Carling, A (2024). Navigating Intimacy and Sexuality – LGBTQ+ partner´s perspectives on sexual relations and gender incongruence (with or without gender dysphoria). Degree project in sexology 30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work: Sexology, 2024.

Background: There is a lack of knowledge about how sex and intimacy can be experienced by LGBTQ+-partners in a nordic context. Aim: The purpose of the study is to examine different perspectives on what it can be like to have an intimate, sexual relationship with someone who experiences gender gender incongruence, with or without gender dysphoria. Method: Thematic analysis has been based on ten qualitative interviews. All informants are LGBTQ+ people who were assigned female at birth. Eight of them see themselves as cisgender women, one identify as trans and one as non-binary. The material has been analyzed from a social constructivist perspective where the theoretical approach is based on sexual script theory, in combination with theories about minority stress and joy. Results: Many feel satisfied despite tangible challenges and limitations – sex and intimacy can thus be experienced as good even if it can sometimes be difficult to navigate around these issues. The result is presented in three main themes: "The desire for an active sex life outside the heteronormative scripts", "I want it if you want it" and "Who will I become if you change?". General findings show that good communication with partners can create minority joy and enable new ways of relating to changing bodies. This take time and require responsiveness and flexibility. Several informants stated that they experienced minority stress when people around them tried to label their sexual orientation based on the relationships they currently were in, instead of letting them decide for themselves when and if they feel like describing this to others. Specifically, the study shows, that intimacy and sexuality can be affected in several ways by gender dysphoria and by various types of physical and psychological changes in connection with gender treatment. It can, for example, affect interaction patterns when it comes to initiating sex and intimacy. When participants reflect on their own process, they recognize that they have become better at communicating needs and wishes over time. Discussion: Knowledge of intersectional perspectives is highlighted as positive. However, the interviews show that issues related to power and privilege can make it difficult to initiate sex and intimacy if the communication is lacking. The informants have a desire to be able to take others into account without having to disregard their own needs. More knowledge is needed in order to understand how partners of transgender and nonbinary people can receive better treatment in different contexts. In particular, there is a need for a deeper understanding of how heteronormative assumptions about sexuality can be examined and questioned in order to enable better conditions, especially in contexts related to sexual health.

Carling, A (2024). Normbrytande kroppar och relationer i förändring – hbtq+-personers perspektiv på att vara partner till någon med könsinkongruens (med eller utan könsdysfori). Examensarbete i sexologi 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete: sexologi, 2024.

Bakgrund: Det saknas kunskap om hur sex och intimitet kan upplevas av partners till transpersoner och ickebinära i en nordisk kontext. Syfte: Studiens syfte är därför att belysa och analysera partners perspektiv på hur sex och intimitet kan upplevas i relationer där någon upplever könsinkongruens, med eller utan könsdysfori. Metod: Tematisk analys har anlagts på tio kvalitativa intervjuer med deltagare från nordiska länder. Samtliga informanter är hbtq+-personer som tilldelats juridiskt kön kvinna vid födseln. Åtta av dem ser sig idag som cis-personer eller ciskvinnor, medan övriga två identifierar sig som trans respektive icke-binär. Materialet har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där den teoretiska ansatsen utgår från sexuell scriptteori, i kombination med teorier kring stress och minoritetsglädje. Resultat: Många känner sig tillfredsställda trots påtagliga utmaningar och begränsningar – sex och intimitet kan således upplevas som bra även om det ibland kan vara svårt att navigera i dessa frågor. Resultatet presenteras genom tre huvudteman: ”Önskan om ett aktivt sexliv utanför heteronormen”, ”Jag vill om du vill” och ”Vem blir jag om du förändras?”. Generellt kan bra kommunikation skapa minoritetsglädje och möjliggöra nya sätt att förhålla sig till kroppar i förändring. