Fjärr- och distansundervisning har blivit en integrerad del av skolans verksamhet. Den anses vara en lösning på bristen på behöriga lärare, särskilt på landsbygden. Intresset för fjärrundervisning har ökat i takt med utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik.

Syftet med denna studie är att undersöka och få ökad förståelse för modersmålslärare arbetsvillkor. För att syftet skulle uppfyllas, besvarades följande frågeställning: 

- Hur beskriver modersmålslärare sitt arbete med fjärrundervisning?

- Vilken digital kompetens besitter modersmålslärare? 

- Hur uppfattar modersmålslärare potentialen med fjärr- och distansundervisning och vilka utmaningar framgår av deras utsagor?

Forskningsmetoden i studien består av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex modersmålslärare med fokus på deras erfarenheter och synpunkter. Den teoretiska grunden utgörs av Vygotskijs sociokulturella teori och dess centrala begrepp mediering samt medierande verktyg. Resultatet visar att digitalisering inte underlättar planering och lektionsförberedelser, utan kan i stället vara mycket tidskrävande. Fjärrundervisning är ett pedagogiskt och organisatoriskt utvecklingsarbete med många utmaningar. Arbetsschema, elevers blandade åldrar och kunskapsnivåer, handledarens närvaro på plats, fungerande datorer, uppkopplingar och nätverk är viktiga delar som en modersmålslärare möter dagligen. Att inte behöva ambulera mellan kommuner och skolor är önskvärt.