Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar personer med biologiskt kvinnligt kön och innebär att livmoderslemhinnan sprids utanför livmodern. Sjukdomen orsakar bland annat dysmenorré, besvär från urinvägar, smärta vid tarmtömning och dyspareuni. I Sverige drabbas ungefär var tionde person av endometrios. Trots dess höga prevalens råder det fortfarande en betydande kunskapsbrist inom hälso- och sjukvården. Detta leder ofta till en lång väntetid på diagnos, vilket kan påverka den drabbade fysiska, psykiska och sociala välmående. Eftersom sjuksköterskor ofta är den första kontakten med vården spelar de en avgörande roll i att identifiera symtom och bemöta patienter på ett respektfullt och personcentrerat sätt. Syftet: att beskriva hur patienter med endometrios upplevde bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar. Sökningarna har genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskningen återstod 13 artiklar som användes i litteraturstudien. Resultat: De 13 artiklar som ligger till grund för resultatet kommer från USA, Sverige, Ungern, Australien, England, Indien, Brasilien, Irland och Sydafrika. Genom dataanalysen framkom fyra huvudsakliga kategorier: Förminskning och ogiltigförklaring av patientens upplevelser, Bristande stöd, information och förståelse från sjukvårdspersonal, Negativa emotionella effekter av vårdmötet, Positiva vårderfarenheter och förtroendeskapande möten. Ytterligare fem subkategorier identifierades som beskriver olika aspekter av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal hos patienter med endometrios. Patienter med endometrios upplever ofta att deras symtom bagatelliseras och normaliseras. Det leder till frustration, psykisk ohälsa och minskat förtroende för vården. Bristande kunskap hos vårdpersonal påverkar upplevelsen av bemötandet negativt. Ett empatiskt och lyhört bemötande samt en ökad medvetenhet om sjukdomen har visat sig ha en positiv inverkan på patienternas vårdupplevelse. Slutsats: För att minska diagnosfördröjningen och förbättra vårdupplevelsen behöver sjuksköterskor ha kunskap om endometrios, identifiera symtom tidigt och bemöta patienter med respekt och empati. Ett personcentrerat och evidensbaserat arbetssätt kan bidra till ökad livskvalitet för personer med endometrios.

Background: Endometriosis is a chronic disease that affects individuals with biologically female sex characteristics and involves the growth of endometrial tissue outside the uterus. The condition causes symptoms such as dysmenorrhea, urinary issues, pain during bowel movements, and dyspareunia. In Sweden, approximately one in ten individuals are affected by endometriosis. Despite its high prevalence, there remains a significant lack of knowledge within the healthcare system. This often results in long delays before diagnosis, which can negatively impact the individual's physical, psychological, and social well-being. As nurses are often the first point of contact in healthcare, they play a crucial role in identifying symptoms and treating patients with respect and a person-centered approach. Aim: To describe how patients with endometriosis experience encounters with healthcare professionals. Method: This study is a literature review based on qualitative articles. Searches were conducted in the databases CINAHL and PubMed. After quality assessment, 13 articles were included in the review. Results: The 13 articles forming the basis of the results originate from the USA, Sweden, Hungary, Australia, England, India, Brazil, Ireland, and South Africa. Data analysis generated four main categories: Diminishment and invalidation of the patient’s experiences, Lack of support, information, and understanding from healthcare professionals, Negative emotional effects of healthcare encounters and Positive healthcare experiences and trust-building interactions. Additionally, five subcategories were identified, describing various aspects of healthcare encounters for patients with endometriosis. Patients frequently reported that their symptoms were trivialized and normalized, leading to frustration, mental distress, and decreased trust in the healthcare system. A lack of knowledge among healthcare professionals negatively affected the experience of care. In contrast empathetic and attentive interactions along with increased awareness of the disease had a positive impact on patients’ care experiences. Conclusion: To reduce diagnostic delays and improve care experiences, nurses need to have knowledge about endometriosis, identify symptoms early, and treat patients with respect and empathy. A person-centered and evidence-based approach can contribute to improved quality of life for individuals with endometriosis.