Bakgrund: I Sverige inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp årligen. Avgörande åtgärd vid hjärtstopp är hjärt-lungräddning (HLR) för att öka individens överlevnadschans, vilket kräver utbildning och träning. HLR består av fem olika moment som sjuksköterskan förväntas kunna utföra vid den akuta situationen. Orsaker till hjärtstopp kan vara hjärtinfarkt, bakomliggande sjukdom, drunkning, kvävning eller läkemedelsförgiftning. Akuta situationer kräver mycket personal, vilket ställer krav på bra teamarbete och professionernas handlingsberedskap. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad utbildning och träning i hjärt-lungräddning gör för sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors förmåga att utföra HLR vid hjärtstopp. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga primärstudier med kvantitativ ansats framtagna från databaserna PubMed och CINAHL. Analytisk tematisering genomfördes för framtagande av resultatet. Resultat: Sjuksköterskestudenter som genomför utbildning visar en förbättrad kunskap inom HLR och bäst resultat visar de studenter som har uppdelad utbildning i tre en-timmes lektioner. Sjuksköterskestudenter har svårigheter att genomföra korrekt medvetandekontroll och ännu svårare att genomföra korrekta inblåsningar varav mer än hälften klarar inte att uppfylla rekommendationerna på 500-600 ml vid varje inblåsning. Simuleringsträning visar ha god effekt för att förbättra handlingsberedskapen samt minska sjuksköterskors stress vid hjärtstopp. Slutsats: Denna litteraturstudie visar att utbildning, träning och simuleringsträning i HLR har betydelse för sjuksköterskestudenter och sjuksköterskors praktiska förmåga vid hjärtstopp. Resultatet visar att utbildning bör inledas redan under sjuksköterskansgrundutbildning, med behov av regelbunden repetition. Simuleringsträning visar förbättra sjuksköterskors handlingsberedskap, vilket stärker teamarbete, kommunikation och trygghet till och i teamet, vilket skapar förutsättningar för bättre interprofessionellt samarbete.

Background: Approximately 15 000 cardiac arrests occur in Sweden every year. Cardiopulmonary Resuscitation (CPR), which requires training is the critical medical intervention used to increase the chances of survival. CPR contains five different steps that nurses are expected to know and perform during emergency situations. Reasons for cardiac arrest could be heart attack, underlying disease, drowning, asphyxiation or medicine induced poisoning. Emergency situations require a lot of staff which creates demands on well-coordinated teamwork and self-efficacy. Aim: The aim of this literary review was to study what educationand training in Cardiopulmonary Resuscitation affect nursing students and nurses’ ability to perform CPR during a cardiac arrest. Method: This literary review is based on ten scientific primary studies with a quantitative approach that were retrieved from PubMed and CINAHL. Thematic analysis was used to generate results. Result: Nursing students who complete education display improvement in CPR knowledge. The best results are shown by those students who received education during three one-hour lessons. Nursing students have difficulty performing correct consciousness checks and even more difficulty performing correct ventilations, of which more than half are unable to meet the recommendations of 500-600 ml with each ventilation. Simulation training has shown to have a good effect on improving readiness to act and reducing nurses’ stress level in the event of cardiac arrest. Conclusion: This literature study shows that education, training and simulation in CPR are important for nursing students and nurses’ readiness to act in the event of cardiac arrest. The results demonstrate that training should begin already during the nursing program, with the need for regular repetition. Simulation training has been shown to improve nurses’ readiness to act, which strengthens teamwork, communication and confidence to and in the team, which creates the conditions for better interprofessional collaboration.