En blodtransfusion sker varje minut i Sverige, där enbart 3% av Sveriges befolkning försörjer hälso- och sjukvården med blod. Varje blodgivare fenotypas för att kartlägga de unika antigen som finns på erytrocytytan, bland de vanligaste som ABO-, RhD-systemen liksom de mer polymorfa Kidd-, Duffy-, MNS- och Kell-systemen. Vid avsaknaden av dessa antigen ses en risk för antikroppsbildning som har klinisk betydelse för transfusionsreaktioner hos patienter. Risken finns även bland patienter som saknar högfrekventa antigen och där det kan vara ett problem att försörja patienter med blod. Två av dessa är Vel-antigenet och Jk:3 antigenet som har uppmärksammats vid flertalet transfusionskomplikationer i olika studier. Syftet med denna studie var att optimera och vidareutveckla en mikrotiterplattbaserad screeningmetod för identifiering av Vel- och Jk:3-negativa blodgivare. Metoden baserades på en modifierad direkt agglutination med anti-Vel och en urea-baserad lyseringsmetod för Jk:3. Misstänkt Vel-negativa prover analyserades vidare med känsligare anti-Vel-antikropp samt kompletterande analys med gelkort och genetisk verifiering av SMIM1 med PCR. Av 1012 analyserade prover identifierades 31 som reaktiva i initial screening med IgM anti-Vel. Genetisk analys visade att 9 prover var homozygota för vildtyp och 22 var heterozygota för den 17-bp deletion som orsakar svag Vel-fenotyp. Inga Jk:3-negativa prover identifierades. Den optimerade kombinerade screeningmetoden möjliggjorde effektiv analys av både Vel och Jk:3 i mikrotiterplattformen och kan bidra till att förbättra identifieringen av sällsynta blodgivare. Metoden har potential att implementeras i rutinmässig blodgivarscreening för att minska risken för transfusionskomplikationer.

En blodtransfusion utförs varje minut i Sverige, där endast 3 % av befolkningen donerar blod för att stödja hälso- och sjukvårdssystemet. Varje blodgivare fenotypas för att bestämma de specifika antigener som uttrycks på erytrocytytan, inklusive vanliga blodgruppssystem som ABO och RhD, samt de mer polymorfa Kidd-, Duffy-, MNS- och Kell-systemen. Avsaknaden av dessa antigener kan leda till alloantikroppsbildning, vilket är kliniskt signifikant på grund av risken för transfusionsreaktioner. Liknande utmaningar uppstår hos patienter som saknar högfrekventa antigener, för vilka det kan vara svårt att hitta kompatibelt blod. Två sådana antigener är Vel och Jk:3, vilka båda har associerats med transfusionskomplikationer i flera studier. Syftet med denna studie var att optimera och vidareutveckla en mikrotiterplattbaserad screeningmetod för identifiering av Vel-negativa och Jk:3-negativa blodgivare. Metoden baserades på en modifierad direkt agglutinationsanalys med anti-Vel och en ureabaserad lysmetod för Jk:3-detektion. Prover som misstänktes vara Vel-negativa analyserades vidare med en mer känslig anti-Vel-antikropp, kompletterat med gelkortstestning och genetisk verifiering av SMIM1-genen med PCR. Bland de 1 012 analyserade proverna identifierades 31 som reaktiva vid den initiala screeningen med IgM anti-Vel. Genetisk analys visade att 9 prover var homozygota för vildtypsallelen, medan 22 var heterozygota för 17-bp-deletionen associerad med en svag Vel-fenotyp. Inga Jk:3-negativa prover identifierades. Den optimerade kombinerade screeningmetoden möjliggjorde effektiv analys av både Vel och Jk:3 i ett mikrotiterplattformat och kan förbättra identifieringen av sällsynta blodgivare. Metoden har potential att implementeras i rutinmässiga screeningprogram för blodgivare för att minska risken för transfusionsrelaterade komplikationer.