår från digital kalender, kommunikation, materialhantering och Lean Construction. Detta ramverk utgör en anledning till att använda digitala verktyg eller beskriver de positiva effekter som medföljer vid en implementering.

Empiri - Intervjuer resulterade i insikter om vikten av planering, involvering, tydlighet genom visualisering för en effektiv leveranshantering på byggarbetsplatsen. Genom att implementera användarvänligt digitalt verktyg kan leveranshanteringen effektiviseras och göra processen enklare för alla parter som är involverade i projektet.

Diskussion & slutsats - Slutsatsen är att ett automatiserad bokningsverktyg för leveranshantering är efterfrågat och välbehövligt. Detta då en implementering leder till reducering av antalet moment som krävs för koordinering av materielleveranser genom att samordna relevant information. Detta innebär att den slutliga rekommendationen är att implementera Microsoft Bookings då programmet lyckas uppfylla fyra av sex identifierade behov och egenskaper. Dock utesluter detta inte att andra typer av digitala kalendrar bör utvärderas då målet är att implementera ett verktyg som tillgodoser samtliga identifierade behov och egenskaper. 

År efter år byggs det allt fler byggnader och med tanke på efterfrågan och behoven kommer det att fortsätta göra det framöver. Kommande åtta åren kommer Sverige att behöva bygga ca 600 000 nya bostäder för att möta hushållstillväxten. Trots medvetenheten om byggbranschens utsläpp och miljöpåverkan samt dess kostnader vid framtagning/tillverkning av nya byggnadsmaterial och fortsatt byggande, fortsätter det byggas på grund av bostadsbristen. Parallellt med byggandet pågår en världsomfattande klimatförändring, vilket lett till varmare temperaturer som orsakat naturkatastrofer etc. Sveriges bygg- och fastighetssektorn stod 2019 för hela 21,1% av Sveriges totala koldioxidutsläpp (CO₂) som motsvarar 19,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar en femtedel av Sveriges totala utsläpp. Ett av de vanligaste byggnadsmaterialen att bygga stommen för ett flerbostadshus med är betong, där den domineras av två stommetoder, prefabricerad- och platsgjutenbetongstomme. 2020 tillverkades 80 procent av Sveriges flerbostadshus med en stomme av betong.Syftet med denna fallstudie är att jämföra skillnaden mellan betongstommetoderna platsgjuten betongstomvägg mot Prefab stomvägg med avseende på koldioxidutsläppen och ur kostnadsaspekten under byggskede A1-A5, detta för att underlätta valet för entreprenören att välja en lönsam stommetod som släpper ut mindre koldioxidekvivalenter.Denna studie har använt olika undersökningsstrategier för att stärka underlaget för empirin, det vill säga litteraturstudier och fallstudier, dokumentanalys, Livscykelanalys och kalkylering. För att besvara frågeställningarna och uppnå målet med fallstudien har sex olika projekt erhållna från Peab Bostad Syd undersökts med avseende på tillverkningsmetoderna massiva Prefab-, Semi-Prefab- och platsgjutna metoden. Livscykelanalys har undersökts med Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg och där kostnadskalkylerna undersöktes med Excel med hjälp av MAP kalkyleringsunderlaget.Resultatet indikerar att den platsgjutna stomväggen ger upphov till utsläpp som är 53,5% respektive 75,3% mindre CO₂e/m² Bruttoarea än skalväggarna respektive massiva Prefabväggen. Resultatet indikerar också att den platsgjutna metoden släpper ut 60,4% CO2e/m3 betong mindre än skalväggarna och 84% CO₂e/m³ betong mindre än den massiva Prefabmetoden. Den platsgjutna väggen blir 5,6% billigare än skalväggarna och 21,4% billigare än den massiva prefabricerade väggen per m² bruttoarea. Den platsgjutna väggen blir 10,4% billigare än skalväggarna och 33,6% billigare per m³ betong för den massiva prefabricerade väggen.Slutsatserna ur studien är att den platsgjutna metoden medför mindre CO₂ utsläpp och är ett billigare alternativ jämfört med de prefabricerade metoderna. Denna fallstudie iakttar produkt skedet (A1-A3) och byggproduktionsskedet (A4 och A5) för stomväggar av betong enbart. Denna fallstudie har undersökts med avseende på sex byggnader som har en geografiskplacering i södra Sverige, vilket inte tar hänsyn till norra Sverige som har en kallare temperatur.

The climate crisis is becoming more prominent in everyday life and the construction industry plays a significant role. The study aims to optimize the climate of a fictional house with exterior walls made of wood. By investigating the climate impact of a building with a solid wooden frame depending on the heating system. The study will focus on two different frame systems, one of which is made of cross-glued wood and one of IsoTimber. The questions are what climate impact a solid wood building does have. What dimension of cross-glued wood is required to meet BBR's requirements? Which combination of frame system and heating system is the most optimal for Malmö and Stockholm? How many years does it take for the heating to have a greater climate impact than the manufacture of the building? How much climate impact will the most optimized building have after 50 years? In the VIP-Energy program, energy calculations have been performed. Quantity and energy calculations have then been translated into carbon dioxide equivalents in the BM program to calculate the climate impact for the buildings with associated heating systems. 

The results show that cross-glued wood has a lower general climate impact than the frame of IsoTimber. The dimension for meeting BBR's energy requirements with a cross-glued wood frame is 330 mm. The most optimized combination of frame system and heating from a climate point of view is IsoTimber 300 mm with district heating for Malmö and Stockholm. The results show that energy consumption from heating will have a greater climate impact than production for the most optimized alternative only after 22 years for Malmö and 44 years for Stockholm. The building with the least climate impact after 50 years is IsoTimber 300 mm with district heating where the climate impact is 57,7 ton CO2e in Malmö and 43,7 ton CO2e in Stockholm. The study shows that reliable conversion factors are required to translate components and heating systems into carbon dioxide equivalents. The current conversion factor for heating when district heating is used differs between the climate zones, which means that the result is widely distributed. The best optimized alternative, 300 mm IsoTimber with district heating is a good alternative with a low climate impact that still maintains a high level of comfort for the user.

In this study, mould growth on wood was investigated by image analysis. The studied parameters were drying and heat-treatment temperatures (20–210°C), original and resawn surface and different wood species (spruce and larch). Small specimens—some of which were inoculated with a spore suspension—were stored under humid conditions and photographed once a week. Mould growth was assessed by image analysis. In general, results found in earlier studies regarding the influence of several parameters could be confirmed. Image analysis was found to be a useful method to quantify mould growth in an objective and reproducible way. 

Boverket ser ett behov av en kunskapssammanställning kring nuläget om fuktsäkra byggnader i Sverige för att ha en så bred och korrekt förståelse som möjligt för vem branschen är, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskapscentra och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas för att branschen ska kunna ta större ansvar.

