De nya ämnesplanerna för gymnasiet (Gy25) ger lärare ökat tolkningsutrymme, vilket kan påverka likvärdigheten i undervisningen. I ämnet idrott och hälsa har skrivningarna om kost blivit mer övergripande, vilket riskerar att minska utrymmet för kostundervisning. Samtidigt visar granskningar att hälsoundervisning ofta är ytlig och inte upplevs som meningsfull av elever. Detta sker i en tid då psykisk ohälsa och kostrelaterade sjukdomar ökar bland unga. Forskning om hur kostundervisning bedrivs på gymnasiet är begränsad, vilket gör denna studie aktuell. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur undervisning om kost bedrivs inom ämnet idrott och hälsa på gymnasiet, samt identifiera vilka faktorer som påverkar kostundervisningen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade lärare och analyserades med didaktisk översiktskarta som teoretisk utgångspunkt. Resultaten visar att kostundervisning förekommer på alla skolor men varierar i omfattning, djup och innehåll. Undervisningen är ofta teoretisk, kortfattad och integreras ibland i andra moment. Otydliga styrdokument, tidsbrist och konkurrens med fysisk aktivitet gör att kostundervisningen inte prioriteras. Lärarnas kompetens, erfarenhet, samarbete, skolledningens riktlinjer och elevernas förkunskaper är faktorer som påverkar innehållet. Ämnet upplevs som känsligt, särskilt kopplat till kroppsideal och ätstörningar, vilket skapar försiktighet och osäkerhet bland lärarna. För att förbättra och erbjuda en meningsfull och likvärdig kostundervisningen behövs tydligare riktlinjer, mer tid, resurser, fortbildning och utrymme för ämnesöverskridande samarbeten, så att eleverna kan reflektera över kostens betydelse för hälsa, prestation och hållbara livsstilsval.