This study examines the presence and development of populist rhetoric in Swedish party leaders’ debates ahead of the national elections in 2010, 2014, and 2018. Through a combination of critical discourse analysis and narrative analysis, the study investigates linguistic expressions and narrative structures that characterize populist communication. The theoretical framework is based on key scholars such as Mudde, Moffitt, and Müller, and populism is operationalized through four core components: anti-elitism, crisis rhetoric, anti-pluralism, and appeals to the people. The results show that populist rhetoric appears to varying degrees among several party leaders but is most clearly present in the rhetoric of the Sweden Democrats. At the same time, the study finds that traditional parties have increasingly adopted populist elements, particularly through emotionally charged language and confrontational speech. Between 2010 and 2018, the rhetoric in the debates has become more polarized and focused on conflict rather than substantive policy. The study thus highlights how populism, as a rhetorical style, has become an increasingly established part of the Swedish political debate.

Denna studie undersöker förekomsten och förändringen av populistisk retorik i svenska partiledardebatter inför riksdagsvalen 2010, 2014 och 2018. Genom en kombination av kritisk diskursanalys och narrativ analys studeras språkliga uttryck och berättarstrukturer som kännetecknar populistisk kommunikation. Studien bygger på ett teoretiskt ramverk med utgångspunkt i centrala forskare såsom Mudde, Moffitt och Müller, och operationaliserar populism genom fyra nyckelkomponenter: elitkritik, krisretorik, anti-pluralism och folkhänvisningar. Resultaten visar att populistisk retorik förekommer i olika grad hos flera partiledare, men att det främst är Sverigedemokraternas retorik som tydligt präglas av populistiska strategier. Samtidigt visar studien att även traditionella partier i ökande grad använder populistiska element, särskilt i form av känslomässigt laddat språk och konfrontativa anföranden. Från 2010 till 2018 har retoriken i debatterna blivit mer polariserad och fokuserad på konflikt snarare än sakpolitik. Studien belyser därmed hur populism som retorisk stil har blivit en alltmer etablerad del av det svenska politiska debattklimatet.