De utmaningar som noteras är:

Byggsektorn beredskap och förmåga att möta de nya förändrade byggregler som planeras av BoverketDen stora andelen fuktrelaterade fel och skador som rapporteras i olika utredningar.Kraven kopplat till fuktrelaterade innemiljöproblem är otydliga och ofta svåra att följa upp. Detta kan leda till fuktrelaterade innemiljöproblem som orsakar lidande för de individer som drabbas.Miljö och klimatfrågan ställer krav både på resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan samt resiliens och klimatanpassning.Förändrade boendevanor och brukarvanor som ändrar på förutsättningarna i en byggnad.Fragmentering och specialisering med många aktörer med ansvar för sin del endast.Några utvecklingsområden har noterats. Områden där det behövs både forskning och utveckling av teknik, processer och samarbeten:

Kvalitetssäkring av nya material, konstruktioner och produktionsmetoderKompetensutveckling och kompetensspridning.Framtagning och tillgängliggörande av kunskap, teknikutveckling.Samsyn behöver utvecklas när det gäller bl.a. uttorkning i betong och i vilken omfattning byggnader behöver skyddas mot fukt under byggproduktionen.Undersökning av utvecklingsmöjligheter behövs för att ta vara på digitaliseringens möjligheter med sensorer, digitala tvillingar, AI m.m. i samband med fuktsäkerhet.Kartläggningen skulle förstärkas med en bredare internationell utblick. Det tycks finnas en del skillnader både i arbetssätt och erfarenheter kring fuktsäkra byggnader.Förhoppningen är att kartläggning av fuktsäkra byggnader ska bidra till kunskapsspridning om bransch, aktörer, teknik, system, konstruktion, kontroller, drift och underhåll samt forskning och fortsatt utvecklingsarbete.

Boverket ser ett behov av en kunskapssammanställning kring nuläget om fuktsäkra byggnader i Sverige för att ha en så bred och korrekt förståelse som möjligt för vem branschen är, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskapscentra och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas för att branschen ska kunna ta större ansvar.

De utmaningar som noteras är:

• Byggsektorn beredskap och förmåga att möta de nya förändrade byggregler som planeras av Boverket
• Den stora andelen fuktrelaterade fel och skador som rapporteras i olika utredningar.
• Kraven kopplat till fuktrelaterade innemiljöproblem är otydliga och ofta svåra att följa upp. Detta kan leda till fuktrelaterade innemiljöproblem som orsakar lidande för de individer som drabbas.
• Miljö och klimatfrågan ställer krav både på resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan samt resiliens och klimatanpassning.
• Förändrade boendevanor och brukarvanor som ändrar på förutsättningarna i en byggnad.
• Fragmentering och specialisering med många aktörer med ansvar för sin del endast.

Några utvecklingsområden har noterats. Områden där det behövs både forskning och utveckling av teknik, processer och samarbeten:

• Kvalitetssäkring av nya material, konstruktioner och produktionsmetoder
• Kompetensutveckling och kompetensspridning.
• Framtagning och tillgängliggörande av kunskap, teknikutveckling.
• Samsyn behöver utvecklas när det gäller bl.a. uttorkning i betong och i vilken omfattning byggnader behöver skyddas mot fukt under byggproduktionen.
• Undersökning av utvecklingsmöjligheter behövs för att ta vara på digitaliseringens möjligheter med sensorer, digitala tvillingar, AI m.m. i samband med fuktsäkerhet.
• Kartläggningen skulle förstärkas med en bredare internationell utblick. Det tycks finnas en del skillnader både i arbetssätt och erfarenheter kring fuktsäkra byggnader.

Förhoppningen är att kartläggning av fuktsäkra byggnader ska bidra till kunskapsspridning om bransch, aktörer, teknik, system, konstruktion, kontroller, drift och underhåll samt forskning och fortsatt utvecklingsarbete.

Architecture is known to gather people and encourage shared spaces in our buildings and homes, while the Corona virus, aka COVID-19 has refrained us from our usual face to face communication and meetups. For some, work and social life has been reduced and limited to a screen, virtual meetings for studies, work, social events and so forth.

Architecture has its impact on us more than ever before. It can and should provide us safety, infection control and prevention from getting sick. The materials we choose to design our home with is also crucial in a pandemic situation as we should be looking for disinfectant material properties. Copper have been shown to perform better than other common materials like steel, plastic, and wood. Air circulation and ventilation in inner spaces will also have stricter requirements where the air should be changed every hour and checking the air quality – that could be improved with the ratio of greenery and open spaces. Designing a home that can stimulate the productivity, flexibility, comfort, happiness, and health in its dwellers is the ultimate goal for this study. The target audience for the thesis are architects, interior designers and laymen who are interested in this field or those that are seeking a design which promotes healthy, safe and adequate living spaces and homes.

The methods used in this study where both quantitative and qualitative methods through an international online survey as well as conducting local interviews with residential buildings’ dwellers in Berlin. On one hand, poor design can lead to both higher expenses in the long term as well as leading to bad physical and mental health, which is felt through the responses from both the survey and interviews. The biophilic design on the other hand, can have a huge positive impact on the dwellers both physically and mentally and should be tested and used more as a solid base for designing interior spaces.

I detta arbete undersöks de nya designverktyg som samlas under begreppet databaserad design, som bygger på kvantitativa värden, och huruvida dessa verktyg kan utvecklas för arbete med trivsel i centrum i byggd miljö, med särskild hänsyn tas till kvalitativa värden ‒ specifikt dagsljus. Arbetet börjar med att ta reda på vad databaserad design innebär, hur det används i Sverige idag, och om det kan hjälpa oss med att uppnå vad vi uppfattar som trivsamt dagsljus. Slutligen ska arbetet undersöka möjligheten till att uppnå ett resultat som uppfattas som trivsamt och att kvalitet sätts före kvantitet, med hjälp av datorns beräkningskapacitet.

Trivsel som område stöds av ett brett forskningsunderlag, medan mycket av den forskning som görs inom datadriven design sker ‘in-house’, inom FoU-avdelningar på större företag. 

Idag styrs dimensionering och utformning av ljusinsläpp i svensk arkitektur nästan uteslutande av rekommendationer i BBR. Dessa gränsvärden ‒ definierade som den lägsta accepterade nivån för det som byggs ‒ har blivit vedertagna riktlinjer, och det är upp till varje aktör att utöver dessa rekommendationer se till att god arkitektur skapas.

Att arbeta med datadriven design ger vissa fördelar över traditionella designmetoder, men det för också med sig fallgropar. Beräkningskraften i dagens datorer, och möjligheterna för dess användningsområden är till synes oändliga, men att förlita sig på siffror utan att förstå vad de betyder för med sig risken att datan kan missuppfattas.

