Betong är ledande byggnadsmaterial med många goda egenskaper men också förhållandevisstora koldioxidutsläpp. Cementtillverkningen står idag för fem procent av världens utsläpp avväxthusgaser. Betongbyggandet måste ständigt förbättra sin hållbarhet och ta till sig åtgärderför att minska klimatpåverkan. Boverket har ställt ett krav att nybyggnationer måste klimatdeklareras som en vägledning mot mer hållbart byggande. Denna studie syftar till att undersöka och använda en modellbaserad LCA-analys där klimatförbättrad betong ställs mot en traditionell betong. Detta utfördes genom att en befintlig BIM modell av en fastighet på Kapellvägen undersöktes. Miljöpåverkans förbättringsmöjlighet besvaras genom att ta fram koldioxidutsläpp ekvivalentför betong i denna fastighet och jämföra det mot koldioxidutsläpp ekvivalent för enklimatförbättrad betong för att visa en potentialkoldioxid besparing. En kvantitativ metod väljs för denna studie, genom användning av LCA bedömning. LCA bedömningen utförs med hjälp av flera datorbaserade BIM program för att kunna ta fram simuleringar och beräkningar. Dessa BIM program är Autodesk Revit, Autodesk Insight, Bidcon och Solibri. En referensbyggnad som representerar ett vanligt flerbostadshus i Sverige ligger till grunden av bedömningen. LCA görs utifrån endast koldioxidutsläppmiljöindikator. Livscykelbedömningen för de två betongsorterna omfattar byggskedet och dess moduler A1-A5 samt modulen B6 driftsenergi som ingår i användningsskedet enligt svensk standard SS-EN 15978:2011. För energiförbrukning (kWh/BTA) i referensbyggnaden som motsvarar driftsenergi B6, tas det hänsyn endast till klimatskärmen. Inga hänsyn tas till eventuella skillnader i hållfasthet-, brand- ochljudklasser vid utbyte av material. LCC begränsas till nyttokalkyl.Resultat visar att den totala klimatpåverkan från stommen med traditionell betong beräknas till161 tonCO₂e för flerbostadshuset i Kapellvägen 11. Medan den totala klimatpåverkan frånstommen med klimatförbättrad betong beräknas till 104 tonCO₂e. Totala priset ökar med cirka 49 tusen kronor om man ersätter den traditionella betongen med en klimatförbättrad variant.Materialbytet i betongstommen leder till minskning av koldioxidutsläpp med cirka 57 ton CO₂e. Koldioxidutsläppbesparingen motsvarar en kostnad på 0,86 kr/kgCO2e. Investeringen i den klimatförbättrade betongen motsvarar cirka 0,34% av den totala grundinvesteringen, medan koldioxidutsläppet är 13,3% mindre för hela byggnaden. På långsikt om 100 år ökar nuvärdet av investeringen i materialbytet med ca 222%. Driftskostnad förblir densamma innan och eftermaterialets byte. Klimatpåverkans förbättringar är möjliga och målet på färdplanen 2045 kan nås om alla i bygg- och anläggningssektor samarbetar. Minskning i klimatpåverkan för betongen gör att byggmaterialet blir mer hållbart i framtiden och hjälper delvis i färdplanen 2045 för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor. Tanken är att få fler aktörer till en konkurrens om vem som har minst klimatavtryck på deras klimatförbättrade betong. Klimatförbättrad betong har idag begränsningar inom exponerings och hållfasthetsklasser, men mycket betong används inomhus med låga laster och exponeringsklasser som klimatförbättrad betong förser.

Klimatförändringar har resulterat i att flertalet aktörer i diverse branscher börjat ta hänsyn till hur deras affärsverksamhet påverkar miljön. Sveriges riksdag har fastställt ett klimatmål som avses uppnås 2045. Mer specifikt innebär målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. År 2019 stod Sveriges bygg- och fastighetssektor för landsomfattande utsläpp av växthusgaser, motsvarande cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalent, vilket innebär att angiven sektor kan ha en stor inverkan på miljön.

Klimatdeklarationer  är ett begrepp som används i olika sammanhang  som  redovisar en byggnads klimatbelastning. Klimatdeklarationer utförs enbart i byggskedet, varav det har delats in i två subkategorier: produktskedet (A1-A3) och byggproduktionsskedet (A4-A5)  (Boverket, 2021).  Denna  studie  illustrerar  hur  processen  kan  gå till  vid framtagande av klimatdeklarationer för hallbyggnader. Dessutom har en mall tagits fram som visar hur mycket koldioxidutsläpp  ett specifikt  byggnadselement avger.  Studien bestod av intervjufrågor som besvarades av sex olika företag med olika roller och liknande åsikter inom hållbart byggande. Respondenterna som har intervjuats i studien är säljingenjören Krister Andersson från företaget Ruukki, miljö- och hållbarhetschefen Alexandra Rosenqvist från Beijer Byggmaterial, verksamhetsutvecklingschefen Linda Hedvall från Lindab, verkställande  direktören Oscar Hoolmé från Jacob Lindh AB samt konstruktören Samir Goralija från Areco Profiles. Vidare har strukturerade intervjufrågor förberetts och ställts till ovannämnda företag som exempelvis hur ställer sig  företagen inför klimatdeklarationslagen?  Vilka åtgärder kommer att tas för att uppfylla lagen? Hur har  lagen påverkats i  verksamheten samt  vilka åtgärder  kommer att tas både kort- och långsiktigt?

Företagen som blivit intervjuade framhåller att en EPD endast utgår från byggskedet i A-modulen i dagsläget. Företagen önskar en komplett EPD med ingående moduler från A-D där hela livscykelanalysen tas i beaktning. Detta i syfte att få en klarare bild på hur mycket koldioxidutsläpp en hallbyggnad genererar.

Inom ramen för studien har även mallen testats på en industribyggnad som är belägen i Eslövs kommun. Mallen användes för att beräkna hur mycket koldioxid en hallbyggnads klimatskärm genererar.

Resultatet  visade  att hela byggnadens klimatskärm avger  58 065  kilo koldioxidekvivalenter. Vidare visades att både traditionell vägg (41 kilo koldioxidekvivalenter per m2) och traditionellt tak  (42  kilo  koldioxidekvivalenter  per m2) ger lägre utsläpp än sandwichvägg (60  kilo koldioxidekvivalenter per m2) respektive papptak (71 kilo koldioxidekvivalenter per m2).

Problematiken vid framtagande av klimatdeklarationer är att dagens klimatdatabas är oklar och att olika byggföretag tillämpar olika klimatdata, vilket gör det svårt att jämföra. Ytterligare ett problem är att klimatdeklarationer endast gäller för byggskedet (A-modulen). Detta innebär att resten av byggnads livscykelanalys inte tagits hänsyn vilket  fördröjer processen att uppnå angivna klimatmål.

Slutsatsen blir därför att processen vid framtagande av klimatdeklaration är något nytt, och det inte  finns  tydliga riktlinjer för hur  indata  ska  väljas. Däremot  visades att leverantören med generisk värden kan minska sina koldioxidutsläpp. Detta genom att välja rätt kombination av byggnadselement. 

Inom byggbranschen är förseningar i byggprojekts leveranser vanligt förekommande och utgör ett utmanande problem. För att övervinna detta problem krävs en utvecklad och noggranna tidsplaner som följs av alla berörda parter. I dagsläget använder sig byggindustrin huvudsakligen av aktivitetsbaserade tidsplaner, som representeras av Critical Path Method (CPM) och dess Gantt-schema. Trots att en annan tidsplaneringsmetod, baserad på lokalitet, visar lovande potential för att effektivt hantera förseningar i leveranser, har den inte fått samma uppmärksamhet.

Line of Balance (LOB) är en metod inom location-based scheduling (LBS), där platsen behandlas som en dimension i produktionsprocessen och den har visat sig vara effektivare alternativ än Gantt-schema. I stället för att endast fokusera på aktiviteter fördelar LOB-metoden aktiviteter på lokaliteter där de ska genomföras, vilket underlättar för alla parter att följa en tydlig plan och övervaka arbeten på ett enklare sätt. BIM-verktyg har visat sig vara effektiva för att förbättra och effektivisera LOB-tidsplaner genom att tillhandahålla specialiserade verktyg som underlättar skapandet av sådana tidsplaner. CPM-metoden utgör grunden för många programvaror som används för att skapa LOB-tidsplaner såsom programmet Vico Office. Dessutom kan användning av BIM-verktyg möjliggör tillämpning av Lean-tänkande som bidrar till att förbättra arbetsflöden och öka kvalitet.

Detta arbete undersöker hur tidsplaner påverkas vid övergången från aktivitetsbaserade- till lokalitetsbaserade tidsplaner, med hjälp av BIM-verktyget Vico Office. Vidare undersöks hur tillämpningen av Lean-principer såsom ”Visual Management” och ”Reduced Batch Size” påverkar lokalitetsbaserade tidsplaner. Gantt-schemat som analyserades i detta arbete är specifikt för byggföretaget NCC och omfattar utförandet av Hus A, Hus B och en förskola. Dock var endast detaljerad information om aktiviteterna som ingår i Hus A tillgängliga. För att konvertera Gantt-schemat till en lokalitetsbaserad tidsplan användes aktiviteternas varaktighet och lokaliteter från Gantt-schemat. För aktiviteter som saknade lokaliteter användes logiskt tänkande och erfarenhet för att fördela dem i lämpliga lokaliteter. Dessutom användes byggritningar som tillhandahölls av Karlstads kommunen för att tillämpa Lean-principen ”Reduced Batch Size”.

