Sammanfattning/Abstract

Gren, Anna och Rolfner, Anna (2026). Lättare sagt än läst. Lärares uppfattningar om högstadieelevers läsning av ämnestexter i SO i relation till språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Syfte och frågeställningar:

Syftet med studien är att belysa hur några ämneslärare och speciallärare på högstadiet beskriver och uppfattar arbetet med elevers läsning av ämnestexter i SO. Vidare hur de beskriver sin roll och sina strategier för att stödja elevers läsförståelse, särskilt i relation till språklig sårbarhet.

1. På vilka olika sätt beskriver speciallärare och ämneslärare elevers läsning och textarbete i SO-undervisningen?

2. På vilka olika sätt uppfattar speciallärare och ämneslärare sin roll i att stödja elevers förståelse av ämnestexter i SO-undervisningen, särskilt i relation till språklig sårbarhet?

Studien utgår från en fenomenografisk ansats med fokus på variationer i lärares uppfattningar. Datamaterialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta lärare, bestående av både ämneslärare och speciallärare.

Resultatet analyseras utifrån variationsteorin och läsmodeller. Begreppsförståelse och textens komplexitet framträder enligt lärarnas beskrivningar som särskilt betydelsefulla aspekter. Med stöd i variationsteori kan de förstås som särskilt betydelsefulla aspekter, som behöver göras synliga i undervisningen för att elever ska kunna urskilja centrala samband, förstå ämnesinnehållet och utveckla ämnesspecifik läsförmåga. Studien synliggör en didaktisk spänning mellan att göra ämnesinnehållet tillgängligt och att samtidigt utveckla elevers långsiktiga ämnesspecifika läsförmåga. Ett centralt resultat är att lärares uppfattningar om elevers läsning av ämnestexter i SO varierar mellan att se texten som ett hinder och något som behöver förenklas eller tas bort och att se texten som en resurs som behöver bearbetas explicit och gemensamt. Variationen kan förstås som att olika lärandemöjligheter öppnas eller begränsas, särskilt för elever i språklig sårbarhet.

Studien identifierar fyra övergripande dimensioner i det fenomenografiska utfallsrummet: elevers möte med ämnestexter, språkliga stödstrukturer i textarbete, undervisningens organisering och lärarroll samt motivation, uthållighet och engagemang. Studien bidrar med didaktiska implikationer som betonar vikten av explicit undervisning i begrepp och lässtrategier, systematiskt textarbete samt ökat samarbete mellan ämneslärare och speciallärare. Resultaten kan bidra till utveckling av språk- och kunskapsutvecklande undervisning i SO-ämnen. Studien bidrar genom att synliggöra hur textarbete i SO framträder i lärares beskrivningar och hur detta kan skapa olika lärandemöjligheter för elever i språklig sårbarhet.

Nyckelord: fenomenografi, läsförståelse, SO-undervisning, språklig sårbarhet, ämnestexter