Detta arbete genomfördes i flera skeden. Först hämtades kunskap och information om ämnet från litteratur och andra källor. Sedan kontaktades sakkunniga inom området. Utifrån samtal och möten med flera stora aktörer inom arkitektur och stadsutveckling i Sverige byggdes en tydligare bild av dagsläget upp. Här bekräftades också behovet av metodutveckling inom området för trivsel och dagsljus, och hur vi mäter dem. De rekommendationer som används för dagsljusets mängd och kvalitet i byggd miljö idag borde utvärderas och förnyas utifrån moderna förutsättningar.

Baserat på den kunskap, utveckling och forskning som kartlagts och analyserats, genomfördes ett försök att tillämpa kunskapen i en praktisk situation. Detta mynnade ut i ett gestaltningsförslag med målsättningen att skapa trivsamt dagsljus med hjälp av databaserad design. Gestaltningen utgjordes av moduler som modifierar dagsljus, parametriskt utformade utifrån den insamlade datan ‒ väderstreck, geografiskt läge och behov utifrån specifik verksamhet eller miljö ‒ vare sig det är en bostad, ett kontor, ett bibliotek, en offentlig paviljong eller något annat.

Genom att  kvantifiera kvalitativa parametrar är det möjligt att få in mjuka kvaliteter i databaserad design – med det sagt går det inte att förlita sig på data och förvänta sig ett resultat som innebär god arkitektur. Den kanske största utmaningen är att försöka kvantifiera värden som anses vara subjektiva. Metoderna ifråga funkar bäst med utgångspunkt i att de kan komplettera papper och penna, fysiska modeller och andra traditionella metoder i arkitektens verktygslåda. Databaserad design används idag sällan genomgående i hela designprocessen, och här finns stor potential för framtida utveckling. 

Från den 1 januari 2022 planeras ett krav på klimatdeklaration av nybyggnationer införas. Detta som ett steg i arbetet med att minska miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn i Sverige. Klimatdeklarationen går ut på att byggherren ska redovisa den klimatpåverkan som byggskedet (A1–A5 i en livscykelanalys) bidrar till innan kommunen kan meddela slutbesked. Denna första version av klimatdeklarationen innehåller inga gränsvärden för maximala CO2e-utsläpp. Däremot har IVL (Svenska Miljöinstitutet) tagit fram förslag till framtida gränsvärden (171 kgCO2e/ m2 BTA för småhus), vilket kommer fungera som en måttstock i denna studie.

En livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna klimatpåverkan från en produkt under hela dess livscykel. Syftet med denna studie är att ta fram en LCA på två enfamiljshus, med utgångspunkt från klimatdeklarationen, vilket innebär att studien endast fokuserar påbyggskedet. Utifrån dessa referensbyggnader utfördes sedan en jämförelseanalys för att se ifall förändringar av material i konstruktionen skulle kunna leda till lägre CO2e-utsläpp. Det ena huset i studien är ett 1½-planshus, kallat ”Sjölin”, och det andra ett 1-planshus, kallat ”Tockabjär”. Överlag har de två husen liknande konstruktioner med platta på mark, massiv trästomme, takstolar av konstruktionsvirke samt cellulosaisolering.

De frågeställningar som ställs för att uppnå syftet är:

• Vilken total klimatpåverkan i form av CO2e-utsläpp bidrar materialen i de massiva trähusens klimatskal, bärande konstruktion och innerväggar till under byggskedet?
• Vilka alternativa materialval i klimatskalen, de bärande konstruktionerna och innerväggarna skulle kunna bidra till ett minskat CO2e-utsläpp under byggskedet utan att påverka husens prestanda i drift?
• Hur stor blir den totala minskningen av CO2e-utsläpp för de båda massiva trähusen, efter det att alternativa materialval har implementerats i respektive hus?

Enligt klimatdeklarationen studerades miljöpåverkan endast att utifrån miljöpåverkanskategorin ”klimatpåverkan”, det vill säga utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO2e). Till hjälp för att beräkna klimatpåverkan har Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) använts, vilket är en databas med generiska data på en mängd olika byggresurser. Denna generiska data kan kompletteras med specifika data från miljövarudeklarationer (EPD:er) tillhörande olika produkter och tillverkare.

Arbetet med att undersöka alternativa material för att minska klimatpåverkan från de båda referensbyggnaderna utfördes genom att granska EPD:er på andra material. De material som studerades som möjliga alternativ behövde ha liknande egenskaper som de ursprungliga, för att undvika att påverka byggnadernas prestanda i drift.

Resultaten före och efter materialbyte visade att CO2e-utsläppen per bruttoarea (BTA) blev 131,65 kg/ m2 respektive 118,52 kg/ m2 för Sjölin. För Tockabjär blev motsvarande resultat 132,28 kg/ m2 respektive 130,24 kg/ m2. I förhållande till IVL´s förslag till gränsvärden håller båda referensbyggnaderna goda marginal gällande CO2e-utsläpp.

Det är vanligt att med trähusbyggande utan väderskydd idag! Tiden för stommontage kan göras rejält kort genom anpassning till ”bra väder”. Genom att plasta in och hantera eventuellt vatten effektivt samt på olika sätt åtgärda eventuella missfärgningar och fuktskador motiveras insparat väderskydd under byggtiden. Vid KL-trä rekommenderas t ex slipning av träytor. Stommarna i dessa projekt är förhållandevis enkelt sammansatta och det återstår stora arbetsinsatser med kompletteringar på väggar, bjälklag och ytskikt samt installationsarbeten vilket gör att byggtiden ändå blir förhållandevis lång. Ökad prefabricering skulle ge stora möjligheterna till tidsvinster för stomkomplettering, ytskikt och installationer. Byggherren behöver ta rätt beslut om byggsystem tidigt i byggprocessen för att få en kortare byggtid. Med högre förtillverkningsgrad och väderskydd är det möjligt att halvera byggtiden. System med högre färdigställandegrad förutsätter att t ex eldragning är förberett och att invändiga ytskikt är klara eller åtminstone närmare klara. Då måste det också finnas ett heltäckande väderskydd För att ”redesigna” byggprocessen behövs en utveckling av tekniska system. Det ställer också krav på att förutsättningarna för byggprojekten analyseras i tidiga skeden av byggprocessen, under projektering och redan när upphandling av stomleveranser och underentreprenörer genomförs. Byggsystemet behöver behandlas tidigt och installationer och ytskikt integreras i projekteringsarbetet. Stomleverantörerna behöver utveckla sina produkter att även innehålla förberedelser för i första hand installationer men också ytskikt. En grov uppskattning av hur totalkostnaden påverkas vid en halverad byggtid har också genomförts. Den avser ett hypotetiskt projekt och bedömningen är att byggkostnaden blir ungefär densamma även om delkostnaderna omfördelas. För byggherren/beställaren bör det finnas en vinst på lägre ränteutgifter, något lägre projekteringskostnad samt möjlighet att hyra ut eller använda byggnaden tidigare. För att det ska vara lönsamt med väderskydd så behöver det vara med i förutsättningarna från projekteringens början. Val av byggsystem och byggnadens utformning har stor betydelse.

