Sverigefinnar erkänns sedan 2000 som en av Sveriges fem nationella minoriteter. I takt med utökade minoritetsrättigheter har rätten till inflytande blivit lagstadgat och förvaltningsområden för finska blivit allt fler. Syftet med denna studie är därför att jämföra den sverigefinska minoritetens möjlighet till delaktighet och inflytande i kommunala samråd. Detta görs med utgångspunkt i Malmö och Västerås, två förvaltningskommuner för finska. I studien används en kvalitativ metod där sex minoritetsföreträdare, två tjänstepersoner och två politiker har intervjuats. Det empiriska materialet har tolkats med Fungs demokratikub som beskriver hur olika sätt att organisera samråd kan bidra till mer eller mindre inkluderande beslutsprocesser och tidigare forskning om minoritetsrättigheter. Resultatet visar att den sverigefinska minoritetens möjlighet till delaktighet och inflytande är villkorad av kommunernas uppfattning om vad som ryms inom respektive kärnverksamhet. Samtidigt varierar samråden i de undersökta fallen, både i antal och hur de organiseras, vilket kan förstås som en skillnad i hur kommunerna värderar ansvaret för arbetet med finskt förvaltningsområde.