LOB-diagrammet som genereras av Vico:s Schedule Planner är i enlighet med Lean-principen ”Visual Management”. Det har visat en förbättrad förmåga att upptäcka tomma områden, kollisioner och diskontinuerliga aktiviteter jämfört med Gantt-scheman. Dessutom användes Lean-principen ”Reduced Batch Size” för att minska väntetiderna mellan arbetsgrupper. Trots att byggprojektets ledtid överskreds med två veckor, resulterade konverteringen i en lokalitetsbaserad tidsplan som främjade ett kontinuerligt arbetsflöde, en effektivare arbetsrytm och en förbättrad uppföljning av byggprocessen.

I byggbranschen består projekt ofta av tillfälliga organisationer. Detta leder till svårigheter med att skapa standarder och goda kommunikationsnätverk. Huruvida kommunikationen och samsynen kan förbättras är alltså ett viktigt ämne som bör adresseras. En förbättring av dessa aspekter medför att effektiviteten och vinstmarginalerna i byggprojekt kan öka. Ett verktyg som används under produktion för att effektivisera och planera är arbetsberedningar.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur arbetsmetodiken för arbetsberedningar inom byggbranschen ser ut idag, med fokus på hur dessa metoder uppfattas och tillämpas av olika aktörer. Genom att undersöka detta kan värdet och förståelsen av arbetsberedningar främjas. Studien undersöker således hur företag arbetar med arbetsberedningar, olika yrkesgrupper och aktörers inställning till arbetsberedningar och hur samsynen kan förbättras gällande just arbetsberedningar.

Undersökningen utfördes genom en fallstudie tillsammans med Skanska Hus Syd AB. Insamlingen av empiri har skett, främst genom en intervjustudie där respondenterna tillhörtolika yrkesgrupper och roller, men även genom observationer.

Baserat på den tillgängliga litteraturen är arbetsbetsberedningar ett planeringsverktyg somsyftar till att genomföra arbetsmoment på ett säkert och effektivt sätt. Detta verktyg kräver dock en förståelse och acceptans från alla aktörer inom byggprocessen.

Enligt resultaten av studien framgår det att arbetsmetodiken kring arbetsberedningar i deflesta fall går till, övergripande, enligt följande: Arbetsberedningen skapas av underentreprenörer då ett nytt arbetsmoment ska påbörjas. Arbetsberedningen utgår från en mall och ska godkännas av huvudentreprenörensinstallationssamordnare eller BAS-U innan arbetsmomentet tillåts att starta. Vidare förmedlarunderentreprenören arbetsberedningen till yrkesarbetarna som utför arbetet.

Ur studien framkom det att uppfattningen kring arbetsberedningar mellan olika yrkesgrupperoch aktörer inom branschen skiljer sig åt. De flesta tycker det är ett bra verktyg men en delanser det vara för tidskrävande. Produktionsledningen anser emellanåt att arbetsberedningarnaär bristfälliga medan yrkesarbetare och underentreprenörer tycker de är för omfattande. Vidare skiljer sig uppfattningen gällande arbetsberedningar något mellan aktörerna kringvarför de görs. I många fall tenderar de att främst bestå av säkerhetsanalyser och riskbedömningar.

Slutligen presenteras det några förslag på förbättringsmöjligheter för en ökad samsyn mellanolika aktörer. Här föreslås det bland annat involvering av fler personer vid framtagningen avarbetsberedningar, utbildningar, workshops och tydligare avtal.  

Att arbeta med prefabricerade betongelement är ett riskfyllt arbete. Trots de ekonomiska och tidseffektiva fördelarna med prefabricerade betong element, är det ett arbetsområde där många olyckor inträffar vilket bland annat beror på elementens tyngd och storlek. Olyckorna måste i sin tur minskas för att bidra till en säkrare byggarbetsplats. Genom åren har arbetsplatsolyckor inom byggbranschen minskat, men det sker fortfarande många olyckor, vilket gör säkerheten till ett högst relevant ämne.

I examensarbetet undersöks de arbetsmiljörisker som uppstår från lossning till montering av prefabricerade betong element samt redovisning av lagar som finns i förhållande till säkerheten. Insamlingen av information har genomförts med hjälp av en litteraturstudie och en intervjustudie med fem personer som arbetar med arbetsmiljön från olika byggföretag. Målet med undersökningen var även att få kunskap om hur byggföretag arbetar för att förebygga dessa arbetsmiljörisker.

Studien visar Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd för olika arbetsmoment som ska följas. Arbetarna ska ta del av vilka risker som finns i arbetsområdena, vad de innebär och vilka åtgärder som ska vidtas. De riskerna som uppstår i arbetet orsakas av olika faktorer, bland annat av personfaktorer såsom slarv och stress. Men även arbetsmiljömässiga risker, det vill säga risker som finns på själva arbetsplatsen vid användning av olika redskap. De största riskerna vid montering av prefabricerade betongelement är fall- och klämrisker, men det finns även ett stort riskmoment vid lossning och lyft av olika laster.

Dessutom resulterade intervjustudien i hur olyckor kan förebyggas under arbetet, vilket kan göras genom en bättre säkerhetskultur med god kommunikation och sammanhållning, men även att alla yrkesroller tar eget ansvar och hjälps åt. 

I Sverige står bygg-och anläggningssektor för ca 20% av hela landets utsläpp av växthusgaser, där 50% av detta kommer från byggverksamheten. Sedan 1930-talet har det blivit allt vanligare att bygga med traditionell tegelfasad tillverkad av bränd lera i Sverige. Traditionellt tegel har lång beständighet och kräver därför mindre underhåll under dess livstid. Det låga underhållsbehovet under livslängden betraktas som hållbart med särskilt beaktande av den ekonomiska och miljömässiga aspekten, men vid materialframställning och transport har materialet visat en stor andel utsläpp av växthusgaser eftersom dessa drivs av fossila bränslen. Förbränning av tegel har historiskt sett skett med naturgas och gasol, därför finns det ett behov ur ett miljöperspektiv att ersätta bränslena i förbränningsprocessen till förnybara energikällor.

Syftet med studien är att ge en tydlig bild för huruvida olika val av förbränningskällor påverkar koldioxidutsläppet. Detta sker genom att utvärdera följande delmål:

·  Beskrivning av produktionsprocesser och dess relaterade klimatpåverkan.

· Redovisning av hur biogas som förbränningskälla vid tegeltillverkning bidrar till reducerat CO2-utsläpp.

· Beskrivning av utmaningar som kan uppstå vid användning av biogas som bränslekälla vid förbränning av tegel.

Metoderna som används i denna studie baserar på både kvantitativ och kvalitativ forskning. Den kvantitativa delen tillämpas för att ta fram klimatpåverkan och bränslebehovet för tegeltillverkning. Beräkningarna utförs med hjälp av två livscykelanalyser, livscykelanalysen av koldioxid (LCCO2) och livscykelanalysen av energi (LCEA). LCCO2 som också är huvudfokus i studien används för att utvärdera koldioxidutsläpp som en av de miljöskadliga effekterna vid tillverkningsprocesser av tegel och LCEA används för att beräkna bränslemängden som behövs vid tillverkning av tegel. Den kvalitativa delen har använts genom sökning i litteratur och intervjuer med tegeltillverkare. Intervjuer tillämpas för att identifiera möjliga hinder som kan uppstå vid användning av biogas som bränslekälla för tegeltillverkning.

Resultatet av den här studien visar att det är möjligt att reducera koldioxidemissioner med ca 80% om biogas ersatte de fossila bränslena naturgas och gasol vid förbränning av tegel. Det finns dock en markant skillnad mellan energiinnehållet i de olika bränslekällorna. Vid förbränning av ett kg tegel krävs det 20% mer biogas i jämförelse med naturgas och 75% jämfört med gasol.

Slutsatsen av studien framhäver tydligt miljömässiga fördelar vid övergång till biogas, dock finns det en del ekonomiska utmaningar som hindrar omställningen. Enligt svar från respondenter är det priset och kunskapen kring biogasproducerat tegel som avgör om omställning kan ske till mer användning av biogas. Detta beror dels på att beställaren inte har kunskap om vilka miljömässiga fördelar som går att åstadkomma vid användning av biogasproducerat tegel, dels för tegel producerat med biogas är ungefär 1,5–2 kr/tegelsten dyrare än traditionellt tegel. För att öka användning av biogas inom tegeltillverkning bör biogas understödjas primärt med ekonomiskt styrmedel. Detta eventuellt i kombination med skattebefrielse. Det bör även ske en bredare kunskapsförmedling angående fördelarna vid användning av förnybara energikällor som biogas.