Befolkningsökningen och urbaniseringsprocessen gör att fler bostäder och andra byggnader måste uppföras i städerna. Stadsförtätning är en planeringsstrategi där påbyggnad av befintliga byggnader är en lösning. Vid påbyggnad måste nya laster bäras av en befintlig konstruktion och beroende på påbyggnadens omfattning och materialval används olika förstärkningsmetoder.

Syftet med denna studie är att undersöka en förstärkningsmetod genom breddning av pelarfundament. Konsekvenserna inom två teknikområden: geoteknik och byggnads-konstruktion, har studerats. Frågeställningarna har varit likartade: vilka undersökningar måste göras och vilken bärförmåga har en konstruktion som pålastas före och efter förstärkning av pelarfundamentet? Parallellt med studier av litteratur har intervjuer med konstruktör och geotekniker utförts, för att skapa en tydlig inriktning på arbetet.  Några metoder för förstärkning av pelarfundament presenteras. Förutom specialiserad litteratur, rapporter och uppsatser som utgör den största delen av teoriavsnittet i denna studie, har Eurokoderna utgjort referens, främst vid konstruktionsberäkningar men också för det avsnitt som berör geoteknik.

För att kunna utföra relevanta beräkningar har ett fiktivt fall tagits fram. Utifrån bygghandlingar och uppmätningar i ett befintligt parkeringshus i Lund, har de vertikala lasterna före och efter påbyggnad beräknats. Den befintliga byggnaden var grundlagd på grov- och mellansand men placerades i det fiktiva fallet i Malmö och grundlades på lermorän.

Utifrån de stipulerade förutsättningarna har en dimensionering vid förstärkning av det befintliga pelarfundamentet redovisats i form av beräkningskontroller samt ritningar. Vid dimensionering av pelarfundamentet har olika beräkningsmodeller använts. Flera avgränsningar har gjorts; exempelvis att horisontella laster inte beaktats och vertikala laster verkar centriskt, i syfte att ge en överskådlig bild av de vanligast förekommande beräkningarna och kontrollerna som måste göras vid fundamentförstärkning.

I det aktuella fallet var sidan på det kvadratiska pelarfundamentet 2,8 m lång och dess tjocklek 0,6 m. De vertikala lasterna före påbyggnad uppskattades till 2242 kN och ökade till 3894 kN efter påbyggnad. Jorden blev då belastad nära maximal tillåten spänning och den befintliga betongkonstruktionen hade inte kapacitet för att bära de nya lasterna. En ökning av plattans breddmått med 0,45 m på samtliga sidor beräknades nödvändig för att behålla samma spänning i jorden. För att uppnå en godtagbar kapacitet antogs en pågjutning à 0,2 m också vara nödvändig. Även en breddning av den rektangulära pelaren antogs. Beräkningskontrollerna godkände de nya dimensionerna samt fastställde kvantiteten av nytt armeringsjärn som skulle användas, dels för att förlänga den befintliga armeringen, dels för att förbättra vidhäftningen mellan den gamla och den nya betongen.

Val av förstärkningsmetod är förknippad med flera faktorer såsom läget inom byggnadskonstruktionen, geokonstruktionens skick, markförhållanden, mm. Därför är inte en metod bättre än en annan; lämplig metod måste bestämmas från fall till fall. Som studien visar skall en arbetsmetodik följas med undersökningar och relevanta beräkningar. Slutsatserna är att studiens resultat bedöms rimliga, men noggrannare dimensionering skulle kunna utföras med FEM-program.

Wood has been traditionally used as a construction material in Nordic countries such as Sweden dating back to the 12th century. Using wood as a building material for the construction of buildings with more than two stories became the norm around the 1850s and has only increased with the pressing need for more sustainable and environmentally friendly alternatives to materials such as concrete. The aim of this thesis is to bring attention to attitudes towards environmental, economic, and social sustainability of commercial multi-story wood buildings amongst industry professionals. Qualitative data was gathered through digitally conducted, semistructured interviews with six people from within fields related to carpentry, architecture, ecology, and forestry. Three buildings were briefly studied as a part of a case study on multi-story wood buildings: Fyrtornet in Malmö, Sweden, Sara 

Cultural Centre in Skellefteå, Sweden, and The Oakwood Timber Tower in London, England. The results showed that the practice of constructing multi-story wood buildings wasn’t sustainable because of the intense short rotation forestry pushing ecosystems to extinction. Wood was still considered to be a good alternative to carbon intense materials such as concrete. Limitations include relying on only qualitative data as the methodology, for future research the author suggests conducting a comparative Life cycle assessment (LCA) with a cradle-to-cradle approach, as a way to study environmental impacts of timber versus other natural materials available in Sweden such as clay, straw and hemp.

In this article I investigate spatial scale as an aspect that needs to be more carefully addressed in the discussion and planning of ‘sustainable urban forms’. Focusing on the Malmö-Lund region in Sweden, I discuss problems of scale as related to the new take on sustainability in Malmö planning documents, especially the update of the Malmö comprehensive plan from 2005. The paper is divided into three sections. First, I discuss the concept and problem of spatial scale, contextualising it in theory as well as in recent discussions on urban transformations. Second, I briefly discuss the discourse of sustainable urban forms, pointing out some scale-related issues that need to be more carefully addressed. In the third and main section of the article, I investigate plans and projects for urban development in Malmö, focusing and elaborating on spatial scale and discussing the findings in terms of three kinds of scale stabilisation: in terms of territory, size and hierarchy. The article concludes with a call for further work for the possibilities of a more dynamic and multi-scalar approach in urban planning.

