Denna studie syftar till att undersöka unga transkvinnors erfarenheter kopplade till olika aspekter av sexualiteten, såsom identitet, kropp, sexuell lust, sexuella erfarenheter och kärleksrelationer. Informanterna i studien har erhållit könsbekräftande hormonbehandling med östrogen som minderåriga eller i nära anslutning till 18-årsdagen. Därför kommer studien också handla om deras upplevelser och erfarenheter kopplade till den könsbekräftande hormonbehandlingen. Unga transpersoners egna berättelser är ovanliga i litteraturen, och i en svensk forskningskontext näst intill helt frånvarande. Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats inspirerad av Sara Ahmeds (2006) queera fenomenologi och Judith Butlers (1990) teori om den heterosexuella matrisen. Åtta semistrukturerade intervjuer har analyserats med tematisk analys. I resultatanalysen presenteras fyra huvudteman: En ”riktig” kvinna – att navigera tvåkönsnormen, Att vara i relation till andra – att få ”höra hemma”, Att förhandla om sex, intimitet och närhet och Att bryta orienteringen. Resultaten visar att såväl sexuell lust som orientering och praktiker är starkt påverkade av kroppsliga erfarenheter och sociala normer. Resultaten visar även hur hormonbehandlingen blir ett sätt att förflytta kropp mot könsidentitet, vilket minskar könsdysforin och ökar den kroppsliga självkänslan. Den könsbekräftande hormonbehandlingen med östrogen är central för det sexuella välbefinnandet och bör inte enbart förstås som en medicinsk intervention, utan också som en djupt existentiell process där kropp, kön och psykisk hälsa är intimt sammanflätade.

This study aims to explore young trans women's experiences related to various aspects of sexuality, such as identity, body, sexual desire, sexual experiences, and romantic relationships. The participants in the study received gender affirming hormone treatment with estrogen as minors or shortly after turning 18. Therefore, the study also addresses their experiences and perceptions related to the hormone treatment. Young trans people's own narratives are rare in the literature, and in a Swedish research context, they are nearly entirely absent. This is a qualitative study with a phenomenological approach inspired by Sara Ahmed’s (2006) queer phenomenology and Judith Butler’s (1990) theory of the heterosexual matrix. Eight semi-structured interviews were analyzed using thematic analysis. The results are presented through four main themes: A “real” woman – navigating the two-gender norm; Being in relation to others – finding a “sense of belonging”; Negotiating sex, intimacy, and closeness; and Disrupting orientation. The findings show that sexual desire, orientation, and practices are strongly influenced by bodily experiences and social norms. The results also demonstrate how hormone treatment serves as a means to align the body with gender identity, thereby reducing gender dysphoria and increasing bodily self-esteem. Gender affirming hormone treatment with estrogen is central to sexual wellbeing and should not be understood solely as a medical intervention, but also as a deeply existential process where body, gender, and mental health are intimately intertwined.