En stor utmaning för byggbranschen är att minska sin miljöpåverkan, och med nya miljöcertifieringar blir miljökraven större. Deklaration och bedömning av byggprodukters miljöpåverkan har också blivit en viktig fråga i branschens miljöarbete. Det är inte bara staten eller kommunerna som behöver ta ansvar för att minska miljö- och klimatproblem i Sverige, utan det är även näringslivet, däribland byggbranschen, som har ett stort ansvar. Syftet med denna studie är att undersöka byggsektorns påverkan på miljön baserat på vilka certifieringssystem de utvalda företagen använder och undersöka hur man kan minska byggsektorns miljöpåverkan genom att använda certifieringssystem. Studien syftar även till att utforska skillnaderna mellan olika system för att avgöra om ett av systemen är mer fördelaktigt från ett miljöperspektiv än andra system. Det påvisas att de olika certifieringssystem som används idag, både nationellt och internationellt, har en viss gemensamma nämnare men att det också finns faktorer som skiljer dem åt. Systemen har alla till syfte att öka antalet miljöbyggnader och minska miljöpåverkan, men de fokuserar på olika huvudområden. Studien pekar på att miljöfrågan är en viktig och prioriterad fråga i byggbranschen idag och att certifieringssystem bidrar till minskad miljöpåverkan. Studien föreslår att systemen har potential att utvecklas för att täcka fler områden, som energi- och klimatfrågor. Svenska byggföretag uppmanas använda miljöcertifieringssystem som Nordic Swan Ecolabel (Svanen), GreenBuilding Certifiering och Miljöbyggnadssystemets certifiering för hållbar utveckling. LEED och BREEAM anses vara de mest omfattande och internationellt erkända systemen. Företag bör välja det lämpligaste systemet baserat på projektets krav. Miljöcertifieringssystemen hjälper till att minska miljöpåverkan och främjar miljömedvetenhet. Certifieringssystemen bör utvecklas kontinuerligt genom att inkludera energi- och klimatfrågor, höja miniminivåerna för miljöbyggnad och öka kunskapen om kemikalier. Ingen certifiering är för närvarande helt miljövänlig, men de kan förbättras för att minska byggbranschens negativa påverkan på miljön.

Digitalization has the potential to radically change the way buildings are designed, produced, and operated. In this digital transformation, the establishment of information standards play an important role. However, despite substantial efforts in the development of both technology and standards, these are not yet fully adopted in construction. This study aims to review the adoption of standards and to examine whether suppliers of prefabricated concrete elements have transformed their business models. The purpose is to strengthen the understanding of the interplay between the adoption of standards and business model renewal. Driving forces for the adoption of standards are identified and coupled with suppliers' arguments for business model protection and renewal, explained in terms of a market and a hierarchy approach. The market approach embraces the adoption of open standards for improved competition and information exchange along with the further adoption of industrialized construction. This study identifies that common standards for precast elements are lacking, which leads to waste in terms of structural re-design and liability uncertainties. On the other hand, a market situation with open standards is challenging for suppliers to utilize and benefit from their existing operational platforms. Suppliers of precast elements strive for a hierarchy approach, that is, the adoption of the whole value chain, to protect their market position and continue offering structural frameworks and services. This concurs with arguments for industrialized construction, which emphasize the benefits of continuous improvements. This study contributes to the understanding of drivers and impediments for the up-take of standards versus business model renewal in construction.

Detta arbete grundar sig på att undersöka vad som krävs för att bolag ska investera i nyproduktion av hyresrätter. Vi går in på olika hyressättningssystem som används vid befintliga hyreslägenheter och hur staten med hjälp av presumtionshyror och investeringsstöd har försökt stimulera nyproduktionen av hyreslägenheter. Ämnet fri hyressättning eller marknadshyror har varit ett hett debattämne som till och med fått regeringen att avgå år 2021. Arbetet fortsätter därför att undersöka om det strikta hyressättningssystem som finns i Sverige hindrar nyproduktionen av hyresrätter samt om just en fri hyressättning hade kunnat ändra på detta. 

Arbetet har utgått från en kvalitativ metod för att uppnå syftet. Arbetet utgår från vetenskapliga artiklar, litteratur samt intervjuer med personer från olika fastighetsbolag. Resultatet som vi kommit fram till är att detta är en känslig fråga där åsikterna varierar mellan privata och kommunala bolag. Det går att konstatera att nybyggnationen har minskat och priserna för nybyggnation har stigit kraftigt till följd av inflationen och det höjda ränteläget. För att öka incitamentet till nybyggnation av hyreslägenheter krävs en tydligare struktur och handlingsplan från kommunerna samt mer beviljande av bygglov, men i ett långtidsperspektiv krävs en ny reform av hyressättningssystemet.

Den ökande växthuseffekten bidrar till uppvärmning av vår planet och byggbranschen står fören betydande del av utsläppen. I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för 21 procent av detotala utsläppen av växthusgaser där importvaror inkluderas. Uppförande av nya byggnaderstår för en tredjedel av de totala utsläppen som orsakas av Bygg- och fastighetssektorn.Sverige har som mål att uppnå noll nettoutsläpp senast år 2045. Trots en minskning med 45procent utsläpp av växthusgaser inom bygg- och fastighetssektorn, krävs det ytterligareåtgärder för att uppnå Sveriges klimatmål.Syftet med studien är att undersöka hur mycket beräknad klimatpåverkan skiljer sig åt omklimatdatan till största del består av specifik data respektive generisk data. I studienundersöktes vilka skillnader som uppstår vid framtagning av klimatdeklarationer i tre olikaprogramvaror.För uppnå studiens syfte och besvara uppsatta frågeställningar utfördes en litteraturstudie,intervjustudie och en kvantitativ undersökning. Intervjustudien bestod av 10 respondentersom arbetar med klimatdeklarationer dagligen. Den kvantitativa undersökningen baserades påatt ta fram fem olika klimatdeklarationer för en fiktiv byggnad som tillhandahölls frånOneClick LCA.Fem olika klimatdeklarationer togs fram, där tre av klimatdeklarationerna utfördes iberäkningsverktyget Oneclick-LCA, ett i Bidcon och ett i beräkningsverktyget IVL-BM. Tvåav de tre klimatberäkningar som utfördes i Oneclick-LCA baserades på cirka 90 procentspecifik klimatdata i form av EPD:er där den faktiska klimatpåverkan för en produktredovisas. Den tredje klimatberäkningen framtagen Oneclick-LCA baserades på endastgenerisk klimatdata från Boverkets klimatdatabas. I beräkningsverktyget Bidcon och IVL-BMbaserades klimatberäkningarna på endast generisk klimatdata från boverkets klimatdatabas.Nämnda programvaror är mest kända bland utvalda respondenter. Resultatet avklimatdeklarationerna redovisas nedan.

● Oneclick LCA specifik klimatdata 1: 230 600 kg CO₂e

● Oneclick- LCA specifik klimatdata 2: 179 300 kg CO₂e

● OneClick LCA generisk klimatdata: 269 000 kg CO₂e

● Bidcon generisk klimatdata: 273 000 kg CO₂e

● IVL Byggsektorns miljöberäkningsverktyg generisk klimatdata: 266 000 kg CO₂e

Studien visade att skillnaden på den totala beräknade klimatpåverkan är marginell mellan deolika beräkningsprogrammen som undersöktes. Studien visade även att klimatberäkningarsom till största del baseras på specifik data resulterar i en lägre beräknad klimatpåverkan ijämförelse med generisk data. Trots val av EPD:er med hög klimatpåverkan blev resultatet avden totala beräknade klimatpåverkan 16 procent lägre i jämförelse med generisk data.

Städerna växer och allt fler strukturer av olika material byggs upp, och med detta minskar de gröna ytor som finns. Träd huggs ned och olika växter dras ut med rötterna och ersätts av metall, betong, lera m.m. De ytor som en gång varit gröna och fulla av liv blir allt mer gråa och livlösa. Människan skapar större städer, med höga och stora byggnader som ersätter den vegetation som en gång legat på platsen. Den fråga som då uppstår är: Hur kan vi fortsätta bygga strukturer, men samtidigt inte minska på de gröna ytor som finns? Ett alternativ kan vara att integrera grönska och vegetation på byggnadernas fasader, terrasser och tak, samtidigt skapa ytor på olika nivåer som ersätter den mark som finns under byggnaderna.

Samtidigt är det viktigt att fundera över den påverkan som grönska har på oss människor och arkitekturen som den vistas bland. I Sverige, som i många andra delar av världen, väljer en stor mängd människor att vistas bland vegetation/grönska eller tycker om att ta hand om sin trädgård och befinna sig i den. Bland vackra och väldoftande blommor och växter. Därför är syftet med arbetet att både fundera över hur man kan integrera grönska i arkitekturen, men även undersöka vilken påverkan denna integrering kan komma att ha på människans psykiska och fysiska välmående.

Resultatet av den studie som utförts visar en positiv inverkan av integration av grönska på arkitektur, men att mängden spelar en stor roll för de som besvarade enkätens frågor. Likaså visar experternas påståenden att detta stämmer in på det arbete de tidigare utfört och/eller det arbete de strävar efter. Dessutom kan resultatet av dessa stärkas med hjälp av den teoretiska bakgrund som stödjer studien, där ett flertal forskare för diskussionen vidare i sin forskning och belyser vikten av att utföra fler studier av denna sort för att säkerställa vikten av ämnet i fråga. Integreringen av grönska på terrasser, fasader och tak blir allt mer aktuellt, även här i Sverige, och med denna studie hoppas den studieansvariga att frågan tas upp ännu mer och vidare forskas inom den nordiska, eller mer specifikt den svenska sektorn.