Detta arbete är en jämförelsestudie mellan tunga och lätta byggnader med avseende på värmetröghetens påverkan på energianvändning. Studien syftar sig även till att ta reda på uppfattningen samt användning av värmetröghet av olika yrkesroller inom byggbranschen. Då åsikterna och forskningen skiljer sig åt i branschen finns det inget direkt svar på hur mycket värmetröghet faktiskt påverkar energianvändningen. Då energi- och klimatkrisen är ett faktum i Sverige så måste energianvändningen samt klimatavtrycket som byggsektorn står för att minska, inte minst under produktion utan under hela livscykeln.  Studien ska besvara följande frågeställningar; hur använder och uppfattar olika aktörer i byggbranschen värmetröghet i tunga respektive lätta byggnader, hur skiljer sig energiförbrukningen i lätta respektive tunga byggnader för olika byggnadstyper? Värmetröghet är en byggnads förmåga att lagra värmen och är ett mått på dess termiska stabilitet. I denna studie är det följande byggnadstyper som undersöks: kontorsbyggnader och flerfamiljshus med tung och lätt stomme som är både välisolerad och dåligt isolerad. Studien började med en mindre litteraturgenomgång för att få en djupare och bredare förståelse för ämnet värmetröghet. Det två metoder som används under arbetet är semistrukturerade intervjuer och beräkningar i programmet BIM-Energy. Det har utförts sex intervjuer där yrkesrollerna varierade från konstruktör till affärsutvecklingschef. Intervjuerna varade i cirka 30 minuter och alla intervjuer följde samma intervjumall. I BIM-Energy modelleras åtta olika byggnader där fyra är kontor och fyra är flerfamiljshus. Av de fyra kontoren är två byggda i lätt konstruktion och två i tung konstruktion, desamma gäller för de fyra flerfamiljshusen. Kontoren och flerfamiljshusen konstruerades med en tung välisolerad byggnad samt en tung dåligt isolerad, detta gällde även för lätta konstruktionerna.  Värmetrögheten påverkade energianvändningen i kontorsbyggnaderna mer än i flerfamiljshusen. I kontoren minskade energianvändningen i alla modeller med en tung stomme jämfört med den lätta. I flerfamiljshusen minskade energianvändningen endast för den välisolerade tunga stommen och då var minskningen inte så markant. Kylbehovet minskade för de tungt konstruerade byggnaderna oavsett isoleringsmängd. Inomhustemperaturen varierade mindre för de tungt konstruerade byggnaderna än för de lätta.  Uppfattningen från de olika yrkesrollerna i byggbranschen var att värmetröghet i stommen inte påverkar energianvändningen markant och att ingen av de intervjuade använde det aktivt i sitt arbete. Slutsatsen blir då att byggbranschen inte använder värmetröghet vid dimensionering av stommar. För de beräknade resultatet blev slutsatsen att byggnadstypen är en viktig aspekt för att kunna använda värmetröghet i stommen på effektivt sätt för att minska energianvändningen. I detta fall är det kontor som är mer lämpade för det än flerfamiljshus.  

The construction industry has increasingly moved in an environmentally conscious direction when energy-efficient and sustainable buildings are in focus. The motivation behind this development is largely about reducing emissions and relieving the environment, both through new construction, but also through making existing buildings more efficient. For that reason, it is relevant to highlight how energy efficiency of existing properties are done, and how it can be optimized from an environmentally conscious perspective.

In order to get a clear picture of energy efficiency and its environmental impact, the study will highlight the differences between new production and existing buildings. The parts that will be discussed are economics, sustainability, and the environment. Through qualitative interviews, the largest real estate companies in Skåne will reveal what the work with energy efficiency of existing commercial buildings looks like.

Therefore, the purpose of this study is to investigate how the large real estate companies in Skåne work with their existing commercial properties. The method in the study is a qualitative method where people at the property companies had to answer a selection of questions. The questions posed are relevant to modern society and highlight how real estate companies work with environmental factors and economic factors.

The result shows that the study of energy efficiency of existing buildings is a crucial aspect of sustainable development. The study deals with the construction and property industry's emissions of greenhouse gases, and it is therefore of the utmost importance to review the existing properties that the property companies own and where there are opportunities for improvement. The improvements are what make existing buildings increase their environmental performance so that they can comply with the environmental requirements that both Sweden and the EU provide.

In conclusion, an increased awareness of the benefits of energy efficiency should produce results, and this could be done throughout training where the individuals who work with properties get a greater insight into energy saving methods.

Activities of moulds from domestic dwellings are normally classified into three groupsprimary, secondary, and tertiary colonizersaccording to the minimum relative humidity they require to colonize a substrate. With the help of isothermal calorimetry it is possible to directly measure the thermal activity from moulds as a function of climatic parameters. This makes it possible to provide more precise and detailed information of the growth behavior of these types of moulds under different temperature and relative humidity level than traditional methods. From this study, it is found that the optimal relative humidities and the recovery from drying are different for these three different colonizers. The fungal activities during desorption process are higher than during adsorption processes under the same relative humidity level for all of the samples. Such information makes it possible to model mould behavior indoors and can be used to access the risk for mould growth in the buildings.

Att bygga täta hus är något som alltid eftersträvats. Till en början var det för att öka den inre komforten med att förhindra drag i golv och väggar för att senare få förståelsen för hur otätheter kan var skadlig för våra konstruktioner i form av de termiska drivkrafterna i konvektion och diffusion genom byggnadsskalet. Då byggnadskraven och regelverken blivit hårdare har byggnadsbranschen och forskarsamfundet utvecklat nya lösningar för att konstruera tätare hus.

Med syftet att öka och bredda den allmänna, grundläggande förståelsen och kunskapen inom området görs en historisk sammanställning om hur täthet har uppnåtts. Sammanställningen börjar vid 1800-talets slut i den moderna byggnadskonsten ursprung. I varje epok undersöks vilka typer av lösningar som kan förväntas att finnas i olika konstruktioner och hustyper, vilka forskningsrapporter och litteratur har legat till grund för den historiska utvecklingen samt vilka regelverk som varit styrande under respektive epok. Arbetet fokuserar enbart på den svenska utvecklingen inom täthet och berör enbart träkonstruktioner.En litteraturstudie är det som ligger till grund för rapporten där rapporter, tidskrifter och byggnadsanvisningar granskas. En dialog har förts med utredningsingenjör Stig Johansson.Syftet med dialogen har varit för att kunna ge vägledning samt för att belysa viktiga tidpunkter som bör undersökas. 

Vidare undersöks när man började förstå att tätheten inte enbart påverkade komforten utan också påverkade effektiviteten hos ventilationssystemen och värmeisoleringen, det vill säga den totala energiförbrukningen. Arbetet visar att läckaget är som störst i skarvar mellan yttervägg och vindsbjälklag, yttervägg och golvbjälklag, i folie/pappskarvar samt vid genomföringar genom tätskiktet. Här har olika metoder använts för att uppnå så god täthet som möjligt. Allt ifrån klämning av skarvar till häftning och tejpning. Tätning reagerar olika på fukt och beständigheten hos de olika lösningarna kan vara olika efter några år.

Studien visar att det var i början av 70-talet som forskarsamfundet förstod hur tätheten påverkade energihushållningen och ventilationen. Då togs metoder fram för tryckmätning av konstruktioner och energihushållningen kunde då beräknas. 

Följande slutsatser kan dras ifrån studien:

Det invändiga tätskiktet har förändrats väldigt mycket under det senaste århundradet, antagligen har förändringen varit styrd av ”trial and error”. Förändringen i materialval ifrån förhydningspapp till plastfolie beror främst på plastfoliens lätthanterlighet vid förvaring och montering.

Det finns inte ett entydigt svar till när man insåg att det invändiga tätskiktet gjort mer nytta än att enbart täta mot drag. Men troligtvis var det kring 20-talet då begreppet diffusion diskuteras i rapporter.

