Bakgrund: NSSI förekommer överallt i världen oavsett sociala och kulturella skillnader eller ställning i samhället. Prevalensen är högts hos ungdomar men även vuxna rapporteras inkluderas i patientgruppen. Icke- suicidalt självskadebeteende (NSSI) innebär en avsiktlig självskada av kroppsvävnad utan suicidala intentioner och för syften som inte anses socialt accepterade. Detta beteende kan visa sig på flera sätt som ibland är synligt för andra men kan också vara väldigt privat. Individer som utför NSSI löper större risk att ta självmord. För individer med NSSI är vanligtvis den grundutbildade sjuksköterskan den första vårdkontakten man möter. Denna patientgrupp är väldigt utmanande för sjuksköterskan professionellt men även emotionellt och etiskt.

Syfte: Syftet var att sammanställa den grundutbildade sjuksköterskors erfarenhet vid vård av patienter med icke-suicidalt självskadebeteende (NSSI).

Metod: Den valda metoden var en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.  Analysen av artiklarna utfördes enligt Popenoes metod (2021).

Resultat: Resultatet samlades genom fem teman: ”känslomässiga utmaningar och maktlöshet”, ”vårdkontext och organisatoriska utmaningar”, ”behov av utbildning och struktur”, ”kommunikationens roll i vårdrelationer” samt ”professionell utveckling och stöd”.

Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visar att sjuksköterskor ansåg att många delar vid mötet med patienter med självskadebeteende var utmanande. Det fanns ett behov av mer utbildning om självskadebeteenden och hur man bemöter dessa individer på ett sätt som är anpassat efter den utsatta situation de befinner sig i. Ett samarbete mellan olika professioner breddade kunskapen på arbetsplatsen och skapade en tryggare miljö. Genom att öka sjuksköterskans kompetens och stärka teamet på arbetsplatsen finns det möjlighet att skapa en stabilare atmosfär där mer optimal och kvalitativ omvårdnad sker för patienter med NSSI.

Background: NSSI (non-suicidal self-injury) occurs everywhere in the world regardless of social and cultural differences or position in society. The prevalence is highest in young people, but adults are also reported to be included in the patient group. NSSI refers to the intentional harm of body tissue without suicidal intentions and for purposes that are not socially accepted. This behavior can be demonstrated in various ways that is sometimes seen by others, but it can also be very private. Individuals who commit NSSI are at greater risk of suicide. For individuals that have a self-harming behavior the general nurse is usually the first health care contact your face. This group of patients is very challenging for the general nurse professionally but also emotionally and ethically.

Aim: The aim of the study was to compile the registered nurse experience caring for patients with non-suicidal self-injury (NSSI). 

Method: The chosen method for the study was a literature study based on ten scientific articles with qualitative design.  The quality analysis was executed according to Popenoes method (2021).

Results: The results were organized into five themes: "emotional challenges and powerlessness," "healthcare context and organizational challenges," "need for education and structure," "the role of communication in care relationships," and "professional development and support."

Conclusion: The results of the literature study show that nurses considered many parts of the meeting whit patients with NSSI challenging There was a need for further education on self-harming behaviors and how to approach these individuals in a manner tailored to the vulnerable circumstances they are experiencing. A partnership between different professions can broaden the knowledge in the workplace and create a calmer environment. By enhancing the competence of nurses and strengthening the workplace team, it can become possible to create a more stable atmosphere where more optimal and high-quality care is provided for patients with NSSI.