Människans negativa miljöpåverkan har orsakat att jordens temperaturökning har fördubblats på kort tid och vars åtgärd kräver omgående förändringar i samhället. Ett hållbart förhållningssätt är väsentligt för att inte äventyra kommande generationers förutsättningar på jorden. En omställning till en cirkulär ekonomi är nödvändigt för att gynna en hållbar utveckling. Byggsektorns resursanvändning och avfall orsakar en stor andel av samhällets miljöpåverkan och har en betydelsefull roll i den cirkulära övergången. Återbruk av bygg- och rivningsavfall är en viktig del av cirkulära strategier, men som sektorn varit långsamma på att implementera. Kandidatarbetet undersöker möjligheterna att utforma en mindre trävilla med hänsyn på återbruk. Syftet med studien är att framställa en förslagshandling för en trävilla som tar hänsyn på cirkulära strategier som möjliggör återbruk av de ingående komponenterna. Studien baseras på en kvalitativ metod som inledningsvis bestod av en litteraturstudie, därefter hölls workshop med aktörer i byggbranschen för att ta del av deras kunskaper inom ämnesområdet. I konsultation med aktörerna diskuterades möjligheter och svårigheter vid utformning av småhus med hänsyn till återbruksbara byggnadskomponenter. Studiens resultat visar att byggsektorn i största allmänhet är medvetna om de ekologiska fördelarna av cirkulära strategier som att projektera för demontering, men att dessa inte nyttjas i någon större utsträckning. Det beror delvis på byggsektorns okunskap om hur byggnaders utformning påverkar komponenternas möjlighet till återbruk och dels på osäkerheterna kring den ekonomiska lönsamheten. För att öka återbruk i byggsektorn kommer sektorn behöva ekonomiska incitament som nya avgifts- och beskattningsstrukturer. För att främja återbruk av ingående byggkomponenter är det viktigt att tidigt planera för komponenternas åtkomlighet, reparation och demontering. För att förenkla förändringsarbete och underhåll bör byggnaden utformas med stora öppna ytor och med en så stor andel prefabricerade moduler och komponenter. Byggnadens komponenter bör väljas med hänsyn på att de ska vara hållbara och lätta att hantera vid montering och demontering.

Bakgrund - Bygglogistik omfattar att planera och hantera logistik av material, utrustning och personal på byggarbetsplatsen. En väl fungerande bygglogistik minskar risken för förseningar, budgetöverskridningar och arbetsplatsolyckor och bidrar till ett mer hållbart byggande. Slöseri eller icke värdeskapande arbete på byggarbetsplatsen utgör 30–35% av kostnaderna och kan minskas genom effektivisering av materialhantering.

Syfte & Frågeställning - Studien fokuserar på att minska kostnaderna inom byggbranschen genom att förbättra kommunikationsflödena i byggproduktionen med hjälp av Microsoft Bookings. Målet var att undersöka vilka grundförutsättningar som existerar för att effektivisera leveranshanteringen och om Microsoft Bookings som digitalt verktyg kan effektivisera informationsflödet. Frågeställningarna som ska besvaras innefattar vilka är grundförutsättningarna för att effektivisera leveranshanteringen, och hur väl kan Microsoft Bookings effektivisera informationsflödet.

Metod - Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod, vilket innebär att frågeställningarna besvaras med hjälp av intervjuer i en fallstudie. Detta har kompletterats med litteraturstudie av teorier och tidigare forskning inom området.

Teori - Det teoretiska ramverket utgår från digital kalender, kommunikation, materialhantering och Lean Construction. Detta ramverk utgör en anledning till att använda digitala verktyg eller beskriver de positiva effekter som medföljer vid en implementering.

Empiri - Intervjuer resulterade i insikter om vikten av planering, involvering, tydlighet genom visualisering för en effektiv leveranshantering på byggarbetsplatsen. Genom att implementera användarvänligt digitalt verktyg kan leveranshanteringen effektiviseras och göra processen enklare för alla parter som är involverade i projektet.

Diskussion & slutsats - Slutsatsen är att ett automatiserad bokningsverktyg för leveranshantering är efterfrågat och välbehövligt. Detta då en implementering leder till reducering av antalet moment som krävs för koordinering av materielleveranser genom att samordna relevant information. Detta innebär att den slutliga rekommendationen är att implementera Microsoft Bookings då programmet lyckas uppfylla fyra av sex identifierade behov och egenskaper. Dock utesluter detta inte att andra typer av digitala kalendrar bör utvärderas då målet är att implementera ett verktyg som tillgodoser samtliga identifierade behov och egenskaper. 

Byggbranschen står idag inför stora utmaningar gällande kunskap och effektiv byggproduktion där arbetsberedningen har en central roll vid planering av arbetsmoment. Studiens mål är att skapa en nulägesanalys av hur arbetsberedningar dokumenteras och följs upp och syftet är att granska framställningen av arbetsberedningar med fokus på dokumentation och uppföljning. De frågeställningar som ska besvaras är följande:

I vilken omfattning dokumenteras arbetsberedningar idag och i vilken utsträckning genomförs uppföljningar?Vilka förbättringsmöjligheter finns gällande uppföljning av arbetsberedningar?

De metoder som har använts är litteratur-, fall- och intervjustudie samt en enkätundersökning där arbetet har utgått från två kommersiella byggprojekt inom Skanska i Malmö. Det genomfördes åtta intervjuer med personer där alla hade olika anknytning till arbetsberedningar på grund av dess yrkesroll och enkätundersökningen tilldelades arbetsledare inom Skanska Hus Syd.

Enligt litteraturen bör en arbetsberedning genomföras i sju steg där dokumentation och uppföljning är två betydelsefulla steg för kunskapsåterföring inom en organisation. Kunskap delas upp i tyst och explicit och det krävs ett samspel mellan dessa för att uppnå fullständig kunskapsåterföring och studiens resultat visar på att detta samspel saknas. Studiens resultat visar att arbetsberedningar vanligen dokumenteras men att uppföljning sällan genomförs, det framkommer också att det saknas intresse att eftersöka information bland dokumenterade beredningar. Studiens resultat visar även att det finns en medvetenhet kring vikten av uppföljning, vilket även teorin poängterar, men att uppföljningen blir bortprioriterad på grund av tidsbrist och avsaknad av värde.

Efter studiens avslutande kan det konstateras att det finns utvecklingsmöjligheter inom dokumentation och uppföljning av arbetsberedningar. Studiens slutsatser är att personalen bör tränas på att upprätta arbetsberedningar från grunden, avsätta tid för uppföljning, informera om uppföljningens värde och delge hur kunskapsöverföring sker inom organisationen.

År efter år byggs det allt fler byggnader och med tanke på efterfrågan och behoven kommer det att fortsätta göra det framöver. Kommande åtta åren kommer Sverige att behöva bygga ca 600 000 nya bostäder för att möta hushållstillväxten. Trots medvetenheten om byggbranschens utsläpp och miljöpåverkan samt dess kostnader vid framtagning/tillverkning av nya byggnadsmaterial och fortsatt byggande, fortsätter det byggas på grund av bostadsbristen. Parallellt med byggandet pågår en världsomfattande klimatförändring, vilket lett till varmare temperaturer som orsakat naturkatastrofer etc. Sveriges bygg- och fastighetssektorn stod 2019 för hela 21,1% av Sveriges totala koldioxidutsläpp (CO₂) som motsvarar 19,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar en femtedel av Sveriges totala utsläpp. Ett av de vanligaste byggnadsmaterialen att bygga stommen för ett flerbostadshus med är betong, där den domineras av två stommetoder, prefabricerad- och platsgjutenbetongstomme. 2020 tillverkades 80 procent av Sveriges flerbostadshus med en stomme av betong.Syftet med denna fallstudie är att jämföra skillnaden mellan betongstommetoderna platsgjuten betongstomvägg mot Prefab stomvägg med avseende på koldioxidutsläppen och ur kostnadsaspekten under byggskede A1-A5, detta för att underlätta valet för entreprenören att välja en lönsam stommetod som släpper ut mindre koldioxidekvivalenter.Denna studie har använt olika undersökningsstrategier för att stärka underlaget för empirin, det vill säga litteraturstudier och fallstudier, dokumentanalys, Livscykelanalys och kalkylering. För att besvara frågeställningarna och uppnå målet med fallstudien har sex olika projekt erhållna från Peab Bostad Syd undersökts med avseende på tillverkningsmetoderna massiva Prefab-, Semi-Prefab- och platsgjutna metoden. Livscykelanalys har undersökts med Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg och där kostnadskalkylerna undersöktes med Excel med hjälp av MAP kalkyleringsunderlaget.Resultatet indikerar att den platsgjutna stomväggen ger upphov till utsläpp som är 53,5% respektive 75,3% mindre CO₂e/m² Bruttoarea än skalväggarna respektive massiva Prefabväggen. Resultatet indikerar också att den platsgjutna metoden släpper ut 60,4% CO2e/m3 betong mindre än skalväggarna och 84% CO₂e/m³ betong mindre än den massiva Prefabmetoden. Den platsgjutna väggen blir 5,6% billigare än skalväggarna och 21,4% billigare än den massiva prefabricerade väggen per m² bruttoarea. Den platsgjutna väggen blir 10,4% billigare än skalväggarna och 33,6% billigare per m³ betong för den massiva prefabricerade väggen.Slutsatserna ur studien är att den platsgjutna metoden medför mindre CO₂ utsläpp och är ett billigare alternativ jämfört med de prefabricerade metoderna. Denna fallstudie iakttar produkt skedet (A1-A3) och byggproduktionsskedet (A4 och A5) för stomväggar av betong enbart. Denna fallstudie har undersökts med avseende på sex byggnader som har en geografiskplacering i södra Sverige, vilket inte tar hänsyn till norra Sverige som har en kallare temperatur.