Monteringstekniken har förändrats mycket sedan plastfolien lanserades på marknaden. Antagligen är denna förändring driven dels av ”trial and error” tillsammans med de forskningar som upptäckten av felen har motiverat.

En onödigt hög energianvändning präglar fastighetsbeståndet i Sverige och möjligheten attgöra en förändring är stor, men sker enligt statistik i små steg. Det finns behov av innovativabyggmetoder för minskad energianvändning, samtidigt som fastighetsägare gynnas av ökadlönsamhet i förvaltningen då driftkostnaderna minskar.Syftet med denna studie är att undersöka lönsamheten med att installera till- ochfrånluftsventilation med värmeåtervinning (FTX) i en befintlig fastighet genom att integreratilluftskanaler i fasaden samtidigt som fastigheten tilläggsisoleras. Förutsättningarna är attfastigheten redan ventileras med fläktstyrd frånluft, samt att teknisk livslängd för fastighetensfasad är slut och i behov av renovering. Studien tar inte höjda hyror i beaktning ochlönsamheten för investeringen skall genereras av de årligt sparade uppvärmningskostnaderna.Metoden för arbetet är en kvantitativ fallstudie som grundar sig i hyresfastighetenSkidstaven i Stockholm som är en av de första fastigheterna i Sverige som har installerattilluftskanaler i fasadens isolerskikt. Källan för all empiri är semistrukturella intervjuer samtkvantitativa enkäter. Den insamlade informationen har använts för att simulera fyra olikascenarier i programmet BIM Energy. Kostnaden för renoveringen samt energianvändningenhar sedans beräknats och analyserats med hjälp av värderingsteorierna; LCC-, payback- ochdirektkapitaliseringsmetoden. Känslighets- samt scenarioanalys utförs för att utreda tänkbarautfall för de olika scenarierna vid olika energipriser.Resultaten visar att energianvändningen för uppvärmning kan reduceras med upp till66%, men dagens fjärrvärmepris och de höga investeringskostnaderna gör att samtligascenarier inte uppnår kraven för lönsamhet i payback- och direktkapitaliseringsmetoden. Isamband med fasadrenovering är integrering av tilluftskanaler i fasadens isolerskikt merekonomiskt lönsamt än traditionell installation av FTX. Då fastigheten står i begrepp atttilläggsisolera fasaden är merkostnaden att installera tilluftskanaler ca 3,4 MSEK, sett ur ettlivscykelperspektiv är kostnaden 2,4 MSEK.

Denna genomlysning av Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess hargjorts med målet tydliggöra den fuktsäkerhetsprocess som krävs för att säkerställafuktsäkra byggnader och med speciell hänsyn till det tänkta nya formatet i projektetMöjligheternas Byggregler.Arbetet har utförts av en grupp personer som representerar olika aktörer i byggsektorn ochsom är väl förtrogna med Branschstandard ByggaF och flera använder den dagligen.Arbetet som genomförts under en kort och intensiv period har präglats av ett stortengagemang och vilja att bidra till förbättring och anpassning av Branschstandard ByggaFtill nya förutsättningar och behov.Det är viktigt att betona är att det här är en genomlysning som ska visa påutvecklingsbehov av Branschstandard ByggaF utifrån de kommande förändringarna ibyggreglerna. Genomlysningen har visat på delar som inte fungerar så bra i praktiken ochsom behöver revideras och vidareutvecklas. Uppdraget omfattar inte att ta fram en nyreviderad Branschstandard ByggaF men förbättringsförslag har identifierats under rubriken“önskat läge”. Arbetsgruppen har många tankar om vad som borde revideras i nuvarandeBranschstandard ByggaF och i nästa steg, när det faktiska arbetet ska göras medrevideringar kan det behövs göras andra ändringar än vad som föreslås här. Detta är baraett förslag.Det är dock viktigt att poängtera att det som återges här inte är något färdigt förslag ochinte alltid arbetsgruppens gemensamma åsikt (koncensus) utan mer exempel på möjligautvecklingsriktningar. Trots att arbetsgruppen försökt nå konsensus har det funnits liteolika synsätt på vissa detaljfrågor. 

Digitaliseringen inom byggbranschen har inte kommit långt i dess utveckling i jämförelse med andra branscher, men det finns en ökande insikt om att ökad digitalisering kan leda till betydande effektiviseringar. I detta arbete har fokus legat på att undersöka användningen av digitala verktyg, särskilt 3D-modellen, i produktionsskedet. Detta beror på att utvecklingen inom produktionen har varit relativt långsam jämfört med andra skeden. För närvarande används digitala verktyg och 3D-modellen främst i projekterings- och förvaltningsprocessen för att bland annat skapa digitala modeller, samordna olika discipliner och fungera som beräkningsverktyg.

Trots framstegen kvarstår frågan om hur dessa verktyg, särskilt 3D-modellen, bör tillämpas och användas i produktionsskedet på ett mer omfattande sätt. Därför är målet med denna rapport att föreslå hur arbetssättet kan utvecklas inom produktionen för att öka användningen av 3Dmodellen och uppnå en mer effektiv arbetsprocess inom entreprenadföretag. Genom att utforska och identifiera de potentiella fördelarna med att använda 3D-modellen i produktionsskedet kan vi identifiera områden där den kan integreras på ett mer meningsfullt sätt.

Rapporten undersöker eventuella hinder och brister i 3D-modellen som kan förhindra en bredare användning i produktionen. Genom att identifiera dessa kan det föreslås åtgärder och strategier för att övervinna dem och främja en mer omfattande användning av digitala verktyg samt 3D-modell i byggproduktionen.

Metoden som har använts under studiens gång för att undersöka detta är både kvalitativ, som innefattar intervjuer, och kvantitativ i form av litteraturstudier. Intervjuerna genomfördes på fem arbetsledare som är verksamma på olika projekt på ett och samma större entreprenadföretag i Malmö. Litteraturstudier användes för att komplettera förståelsen och dra nytta av tidigare forskning. En viktig avgränsning i arbetet är att samtliga projekt är ungefär densamma i omfattning och storlek, detta för att bidra till ett mer tillförlitligt och jämförbart resultat.

Resultatet av intervjuerna visar att arbetsledare nyttjar tillgång till digitala verktyg och 3Dmodell i produktion idag, dock till en begränsad omfattning. Det finns resurser för att använda sig av dem, men det finns inte en tydlig arbetsmetodik för det. Det finns dessutom diverse brister i 3D-modellen som gör det mindre tillförlitligt samt ökar svårigheten med att använda modellen. I det fallet faller arbetsledare och resterande arbetare tillbaka till att använda ritningar som komplement.

