Sammanfattning 

Bakgrund: Att arbeta som socialarbetare innebär att man arbetar med relationsbyggande, förståelse samt kommunikation och för att kunna lyckas med detta så är empati en viktig förutsättning. Men trots vikten av ett arbete som innefattar empati, så kan den återkommande användningen av empati i yrket leda till att den enskilda drabbas av en negativ stress, som i sin tur kan leda till att man drabbas av något som kallas för empatitrötthet. Syfte: Syftet med studien är att belysa vad som kan hända om den enskilda drabbas av empatitrötthet både ur ett individperspektiv men också ur ett organisatoriskt perspektiv, samt för att erhålla kunskap om vad det finns för skydds- och riskfaktorer mot att drabbas av empatitrötthet. Metod: Den metod som använts i undersökningen är en strukturerad litteraturstudie. Resultat: Resultatet som man fick fram efter undersökningen var att ur ett individperspektiv så kunde man se att det som var ett skydd mot att drabbas av empatitrötthet var egenvård. Vidare hade det också betydelse om man som person hade utvecklat motståndskraft mot förändringar samt motgångar som kan inträffa i livet. Utifrån ett organisatoriskt perspektiv så kunde man se att det var av vikt att införa ett traumamedvetet arbetssätt på arbetsplatsen.När det kommer till riskfaktorer på individnivå så kunde man se att det som var en risk för att drabbas av empatitrötthet var om man hade erfarenhet av egna personliga trauman sedan tidigare. Undersöker man sedan på organisatorisk nivå så kunde man se att personalomsättningen på arbetsplatser är en risk genom att den råder en väldigt hög personalomsättning i samhället när det kommer till socialarbetare.

Abstract 

Background:Working as a social worker means working with relationship building, understanding and communication, and to be successful in this, empathy is an important prerequisite. However, despite the importance of work that includes empathy, the recurring use of empathy in the profession can lead to the individual suffering from negative stress, which in turn can lead to suffering from something called “compassion fatigue”. Purpose: With the aim of highlighting what can happen if the individual suffers from “compassion fatigue” both from an individual perspective but also from an organizational perspective, and to obtain knowledge about what can be a protection against suffering from compassion fatigue. Method: The method used in the study is a structured literature study. Result: The result of the study was that from an individual perspective, it was possible to see that the thing that was protective against suffering from compassion fatigue was self - care. Furthermore, it was also important whether you as a person had developed resilience to changes and setbacks that can occur in life. From an organizational perspective, it was possible to see that it was important to introduce a trauma - aware way of working in the workplace.When it comes to risk factors at the individual level, it was possible to see that it was a risk for compassion fatigue if you had previously experienced personal traumas. If you then examine it at an organizational level, you can see that staff turnover in workplaces is a risk because there is a very high staff turnover in society when it comes to social workers.