Trots ett stort fokus på säkerheten inom Sveriges byggföretag, är det tre gånger så stor risk att råka ut för en allvarlig olycka på en byggarbetsplats jämfört med andra branscher. Att hyra in utstationerad arbetskraft är idag vanligt i byggbranschen och visar inte någon tendens till att avta. De största utmaningarna på en arbetsplats med utstationerad arbetskraft är kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader, enligt tidigare studier. Studiens syfte är därför att undersöka hur dessa utmaningar påverkar byggarbetsplatsens säkerhet. Vad för metoder som används för att övervinna dessa, vilka brister som finns i metoderna och vilka förbättringsmöjligheter det finns för säkerhetsarbetet med utstationerad arbetskraft. 

I studien har en kvalitativ metod använts, där semistrukturerade intervjuer med arbetsledningen på Skanska har utförts. Genom en tematisk analys har följande frågeställningar besvarats 1. Hur påverkas säkerheten på en byggarbetsplats på grund av kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader vid utstationerad arbetskraft; 2. Vilka metoder använder sig ledningen av på plats för att säkerställa att ett säkert arbete utförs vid utstationerad arbetskraft, och vilka brister finns det i metoderna; 3. Vilka förbättringsmöjligheter finns det för säkerhetsarbetet vid utstationerad arbetskraft. 

Resultatet från intervjuerna och den insamlade teorin analyserades och genererade i fyra teman: 1. Språkkunskaper och kommunikationsvägar ställer till med problem; 2. Kulturella skillnader och hierarkiska nivåer påverkar säkerhetsarbetet; 3. Standardiserade metoder anses som bäst lämpliga; 4. Långsiktiga lösningar hade förbättrat säkerhetsarbetet. 

Kommunikationssvårigheter påverkar säkerheten negativt. Det är främst språkbristen hos den utstationerade arbetskraften som det grundar sig i. Språkbristen leder till att det kan uppstå missförstånd som försämrar säkerheten på byggarbetsplatsen. De kulturella skillnaderna påverkar däremot säkerheten både positivt och negativt. Den utstationerade arbetskraften gör oftast exakt det som de blivit tillsagda att göra, vilket medför att de följer de säkerhetsregler och krav som finns på byggarbetsplatsen. Men de tar däremot inga egna initiativ eller säger ifrån, gällande om ett moment inte kan utföras riskfritt, vilket påverkar säkerheten negativt. På grund av olika risktänkt och med ett fokus på att producera hos den utstationerade arbetskraften, påverkas också säkerheten negativt. Man vill ha kvar de positiva påverkningarna på säkerheten, men vill hitta lösningar för att kringgå de negativa påverkningarna på säkerheten. Metoderna som bäst lämpar sig är de standardiserade metoderna, dessa i sig är inte bristfälliga, men kan behöva tillämpas beroende på arbetskraft. Att arbeta bort kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader som påverkas säkerheten negativt leder till ett bättre säkerhetsarbete. Förbättringen för säkerhetsarbetet anses vara möjlig genom ett långsiktigt samarbete med den utstationerade arbetskraften. Studien belyser flera möjliga metoder för att underlätta utmaningarna som uppstår med utstationerad arbetskraft, men även områden som kräver vidare forskning. 

Köldbryggor innebär att en del av klimatskalet har en högre värmegenomgång än övriga delar av skalet, vilket är ett problem som ingenjörerna stöter på i varje projekt. Värmeläckage kan minimeras med hjälp av ett isolerande skikt mellan betongplattan och bjälklaget. Idag beräknas inte köldbryggan som orsakas av balkonganslutningen, utan ingår i ett påslag på 30% av den totala transmissionsförlust av byggnaden. Detta leder oss till arbetets syfte som är att undersöka varför det inte är en norm att beräkna köldbryggorna som förekommer vid balkonganslutningar. 

En empirisk undersökning genomfördes med byggföretagen i Sverige, främst Skåne. Intervjun riktades till konstruktörer, energispecialister, platschefer och arbetsledare, totalt deltagande av intervjuer blev 9 varav ett företag svarade genom enkät. Utifrån intervjuerna framgick det att de två mest använda balkong typerna är den traditionella metoden där balkongen fäst genom betongklackar och balkonger som fäst genom köldbryggebrytande isolering modul. 

Med hjälp av olika datorprogram kommer ovannämnda balkongtyper användas som referensobjekt där köldbryggor beräknas för att undersöka vilka faktorer och svårigheter som finns vid sådana beräkningar. Balkonger med betongklackar beräknades att ha ett värde mellan 0.4 W/mK till 1.0 W/mK medan balkonger med isoleringsmoduler beräknades till 0.023 W/mK - 0.067 W/mK, detta betyder att den traditionella klack-metoden inte håller värme lika bra som balkonger som är fästa med hjälp av isoleringsmoduler. Under beräkningar visade sig att det finns många faktorer som påverkar köldbryggor med avseende på balkonganslutningen. Exempelvis väggens innehåll, antal fönster, placering av fönster och balkongdörrar, balkongens utformning och i vissa fall är armeringensmängden okänd under planeringsfasen. Alla dessa faktorer varierar från projekt till projekt och gör det väldigt komplicerat att skapa en standardlösning som passar till varje enstaka fall. Utöver dessa faktorer så har det varit bristfälliga anvisningar på hur köldbryggor ska beräknas, detta påvisades genom att många företag som intervjuades utförde sina beräkningar på olika sätt. 

Slutsatsen är att på grund av alla faktorer och svårigheter samt lågt krav på redovisning av köldbryggor i byggnader, så finns det ingen riktig anledning till att utföra så tidskrävande beräkningar under förutsättning att projektet inte syftar till forskning. Däremot tror vi att detta kommer att förändras med tiden eftersom miljön blir allt viktigare med tiden, troligtvis kommer detta leda till striktare krav gällande redovisning av köldbryggor. 

I detta arbete undersöks de nya designverktyg som samlas under begreppet databaserad design, som bygger på kvantitativa värden, och huruvida dessa verktyg kan utvecklas för arbete med trivsel i centrum i byggd miljö, med särskild hänsyn tas till kvalitativa värden ‒ specifikt dagsljus. Arbetet börjar med att ta reda på vad databaserad design innebär, hur det används i Sverige idag, och om det kan hjälpa oss med att uppnå vad vi uppfattar som trivsamt dagsljus. Slutligen ska arbetet undersöka möjligheten till att uppnå ett resultat som uppfattas som trivsamt och att kvalitet sätts före kvantitet, med hjälp av datorns beräkningskapacitet.

Trivsel som område stöds av ett brett forskningsunderlag, medan mycket av den forskning som görs inom datadriven design sker ‘in-house’, inom FoU-avdelningar på större företag. 

Idag styrs dimensionering och utformning av ljusinsläpp i svensk arkitektur nästan uteslutande av rekommendationer i BBR. Dessa gränsvärden ‒ definierade som den lägsta accepterade nivån för det som byggs ‒ har blivit vedertagna riktlinjer, och det är upp till varje aktör att utöver dessa rekommendationer se till att god arkitektur skapas.

Att arbeta med datadriven design ger vissa fördelar över traditionella designmetoder, men det för också med sig fallgropar. Beräkningskraften i dagens datorer, och möjligheterna för dess användningsområden är till synes oändliga, men att förlita sig på siffror utan att förstå vad de betyder för med sig risken att datan kan missuppfattas.

Detta arbete genomfördes i flera skeden. Först hämtades kunskap och information om ämnet från litteratur och andra källor. Sedan kontaktades sakkunniga inom området. Utifrån samtal och möten med flera stora aktörer inom arkitektur och stadsutveckling i Sverige byggdes en tydligare bild av dagsläget upp. Här bekräftades också behovet av metodutveckling inom området för trivsel och dagsljus, och hur vi mäter dem. De rekommendationer som används för dagsljusets mängd och kvalitet i byggd miljö idag borde utvärderas och förnyas utifrån moderna förutsättningar.

Baserat på den kunskap, utveckling och forskning som kartlagts och analyserats, genomfördes ett försök att tillämpa kunskapen i en praktisk situation. Detta mynnade ut i ett gestaltningsförslag med målsättningen att skapa trivsamt dagsljus med hjälp av databaserad design. Gestaltningen utgjordes av moduler som modifierar dagsljus, parametriskt utformade utifrån den insamlade datan ‒ väderstreck, geografiskt läge och behov utifrån specifik verksamhet eller miljö ‒ vare sig det är en bostad, ett kontor, ett bibliotek, en offentlig paviljong eller något annat.

Genom att  kvantifiera kvalitativa parametrar är det möjligt att få in mjuka kvaliteter i databaserad design – med det sagt går det inte att förlita sig på data och förvänta sig ett resultat som innebär god arkitektur. Den kanske största utmaningen är att försöka kvantifiera värden som anses vara subjektiva. Metoderna ifråga funkar bäst med utgångspunkt i att de kan komplettera papper och penna, fysiska modeller och andra traditionella metoder i arkitektens verktygslåda. Databaserad design används idag sällan genomgående i hela designprocessen, och här finns stor potential för framtida utveckling. 