Studiens slutsats är att det ligger en stor vikt vid att ha en tydlig presenterad arbetsmetod i början av ett projekt. Entreprenadföretagen bör ta fram arbetssätt som upplyser, demonstrerar samt utbildar samtliga arbetsledare om vilka funktioner 3D-modellen har, hur den kan effektivisera det vardagliga arbetet samt hur den kan nyttjas. Detta skulle bidra till mer motivation hos samtliga i produktionen samt ökad användning av de digitala verktygen. Dessutom påvisar studien vikten av en kontinuerligt uppdaterad 3D-modell samt ökad detaljhantering redan från projekteringen, som förutsättning för ökad användning av 3D-modell i produktion.

Denna kunskapssammanställning om klimatdata och klimatfiler kan ge en bred och korrekt förståelse om var det finns kunskap och vilka utvecklingsbehov som behöverstödjas, vilka som agerar inom området och vilka regler och standarder som tillämpas.

För att klara klimatförändringar har det stora fokuset inom byggsektorn (och många andra sektorer) hittills varit att ”lindra effekterna av klimatförändringen”. Detta samtidigt som det är nödvändigt med förberedelser för klimatförändringar, eftersom de sker och påverkar alla människor. Därför behövs större uppmärksamhet på ”klimatförändringsanpassning” genom att öka kunskapen inom byggsektorn, utveckla och testa metoder och syntetisera lättanvända uppsättningar av klimatdata för användarna.

I många länder måste användarna köpa väderdata, medan det i andra länder finns uppsättningar av väderdata som är offentliga. Det finnas flera tillvägagångssätt för att ta fram indata (klimatfiler för framtiden) till den stora användningen som kan förutses. Allt kräver investeringar i att skapa kunskap och underlag/data som kan delas med användarna. Felaktig användning av klimatfiler för framtiden kan leda till mycket dyra ekonomiska konsekvenser. Analysers rumsliga och tidsmässiga upplösningar spelar en viktig roll för kraven på kvalitet på klimatfiler för framtidens väder.

Mikroklimat påverkar energi- och fuktprestandan hos byggnader (och energisystem) men försummas av de flesta tillgängliga tillvägagångssätten. Detta samtidigt som effekter av extrema klimathändelser kan förändras avsevärt i urban/mikroskala. Att ta hänsyn till mikroklimat kommer att öka kostnaden för analyser avsevärt och det är inte möjligt i alla lägen. Därför behöver prioriteringar göras av kvalificerade beslutsfattare.

Osäkerhet finns i alla indata som används i olika analyser av energianvändning och inomhusklimat. När beräkningar och simuleringar görs, kan säkerhetsmarginaler anpassas på olika sätt. Klimatfiler för framtiden kan ha säkerhetsmarginal, men frågan ärom det ska vara för en kort, lång eller mycket lång period.

I dagens bostadsprojekt är det mycket ovanligt med komfortkyla. Kommer det att vara annorlunda om 10–15 år? Behöver nya byggnader förberedas för komplettering med komfortkyla? Möjliga konsekvenser och hur osäkerhet ska hanteras samtsäkerhetsmarginaler användas behöver utredas vidare.

Det finns tre stora luckor i nuläget för byggbranschen (och anläggningsarbeten)

1. Brist på korrekta väderdata/klimatfiler för framtiden, som lätt kan användas av alla intressenter.
2. Brist på nya/uppdaterade/verifierade tillvägagångssätt som korrekt tar hänsyn till extrema väderhändelser och osäkerheter om klimatet.
3. Bristande kunskap hos ingenjörer, intressenter, ansvariga offentliga sektorer och även forskare om konsekvensanalys av klimatförändringar.

Med tanke på de senaste framstegen inom området för modellering av klimatförändringar och det framgångsrika forskningsarbetet med att koppla klimatmodeller till tekniska modeller, borde det finnas stora möjligheter att ta itu med frågeställningarna. Det krävs att tydliga mål sätts upp och att åtgärder vidtas.

En god akustisk inomhusmiljö är idag en nödvändighet för att motverka negativ påverkan på människors hälsa. Framför allt belyser tidigare studier problematik kring störd eller uteslutensömn till följd av buller och övriga miljöförsämrande ljud. Förutom de direkta konsekvenserna av utesluten eller störd sömn som trötthet och minskad koncentrationsförmåga, kan denna avsaknad av vila även leda till hjärt-kärlsjukdomar, stress och depression. Fler bostäder på begränsad yta leder till lösningar som förutsätter ett välplanerat bostadsbyggande för att tillgodose samhällets behov. Loftgångshusen blev vanligt förekommande i Sverige under 1960-talet då de hade ekonomiska fördelar och de kunde sammankoppla fler lägenheter till ett och samma hisschakt. Bostadstypen förekommer än idag och är därav aktuell vid undersökning avljudförhållanden intill boendeytor. Vanlig planlösning för dessa lägenheter är att placerasovrummet i direkt anslutning till loftgången. Då Boverket ställer krav på ljudisoleringen frånloftgång in till utrymme för vila eller sömn, är det aktuellt att undersöka hur den rådandeplanlösning bäst skall utformas för att nå upp till de krav som ställs.

Studien syftar till att undersöka eventuella avvikelser för DnTw-värden vid varierande planlösning för beräknade och uppmätta värden i fältmätning. Dntw-värdet är ett mått på ljudisolering hos ett element där hänsyn tas till efterklangstiden. Vidare kommer studien att undersöka hur dessa potentiella avvikelser vid fältmätning korrelerar med de beräkningar som idag sker vid projektering. Målet är att identifiera de skillnader som finns mellan beräknade och uppmätta ljudisoleringsvärden vid projektering av fasadelementens ljudisoleringsvärde då planlösningen för mottagarrummet varierar. De planlösningar som undersöks kommer i arbetet att relateras till som ”öppen” respektive ”stängd”.

Resultatet som åstadkommits grundas i utförda fältmätningar av luftljudsisolering på tre aktiva byggprojekt, modellering i programvaran Insul 9 samt teoretiskt beräknade värden förskiljeytans DnTw-värde. Samtliga mätningar och beräkningar har genomförts enligt svensk standard. Den modellering som gjorts avser skiljeytans olika element där resultatet har agerat kontroll mot de värden som tillhandahållits från aktuella bygghandlingar. Skiljekonstruktionens prestation mot de varierande planlösningarna jämförs mot varandra för att studera de skillnader som uppstår. Resultatet visade att en obetydlig skillnad uppstod för DnTw-värdet när mottagarrummets volym varierade vid fältmätning. Denna avvikelse skiljde sig från den teoretiskt beräknade skillnaden mellan öppen och stängd planlösning. Alltså, det teoretiska värdet är striktvolymberoende. Detta volymberoende kan dock inte ses vid mätning i fält. Alltså är det teoretiskt beräknade DnTw -värdet för skiljeytan högre än ytans faktiska prestation i fält.

