Det sociala arbetet inom barn- och familjeomsorgen är ett emotionellt utmanande yrke som påverkar socialarbetares hälsa och välbefinnande. För att kunna hantera emotionella utmaningar som följer med yrket, är hållbarhets- och copingstrategier avgörande för att verksamma socialarbetare ska kunna bli bestående i sin yrkesroll. Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa de hållbarhets- och copingstrategier som socialarbetare inom barn- och familjeomsorgen i Sverige tillämpar och som upplevs vara hjälpsamma för att hantera emotionella utmaningar inom yrket. Studiens empiri baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialarbetare verksamma inom barn- och familjeomsorgen. Intervjuerna har genomförts för att fånga de subjektiva upplevelserna och erfarenheterna av yrkesrollen. För att analysera och tolka studiens resultat har de teoretiska utgångspunkterna baserats på Lazarus och Folkmans teori om copingstrategier samt Banduras teori om self-efficacy, i kombination med tidigare forskning. Studiens resultat visar att socialarbetare inom barn- och familjeomsorgen använder en kombination av informella och formella copingstrategier som både är problemfokuserade och emotionella, i form av handledningstillfällen, kollegialt stöd och organisatoriskt planerade insatser med syfte att stärka arbetsgruppen. De copingstrategier som visade sig vara mest hjälpsamma var regelbundna interna och externa handledningstillfällen samt det kollegiala stödet. En närvarande och lyhörd chef, samt möjligheten till stödjande insatser inom organisationen, visade sig också vara viktigt för att möjliggöra och upprätthålla dessa strategier.

Social work within child and family services is an emotionally demanding profession that affects social workers’ health and well-being. To be able to manage the emotional challenges within the profession, sustainability and coping strategies are crucial to remain in the profession over the long term. The aim of this qualitative study is to highlight the organizational sustainability and coping strategies that social workers within child and family services use within the organisation and are perceived as most helpful to manage the emotional challenges within the profession. The study’s empirical data is based on six semi-structured interviews with social workers working in child and family services, aiming to capture their subjective experiences of coping strategies in relation to their professional roles. To analyze and interpret the result, Lazarus and Folkman's theory of stress and  coping strategies and Bandura's theory of self-efficacy were used, in combination with previous studies. The main findings of the study shows that social workers in child and family care use a combination of formal and informal problem focused and emotion focused coping strategies in form of supervision sessions, peer-support and organisationally planned interventions with the aim of strengthening the work team. The coping strategies found to be most helpful were regular internal and external supervision sessions, peer-support and a present and responsive manager who facilitates sustainability and coping strategies within the organisation.