Sammandrag

I Sverige finns upplåtelseformerna hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. Den förste maj 2009 gjorde lagstiftning det även möjligt att upplåta ägarlägenheter, och detta blev introduktionen till den nya boendeformen. Däremot är ägandeformen en vanlig företeelse utomlands där ägarlägenheter funnits under lång tid. När regeringen införde ägandeformen i Sverige hade de en förhoppning om att det skulle byggas mellan 3 000 och 5 000 ägarlägenheter varje år, det är dock inte förrän år 2021 som antalet registrerade och färdigbyggda ägarlägenheter överstigit 3 000 i antalet.  Uppsatsens syfte är att undersöka den aktuella efterfrågan på marknaden för produkten ägarlägenheter ur fastighetsmäklares och projektledarens perspektiv, samt byggbolagens intresse för att producera upplåtelseformen. 

Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av en kvalitativ metod och med en abduktiv forskningsansats. Inom det kvalitativa forskningsområdet har en semistrukturerad intervjustudie genomförts. Genom semistrukturerade intervjuer har respondenterna fritt fått berätta om sina erfarenheter och uppfattningar. 

Studien har visat på en ökad efterfrågan av ägandeformen bara under de senaste åren, trots en pandemi. Efterfrågan har inte bara ökat hos konsumenterna utan även byggbolagens intresse för upplåtelseformen har blivit större då flera byggbolag vill hjälpa till att utvidga utbudet kring boendeformen. Förutom efterfråga finns det flera aspekter som påverkar produktionen av den nya upplåtelseformen, som exempelvis kommunernas inställning och uppmuntran till att uppföra ägarlägenheter på deras mark. Dagens stora efterfrågan, kommunens positiva inställning och entreprenörernas vilja att satsa kapital i projekt med ägarlägenheter bidrar till en ljus framtid för upplåtelseformen. 

Byggsektorn står för en betydande stor del av landets miljöpåverkan. En av de mest framträdande aspekterna som påverkar miljön negativt är användningen av byggmaterial. Inom byggsektorn är användningen av material och energi hög, vilket resulterar i betydande miljökonsekvenser. I Europa beräknas det att cirka 40 procent av den totala energianvändningen går till byggnader. Dessutom står byggsektorn för 30 procent av alla koldioxidutsläpp och 40 procent av allt producerat avfall.

Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse och främja användningen av BIM och LCA för att främja hållbart byggande. Målet är att undersöka hur användningen av 3D- modeller och LCA-verktyg påverkar materialval i designskedet ur ett miljömässigt hållbarhetsperspektiv. Dessutom syftar arbetet till att identifiera och analysera de främsta utmaningar för att tillämpa BIM- baserade modeller samt LCA-verktyg i designskedet för att främja hållbara materialval. Utifrån dessa utmaningar kommer konkreta åtgärder att föreslås för att övervinna dem.

Studien visade att användning av LCA och BIM-baserade modeller under designskedet har en betydande inverkan på det miljömässiga hållbarhetsperspektivet. Genom att tillämpa LCA i ett tidigt skede kan en utvärdering av materialens miljöpåverkan över hela deras livslängd tas fram, inklusive material tillverkning, produktion, användning och avfallshantering. I det tidiga skedet finns det större möjligheter att påverka och föreslå förbättringar när det gäller att jämföra olika materialval i syfte att ge en lägre klimatpåverkan. Genom att integrera 3D-modeller och LCA kan visualisering och simulering av olika scenarier och designalternativ göras, för att uppnå ett mer hållbar byggande. Kombinationen av LCA och 3D-modeller möjliggör tidig identifiering av hållbarhetsutmaningar och därmed möjligheten att undvika oönskade konsekvenser.

Trots de många fördelarna med att integrera LCA och BIM-modeller under desigenskedet, finns det utmaningar att övervinna. En av dessa utmaningar är kompetensen hos olika aktörer såsom arkitekter och byggingenjörer, då inte alla är bekanta med användningen av BIM- och LCA-verktyg och därmed blir det svårt att tillämpa dem i projektet. En annan viktig utmaning är att integrationen av LCA- och BIM-verktyg kräver mycket tids- och resursinvesteringar, särskilt när det inte finns standardiserade produkter. Det innebär att integrationen kräver extra resurser och ansträngningar för att samla in nödvändiga data för att genomföra en noggrann LCA.

Byggbranschen står för ungefär en femtedel av växthusgasutsläppen i Sverige. Lagstiftning för obligatorisk klimatdeklaration med syftet att minska en byggnads klimatpåverkan trädde i kraft i januari 2022. En Environmental Product Declaration (EPD) är en tredjepartsgranskad miljödeklaration baserad på en Life Cycle Assessment (LCA) och i enlighet med Product Category Rules (PCR). Så kallade programoperatörer är företag vilka utfärdar både PCR:er och EPD:er. En EPD beskriver en produkts resursanvändning, relaterade utsläpp av miljöpåverkande ämnen samt avfallsgenerering och infrastruktur är en parameter som påverkar dessa kategorier. Infrastruktur motsvarar bland annat de maskiner, anläggningar och transporter som är nödvändiga för framställningen av en produkt och skillnader i hur infrastruktur modelleras i en EPD är huvudfrågeställningen i det här arbetet. Hur detta modelleras är svårt att uppskatta på ett konsekvent och rimligt sätt och programoperatörers förhållningssätt till detta påverkar bedömningen av en byggprodukts miljöpåverkan.

EPD:er bör vara tillförlitliga och jämförbara med varandra, men det är inte säkert att programoperatörer har använt sig av samma kriterier för miljödeklarationerna.

Det undersöktes vilka LCA-databaser (vilka bidrar med indata) som programoperatörernas system baseras på samt hur infrastruktur hanteras. Vidare vilka databaser som tillåts, vilken kvalitet som krävs av data i dessa samt skillnader i miljöpåverkan i EPD:er, vilket uttrycks som indikatorer för exempelvis klimatpåverkan av växthusgaser och försurning.

Huvudsyftet med arbetet har varit att ge en bild av programoperatörers uppfattning om infrastrukturens påverkan på en EPD för att kunna bidra till och nyansera diskussionen kring detsamma. Dessutom introduceras metodiken för LCA och EPD för att öka förståelsen i ämnet.

För att samla underlag för att besvara frågeställningarna kontaktades programoperatörer i första hand. Frågor gick ut i två omgångar till samtliga medlemmar av Eco Platform. Publicerade artiklar med exempelvis sökorden ’EPD’ och ’infrastructure’ har tjänat som underlag till enkätundersökningen. Standarder såsom EN 15804 och styrdokument från programoperatörer har studerats för att verifiera svaren av undersökningen. Slutligen studerades fem EPD:er för Portland-cement utgivna av programoperatörerna som var med i enkätundersökningen.

De två mest frekvent använda databaserna GaBi och ecoinvent används av de flesta LCA-utövare enskilt eller parallellt med varandra. Andra LCA-databaser är även oftast godkända för användning. Infrastruktur är en parameter som i samtliga fall räknas med, eller tillåts räknas med, i det fall det finns uppgifter om detta för en specifik byggprodukt. Kravet på datakvalitet med avseende på ålder är antingen fem (tillverkarens data) eller tio år (generiska data). I de fall uppgifter för infrastruktur saknas i den använda databasen kan den inte kompletteras av programoperatörerna och det är dessutom svårt eller inte möjligt för dem att kontrollera att generiska data stämmer. Samtidigt tycker en majoritet att infrastruktur bör inkluderas vid framtagandet av EPD:er och det finns stor tillit till LCA-databaserna.

Infrastruktur har en tydlig påverkan på en produkts miljöpåverkan och särskilt på indikatorn utarmning av icke-fossila resurser. Infrastruktur kan också vara en av faktorerna till varför de studerade EPD:erna uppvisade så skild miljöpåverkan. Skulle programoperatörer antingen enas kring hur de regler vilka ligger till grund för en EPD tolkas eller besluta sig för att inte inkludera faktorn infrastruktur skulle avvikande miljöpåverkan i EPD:er till följd av infrastruktur kunna undvikas.

Vid årsskiftet 2022 trädde en ny lag i kraft med syfte att bidra till en lägre klimatpåverkan vid produktion av nya byggnader, denna lag är klimatdeklarationen. Klimatdeklaration bygger på metodiken ifrån en livscykelanalys men är begränsad till att enbart titta på produktskedet och byggproduktionsskedet (A1-A5), då dessa skeden ses som de mest kritiska sett till klimatpåverkan av byggnadens livscykel. Genom att implementera en klimatkalkyl i tidigt skede av byggprocessen med samverkan av samtliga berörda aktörer, beskriver Boverket att byggnadens miljöpåverkan kan påverkas betydligt. Miljöpåverkan av de ingående produkterna av byggnaden redovisas som kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea med data som finns att tillgå som specifika data eller som generiska data.

Denna fallstudie har som syfte att besvara hur en totalentreprenörs arbetsprocess har påverkats och vilka utmaningar som tillkommit sedan klimatdeklarationen trätt i kraft. Dessutom är syftet med studien att bidra med en ökad förståelse kring hur implementeringen påverkat berörda. Studien har genomförts genom att granska en fallstudie med hänseende på en entreprenadform, detta har gjorts genom kvalitativ forskningsmetodik. I studien har det hållits semi-strukturerade intervjuer med aktörerna för att få problemformuleringarna besvarade. Entreprenadformen i studien består av en totalentreprenad viket vidare bestod av entreprenören Peab. Konstruktörskonsult och arkitekter har varit medverkande i studien genom intervjuer, dock har de valts att hållas anonyma. En litteraturstudie har även gjorts för att erhålla kunskap kring ämnet.

