Utifrån studiens syfte undersöker detta arbete vilka erfarenheter några lärare på låg- och mellanstadiet har av kooperativt lärande i matematikundervisningen samt hur de uppfattar att metoden påverkar elevers matematiska utveckling. Arbetet baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt genom intervjuer med sex verksamma F-6 lärare som använder kooperativt lärande i matematikundervisningen. I en kooperativ lärmiljö lär och utvecklas elever kunskapsmässigt genom samarbete med klasskamrater. Därför grundar sig arbetet på ett sociokulturellt perspektiv, som betonar att lärande sker i sociala sammanhang där interaktion och kommunikation spelar en avgörande roll för kunskapsutvecklingen. Genom övningar baserade på socialt samspel och gemensamt arbete kan eleverna utveckla sina färdigheter i matematik. Arbetets resultat visar att vissa framgångsfaktorer påverkar hur lärare tillämpar kooperativt lärande i matematikklassrummet. Dessa faktorer inkluderar lärarens utbildning inom metoden, deras erfarenhet av kooperativ matematikundervisning, samt möjligheterna att samarbeta med kollegor. Det framgår också att kooperativt lärande är en framgångsrik metod som positivt påverkar elevers matematiska och sociala utveckling. Lärarna i studien beskriver hur kooperativt lärande främjar flera förmågor hos eleverna, särskilt när metoden implementeras i matematikundervisningen. Slutsatsen är att lärarens färdigheter, kunskaper och synsätt kring kooperativt lärande är avgörande för metodens framgång i matematikundervisningen.