Syftet med denna studie är att skapa djupare förståelse och ett bredare färdighetsregister för professionen, genom att identifiera klassrumspraktiker som enligt lärares resonemang och erfarenheter, motiverar elever till läsning av skönlitteratur och sakprosa inom ramen för svenskämnet. Studien uppmärksammar och analyserar lärares resonemang om implementering av olika klassrumspraktiker och dess effekter på elevers läsmotivation. Genom studien vill vi utöka medvetenheten om klassrumspraktiker och betydelsen för dessa i undervisningen. De teoretiska perspektiv som studien tar utgångspunkt i är självbestämmandeteorin, inre- och yttre motivation, samt sociokulturell teori om den proximala utvecklingszonen. Teorierna omfattar en drivkraft, underliggande attityder och anledningar som leder till en handling, samt mottagligheten för instruktioner och förklaringar. Den tidigare forskningen inom ämnet, både internationell och nationell, framhäver betydelsen av välplanerade klassrumspraktiker och deras påverkan på elevers läsmotivation. Studien tillämpar en kvalitativ metod baserat på semistrukturerade intervjuer med lärare utifrån ett frågeformulär bestående av ett antal öppna frågor som intervjun inriktar sig på. Genom intervjumaterialet framkom lärares resonemang och erfarenheter rörande ett flertal klassrumspraktiker vilka kan främja elevers läsmotivation. I studiens resultatdel redogörs för dessa praktiker utifrån identifierade teman i intervjumaterialet. Dessa teman är lärares högläsning, gemensam läsning, klassrumsmiljö, lärares roll, variation och individanpassat. Sammanfattningsvis visar studiens resultat på ett flertal faktorer som främjar elevers läsmotivation i tidiga skolår.