Från de utförda intervjuerna har det framkommit att de berörda aktörerna i fallstudiens entreprenadform berörts varierande av klimatdeklarationens tillträdande. Aktörerna ifrån Peab beskriver sig bli mer berörda framöver då projekten kommer att beröras av lagkravet. Arkitekt och konstruktör beskriver sig inte alls vara berörda av klimatdeklarationen och beskriver att den ekonomiska aspekten fortfarande är avgörande.

Sammanfattningsvis har det konstaterats att klimatdeklarationen delvis givit den effekt som den är menad till att ge för en totalentreprenör. Det har dock kunnat konstaterats att den som bär huvudansvaret för upprättningen för klimatdeklarationen är kalkylingenjören.

Digitaliseringen inom byggbranschen har inte kommit långt i dess utveckling i jämförelse med andra branscher, men det finns en ökande insikt om att ökad digitalisering kan leda till betydande effektiviseringar. I detta arbete har fokus legat på att undersöka användningen av digitala verktyg, särskilt 3D-modellen, i produktionsskedet. Detta beror på att utvecklingen inom produktionen har varit relativt långsam jämfört med andra skeden. För närvarande används digitala verktyg och 3D-modellen främst i projekterings- och förvaltningsprocessen för att bland annat skapa digitala modeller, samordna olika discipliner och fungera som beräkningsverktyg.

Trots framstegen kvarstår frågan om hur dessa verktyg, särskilt 3D-modellen, bör tillämpas och användas i produktionsskedet på ett mer omfattande sätt. Därför är målet med denna rapport att föreslå hur arbetssättet kan utvecklas inom produktionen för att öka användningen av 3Dmodellen och uppnå en mer effektiv arbetsprocess inom entreprenadföretag. Genom att utforska och identifiera de potentiella fördelarna med att använda 3D-modellen i produktionsskedet kan vi identifiera områden där den kan integreras på ett mer meningsfullt sätt.

Rapporten undersöker eventuella hinder och brister i 3D-modellen som kan förhindra en bredare användning i produktionen. Genom att identifiera dessa kan det föreslås åtgärder och strategier för att övervinna dem och främja en mer omfattande användning av digitala verktyg samt 3D-modell i byggproduktionen.

Metoden som har använts under studiens gång för att undersöka detta är både kvalitativ, som innefattar intervjuer, och kvantitativ i form av litteraturstudier. Intervjuerna genomfördes på fem arbetsledare som är verksamma på olika projekt på ett och samma större entreprenadföretag i Malmö. Litteraturstudier användes för att komplettera förståelsen och dra nytta av tidigare forskning. En viktig avgränsning i arbetet är att samtliga projekt är ungefär densamma i omfattning och storlek, detta för att bidra till ett mer tillförlitligt och jämförbart resultat.

Resultatet av intervjuerna visar att arbetsledare nyttjar tillgång till digitala verktyg och 3Dmodell i produktion idag, dock till en begränsad omfattning. Det finns resurser för att använda sig av dem, men det finns inte en tydlig arbetsmetodik för det. Det finns dessutom diverse brister i 3D-modellen som gör det mindre tillförlitligt samt ökar svårigheten med att använda modellen. I det fallet faller arbetsledare och resterande arbetare tillbaka till att använda ritningar som komplement.

Studiens slutsats är att det ligger en stor vikt vid att ha en tydlig presenterad arbetsmetod i början av ett projekt. Entreprenadföretagen bör ta fram arbetssätt som upplyser, demonstrerar samt utbildar samtliga arbetsledare om vilka funktioner 3D-modellen har, hur den kan effektivisera det vardagliga arbetet samt hur den kan nyttjas. Detta skulle bidra till mer motivation hos samtliga i produktionen samt ökad användning av de digitala verktygen. Dessutom påvisar studien vikten av en kontinuerligt uppdaterad 3D-modell samt ökad detaljhantering redan från projekteringen, som förutsättning för ökad användning av 3D-modell i produktion.

Fastighetsbranschen är i en pågående digitalisering där flertalet nya tekniker introduceras och prövas, en av dessa är den digitala tvillingen. Den digitala tvillingen i fastighetsbranschen är en virtuell modell av en verklig byggnad som ger upphov till flera möjligheter vad gäller optimerad förvaltning. Syftet med studien är att undersöka var den digitala tvillingen befinner sig idag i fastighetsbranschen och om den används som ett hjälpmedel i branschen. 

Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att undersöka var utvecklingen av den digitala tvillingen befinner sig i fastighetsbranschen. Vi har intervjuat sex stycken respondenter från företag i fastighetsbranschen med kunskap och erfarenhet av den digitala tvillingen. 

För att avgöra var den digitala tvillingens utveckling i fastighetsbranschen befinner sig grundar sig studien på Gartner Hype Cycle, som är en teori för att analysera var ny teknologi befinner sig på innovationskurvan. Utifrån respondenternas svar och det teoretiska underlaget har vi dragit slutsatsen att den digitala tvillingen i fastighetsbranschen befinner sig i den fjärde fasen av Gartner Hype Cycle. Denna fas karaktäriseras av att företag börjar gynnas av tekniken och den börjar bli allmänt mer förstådd. Eftersom digital tvilling inte är lättproducerad eller tillgänglig till alla aktörer i branschen idag uppnår den inte fas fem i Gartner Hype Cycle. Sammanfattningsvis gynnar sig digital tvilling idag till förvaltning och analyserar olika data från sina fastighetsbestånd som energiförbrukning, belysning, prestanda etc. I framtiden tror respondenterna att tekniken genom digital tvilling kan bidra till stadsutveckling, produktutveckling etc., och det enda som sätter stopp vad digital tvilling kan innebära för fastighetsbranschen är människors fantasi.  

Utbrottet av covid-19 pandemin har medfört stora förändringar i världen och ställt förändrade och nya krav på samtliga branscher, inte minst byggbranschen. Att driva byggprojekt är en utmaning i sig, i synnerhet under en pandemi med de osäkra förhållanden som situationen medfört vilket ställt ytterligare krav på hur byggprojekt har planerats och styrts.

Examensarbetet syftar till att undersöka hur man i produktion av radhusprojekt arbetat med planering och styrning av aktiviteter under pandemin samt vilka paralleller som kan dras till utvalda begrepp inom en teori vid namn Lean. Arbetet innefattar sedermera en kartläggning av de effekter pandemin haft på specifika flöden och förutsättningar vilka i teorin ska finnas på plats innan en aktivitet kan starta. Det klargörs även vilka åtgärder som vidtagits av byggledningen i syfte att hantera kartlagda effekter samt vilka lärdomar de tar med sig till framtida byggprojekt.

Studien är utförd i samarbete med NCC och bygger på tre fallstudier vilka utförts genom kvalitativ datainsamling i form av intervjuer med byggledningen som drivit radhusprojekt under pandemin. Detta i kombination med litteraturstudier i syfte att erhålla en teoretisk bas, undersöka tidigare studier och redogöra för vad Lean är samt utvalda begrepp för att sedan finna liknelser mellan teori och praktik. Lean är ett effektiviseringskoncept härstammande från tillverkningsindustrin och som med viss variation har anpassats till byggproduktion och benämns Lean-construction.

Resultatet visar att planering och styrning av aktiviteter börjar med ett gediget planeringsarbete och arbetsberedningar upprättas i syfte att säkerställa flöden och förutsättningar inför aktivitetsstart. Under aktivitetens gång sker egenkontroller där byggledningen följer upp samt säkerställer framdriften av aktiviteten och avslut kan endast ske då kontrollen blivit godkänd. Lean-koncept kan i mångt och mycket återfinnas i produktionen och verkar falla naturligt i projekten. Flera paralleller kan dras, bland annat läggs stort fokus på att kontinuerligt förbättra arbetet och att respektera medarbetarna. Parallellerna utgör grundförutsättningar för att Lean-konceptet ska fungera.

Bland de effekter som uppstått till följd av pandemin har flödet av arbetskraft och material påverkats i störst utsträckning. Pandemins osäkerheter har medfört att mer arbete lagts på att planera om samt hantera de risker pandemin medfört, tillskillnad från innan pandemin, medan de enskilda arbetsmomenten i mångt och mycket utförts som tidigare. De främsta lärdomar byggledningen tar med sig efter att ha drivit projekt under en pandemi är fördelen med digitala möten, det ökade nyttjandet av kompetens inom den egna organisationen samt insikten om att den tätt sammankopplade byggproduktionen är sårbar för yttre faktorer.