För att kunna förändra den klimatpåverkan som genereras av bygg- och anläggningssektorn behöver vi veta var vi står idag. För att sedan kunna ta steget att minska klimatpåverkan från byggnadsmaterial och byggdelar behöver förändringar ske. I januari 2022 införs en ny lag som innebär att alla byggherrar ska ta fram en klimatdeklaration för nya byggnader. Det långsiktiga nationella målet är att Sverige som nation skall ha netto nollutsläpp år 2045. Det lokala initiativet Lokal färdplan Malmö, LFM30, har som mål att Malmös bygg- och anläggningssektor ska vara klimatneutrala redan år 2030.

Det finns flera sätt på vilka man kan minska klimatavtrycket från byggsektorn. Ett sätt är att byta ut material som genererar stora utsläpp till material med mindre klimatpåverkan. Ett annat sätt är att göra en LCA på material som ska användas för att utreda dess lämplighet.

Studiens syfte är att utreda och föreslå kostnadseffektiva klimatförslag av olika innerväggar. Det kommer göras genom att undersöka om klimatberäkningar av hela byggnader och byggdelar görs idag. Vidare att genom beräkningar visa skillnaderna i klimatpåverkan av olika systeminnerväggar beroende på uppbyggnad och ingående material. Detta för att kunna jämföra väggarna med avseende på koldioxidekvivalenter, CO2e och pris. Tanken är att visa konkreta skillnader i klimatbelastning av innerväggarna och vilka slutsatser som kan dras av en sådan kalkyl.

Studien som är utförd med en intervjustudie, beräkningar och genom en fallstudie på ett ROT- projekt har fokuserat på klimatberäkningar av systeminnerväggar. En litteraturstudie har kompletterat övriga metoder för att få en överblick i ämnet. En jämförelsekalkyl av 14 innerväggar med olika material och uppbyggnad är gjord med beräkningar i två program, Bidcon och BM.

Resultaten från intervjustudien belyser svårigheterna som finns gällande klimatberäkningar under projektering av en byggnad. Klimatberäkningar under ett projekt är tids- och resurskrävande. Beräkningarna visar att per kvadratmeter innervägg kan man uppnå mer än en halvering av CO2e om man jämför mellan två regelväggar. Väggarna har samma bredd på regel och minskningen beror på material i innerväggen. Skillnaden mellan en innervägg i solid betong och regelväggen med lägst klimatpåverkan är ännu större. Vidare visar beräkningarna att det även går att minska klimatpåverkan från en innervägg med bibehållen kostnad.

Studien konstaterar att biobaserade isoleringsmaterial har lägre klimatpåverkan än vad traditionell isolering i form av mineralull har. Träreglar genererar lägre mängd CO2e än vad stålreglar gör. Gällande skivor är skillnaden varken entydig eller stor mellan träbaserade skivor och gipsskivor. Det beror på att resultatet av beräkningarna skiljer sig åt beroende på vilket program som används.

Slutsatser av studien är att mycket kan göras för att minska klimatpåverkan beroende på val av material. Eftersom det går att sänka klimatpåverkan till bibehållen kostnad är klimatsmarta innerväggar förhoppningsvis standard inom en snar framtid.

Energy efficiency measures in residential buildings typically include changes in ventilation and heating systems, and increased thermal insulation of the building envelope. The expected energy efficiency is not always reached, despite large knowledge and professional implementation of each separate measure. There is a lack in understanding of how technical systems interact, and how the occupants are influenced by and in turn influence the systems by their behaviour. A holistic view and a transdisciplinary research approach are needed to understand relevant interactions and propose integrated energy efficiency measures. The aim of this paper is to reveal challenges in transdisciplinary research projects that include real world studies on both humans and technical systems with measurements before and after renovation of multifamily housing. It is based on experiences from the PEIRE-project (People, Environment, Indoor, Renovation, Energy) carried out by a research team with expertise on environmental psychology, human behaviour, interaction design, universal design, building physics, building services, thermal comfort, aerosol technology, exposure assessment, acoustics, daylight, and complex thinking. Differences in theoretical bases and methodology needed to be dealt with. Metatheory building could help with the transition from a multi- to a transdisciplinary understanding.

Sustainable housing that both creates good indoor environmental quality (IEQ) and avoids unnecessary energy use has proved difficult to realize. Renovations of multifamily houses provide an opportunity to find this balance. This study concerns whether tenants perceive that conditions for achieving sufficient IEQ with low energy use exist. Focus group interviews with 42 participants, in areas where the rents were in the lower range and included heating up to 21 degrees C, aimed to capture the tenants' perceptions of: IEQ and actions taken to regulate it; information and control; the connections between IEQ and energy use; and the role of the housing company. Good IEQ was crucial to interviewees, who described it as sufficient heat without draughts, ability to ventilate, and no disturbing sounds or smells. The main responsibility was attributed to the housing company, but daily regulation controlled by tenants. However, unclear interfaces between tenants and the systems that regulate IEQ make it difficult for tenants to act as a positive part of the system. Tenants did not link IEQ to energy use. A holistic view of the physical environment's affordances, including intuitive interfaces, could optimize the balance between good IEQ and energy use.

En teknisk handbok skriven för alla på en byggarbetsplats men även användbar för andra i byggsektorn. Boken behandlar vanligt förekommande arbetsmoment vid byggande av bostäder och lokaler. Den innehåller viktiga punkter att tänka på med hänvisning till ytterligare infromationskällor. Dessutom behandlas allmänna krav på byggprocessen, kvalitet, miljö, arbetsmiljö, nyheter, innovationer med mera.

Att digitaliseringen innebär omvälvande förändringar i hela arbetslivet råder det ingen tvekan om. Den decentraliserade samhällsbyggnadssektorn med dess omfattande samverkan mellan olika aktörer är inget undantag. Det gäller att yrkesverksamma på alla nivåer har en grundläggande kompetens och beredskap att ta till sig och tillämpa nya metoder, verktyg och processer. Digitaliseringen ger nya möjligheter till förbättrad samverkan i byggprojekten. Mot den bakgrunden beslutade tre yrkesnämnder inom bygg- och installationsbranschen att göra en gemensam kartläggning över vad som händer i branschen och närmare studera elevers förutsättningar och yrkeslärares möjligheter att understödja utvecklingen i branschen.

I denna förstudie har kunskapsläge och förutsättningar för en kartläggning och jämförelse av kostnader i bostadsbyggnadsprojekt i Europa studerats för att se om det finns förklaringar av hur skillnader i lagstiftning och samhällets reglering, styrning, skatter, subventioner, material, klimat och kultur påverkar produktionskostnaden för byggprojekt och därmed också boendekostnaden för den boende. 

För en fortsatt studie krävs: Etablerade kontakter med projektkunniga i de undersökta länderna Noggranna förberedelser före studiebesök och intervjuer Tydlig dokumentation och insamling av underlag Bearbetning och jämförelse av data Presentation av resultat