Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur pedagoger på fritidshem uppfattar och arbetar med utanförskap, samt vilka strategier de använder för att förebygga det. Genom semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från olika skolmiljöer identifierades fyra teman gruppdynamik och starka karaktärer, fri lek som riskzon, vuxennärvaro som trygghetsfaktor och utmaningar i det förebyggande arbetet. Resultaten visar att utanförskap ofta uppstår i fria aktivitetsstunder när starka personligheter dominerar lekens regler, men att det kan förmodligen motverkas genom medveten didaktisk inkludering och trygga relationer enligt pedagogernas perspektiv. Det relationella perspektivet, med fokus på social inkludering, visar att det är miljön och inte eleven som behöver anpassas för att skapa en känsla av delaktighet. Studiens slutsats är att fritidshemmet har ett särskilt ansvar att organisera både fria och styrda aktiviteter samt bygga förtroendefulla vuxna – barnrelationer för att förebygga social utsatthet.