De framtagna resultaten ger en god översikt av kostnader i bostadsbyggnadsprojekt i Sverige och kan vara av stort värde för jämförelser i Sverige. Ett viktigt resultat från denna första etapp av huvudstudien är att det har fungerat bra att samla in och sammanställa data från svenska byggprojekt. Resultat har kunnat presenteras på ett överskådligt sätt så att anledningar till kostnadsskillnader kan identifieras. Med detaljerad kunskap om verkliga kostnader går det att jämföra kostnader och kostnadsfördelning mellan projekt för att förstå likheter och skillnader. Olika bakomliggande faktorer syns när produktionskostnad jämförs per lägenhet, m2 BOA och m2 BTA. Undersökningens visar att det inte finns större skillnader i de svenska projekten när det gäller materialanvändning och byggteknik, produktionsmetoder och logistik, teknisk nivå, servicegrad samt krav och regelverk som tillämpas. Det finns naturligtvis en del nyanser och skillnader men de svenska byggprojekten är relativt homogena. Skillnader som kommit fram i undersökningen beror på olika projektspecifika variationer. Sammantaget bedöms underlaget vara en stabil utgångspunkt för jämförelser med byggprojekt i andra länder. Då kan jämförelse av materialanvändning och byggteknik, produktionsmetoder och logistik, teknisk nivå och servicegrad, krav och regelverk som tillämpas, tidsåtgång i planskeden, skatter och subventioner göras på ett meningsfullt sätt. Med en andra etapp av huvudprojektet bör det också vara möjligt att genomföra jämförelser mellan länder och utreda övergripande frågor.

Kostnader för byggprojekt i Sverige har jämförts med projekt i Portugal och Finland. Entreprenadföretag och beställare har intervjuats och kostnadsredovisningar och projektdokument har studerats. Insamlade data har varit av olika detaljeringsgrad och mycket heterogent i både detaljer och uppdelning. En stor del i analysarbetet har varit att skapa förståelse för variationer och nyanser i kostnadsredovisningar och bostadsutformning samt skillnader i begrepp som används i de olika länderna.

Kostnadsfördelningen i projekten visar på att den största skillnaden ligger i byggkostnaden. I Portugal utgör byggkostnaden en betydligt mindre andel av den totala produktionskostnaden jämfört med Finland och Sverige. Det är tydligt att den låga kostnaden för byggnadsarbetare i Portugal är en starkt bidragande orsak till den lägre byggkostnaden. Industrialisering och prefabricering i svenska och finska projekt uppväger inte skillnaden i byggkostnad.

This research study examines the emergence of gypsum waste and its negative environmental impact within the construction industry and explores strategies to reduce waste and promote the recycling and reuse of gypsum materials. Methods include interviews with representatives from construction companies and literature studies. The results show that common causes of gypsum waste include excess ordering, miscommunication, misassembly, and damage due to external factors. To reduce waste, construction companies used strategies such as digital tools and improved planning. To further develop methods, the use of 3D models and education to improve gypsum board handling is proposed. Measures to reduce gypsum waste include ordering the correct amount of gypsum material and promoting the recycling and reuse of gypsum material. By applying these strategies, construction companies can contribute to a more sustainable construction industry with reduced environmental impact and carbon emissions.

Det florerar mycket tankar och funderingar kring varför byggbranschen inte ökat sin produktivitet i samma takt som liknande tillverkningsindustrier och branscher. Det är inte enkelt att sätta fingret på var grunden till problemet ligger. Men det finns faktorer som går att urskilja där produktionen går trögare fram än andra. Två av dessa ska undersökas i denna rapport vilket är kommunikation och produktionsplanering i utförandeskedet. 

Studien analyserar hur produktionsplanering och kommunikationsplanen fungerar idag och vilka metoder som används i byggbranschen inom dessa områden. Detta med syftet att förbättra metoderna, för att öka produktiviteten i ett av de stadierna av byggbranschen där det brister som mest, utförandeskedet. Att genom detta minimera slöseri i form av tid, material och energi, samt öka både effektiviteten och produktiviteten i ett byggprojekt. 

Metodiken för datainsamlingen har bestått av fallstudier. För att möjliggöra studien har ett byggföretag bidragit med intervjuobjekt från fem av deras byggprojekt, där de svarat på kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer om sina arbetsplatser. Betoningen har varit studieobjektens egna upplevelser inom effektivitet och produktivitet. Enkät- och intervjudeltagarna var mitt i utförandeskedet och har arbetsroller som platschef, arbetsledare och hantverkare. 

Resultatet visar att det aktuella Byggföretaget har välarbetade och strukturerade mallar och metoder för produktionsplanering, men inte lika strukturerade kommunikationsplaner. Genom enkäterna och intervjuerna framgick att kommunikation och produktionsplanering är de faktorer som brister inom organisationen och att det gemensamt fanns ett uttryckt behov till förbättring. Den tydligaste bristen har varit avsaknaden av struktur gällande kommunikation samt att de metoder som tänkt användas för produktionsplaneringen inte implementeras i den grad som det är tänkt. Det framgick även att arbetsplatserna arbetar olika, trots att de ingår i samma organisation. De fungerar som flera mindre företag inom företaget i sin helhet. Det gör att avsaknaden av en tydlig struktur påverkade både produktionsplaneringen och kommunikationen. Detta visade sig vara utmanande för hantverkare vid resursförflyttning, då de måste ändra arbetsmetoder och vänja sig vid en ny struktur. De metoder och mallar som finns tillgängliga, och som i vissa fall är obligatoriska, har tydliga instruktioner hur exempelvis mötesformer och arbetsberedningar ska gå till. Detta för att alla ska känna att Byggföretaget arbetar likadant oavsett vilken arbetsplats inom företaget det gäller, även för underentreprenörer. 

Som ett förslag till en lösning som ska vara heltäckande, är det i de pågående projekten svårt att göra några direkta förändringar för att påverka slutresultatet. Däremot vid nästa projekt som startar, så krävs en projektplanering som följs mer i detalj, där inte arbetsplatserna gör egna justeringar, utan följer de direktiv som både är obligatoriska och riktlinjer. Samma grundläggande åtgärder behöver ske kring kommunikationen. En tydlig kommunikationsplan bör inrättas, utformad av en projektgrupp inkluderande samtliga discipliner inkluderat i studien. Det bör även övergripande införas en digitalisering i samtliga led, och inte endast en kommunikationskanal för tjänstemännen. Detta kommer i sin tur kräva att minst arbetsledare får tillgång till en handhållen mobil enhet till sitt förfogande. 

Under den senaste tiden har klimatpåverkan tagit sitt språng där bygg och fastighetssektornstod för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser under 2019. När en byggnad uppförsär hela anläggningens livscykel inblandad. Livscykel beskriver materialets förbrukning frånråvaruutvinning till bortskaffning. Men detta i åtanken behöver byggsektorn ta tillfället i aktoch börja ta vara på möjligheter för att minska byggspill som i följd genererar mindre utsläpp.

Syftet med rapporten är att minska klimatpåverkan genom att reducera materialspill ibyggindustrin. Vilka materialfraktioner som uppkommer främst kommer att kartläggas, dessorsak, hur spillet kan förebyggas samt hinder för att fullfölja åtgärderna. Undersökningenbygger på intervjuer och tre fallstudier, två färdigställda flerbostadshus och ett pågåendeprojekt för Sveriges högsta träkontorshus. Rapporten skrivs i samarbete med byggnadsfirmanOtto Magnusson som är medlem i organisationen LFM30. I LFM30 har en klimattrappabestående av 4 steg tagits fram där varje trappsteg har ett mål. Utifrån framtagna åtgärderdelar rapporten in förslagen under det trappsteg som är mest lämplig att utföra. Åtgärder ärindelad i cirkulära, generella och gipsskivor åtgärder. För gipsskivor åtgärder kommer enklimatberäkning att redovisas för att visa när spillvärdet utifrån förebyggande åtgärd kanminskas och vad det innebär för CO2-e besparingen.

Resultatet från fallstudierna visar att de främst uppkomna spill är gips och trä. Orsaken tilldetta beror på tre huvudsakliga faktorer som är tidsbrist, ekonomiska incitament ochbristfälligt planering/projektering. Sekundära orsaker är brist på människors engagemang ochmaterialets lagringsförhållande. Hur dessa orsaker kan förebyggas är bland annat genomatt måttanpassa material och noggrannare mängdning. Vidare ska pengar läggas på att höjamänniskors engagemang och köpa mer miljövänligt material. Det stora hindret för attfullfölja dessa åtgärder är platsbrist som inträffar under byggnationen, speciellt när byggetsker centralt där det är tätbebyggt. Det är även för dyrt att köpa in måttanpassade ochmiljövänliga material. Kostnader är ännu ett ett hinder att överkomma.

Klimatberäkning för gipsskivor åtgärder visar att åtgärderna inte är avgörande men det ärfortfarande en möjlighet utifrån principen “många bäckar små”. Målgränsvärdet förflerbostadshus är 216 kg CO2-e/ljus BTA och för kontorsbyggnad är målet 270 kg CO2-e/ljusBTA. Genom att tillämpa gips/osb och noggrannare mängdning kan gipsspillet reduceras meddrygt 50% och tillämpas samtliga åtgärder för gips kommer spillet att reduceras med drygt90%. Andel kg besparad i CO2-e är marginell men om ett projekt inte är långt ifrån LFM30målgränsvärde kan åtgärderna vara intressanta.

Studiens slutsats är att mycket kan åtgärdas för att minska klimatpåverkan beroende påmaterialval, arbets- och leveransmetod samt hur noggrann projekteringen är. Materialspilletoch klimatpåverkan kan minimeras oerhört mycket om hela byggbranschen samarbetar ochdelar med sig av sina resultat. Erfarenhetsåterföring är viktigt.