Denna studie undersöker hur olika aktörer såsom fritidslärare, rektorer, politiker och kommunala tjänstemän uppfattar fritidshemmet i socioekonomiskt utsatta områden samt hur de arbetar för att stödja verksamheten. Fritidshemmen har en avgörande betydelse för barns utveckling, särskilt i områden där socioekonomiska utmaningar påverkar barns vardag och lärandemöjligheter. Trots detta är ämnet relativt outforskat, vilket gör det viktigt att belysa vidare.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur dessa yrkesgrupper ser på fritidshemmets betydelse och vilka insatser som görs för att främja verksamheten i utsatta områden. Empirin samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med två fritidslärare, två politiker, två kommunala tjänstemän och en rektor. Deltagarna valdes utifrån deras yrkeserfarenhet och relevans för studiens syfte. 

Resultaten visar att aktörerna är överens om att fritidshemmen har en betydande roll i barns liv i utsatta områden men samtidigt lider verksamheten av brist på både uppmärksamhet och resurser. Det finns ett tydligt gemensamt behov av ökad medvetenhet, långsiktiga satsningar och tydligare samverkan mellan olika aktörer.

This study examines how different stakeholders, such as leisure-time teachers, principals, politicians, and municipal officials, perceive the role of leisure-time centres in socioeconomically disadvantaged areas and how they work to support these activities. Leisure-time centres play a crucial role in children’s development, especially in areas where socioeconomic challenges affect children’s everyday lives and learning opportunities. Despite this, the topic remains relatively under-researched, making it important to explore further.

The aim of the study is to gain a deeper understanding of how these professional groups view the significance of leisure-time centres and the efforts made to promote their activities in disadvantaged areas. Empirical data were collected through seven semi-structured interviews with two leisure-time teachers, two politicians, two municipal officials, and one principal.  Participants were selected based on their professional experience and relevance to the study’s purpose. 

The findings reveal a consensus among stakeholders that leisure-time centres play a central role in children’s lives in disadvantaged areas, but that these centres do not receive sufficient attention or resources. There is a shared need for increased awareness, long-term investments, and clearer collaboration among various actors.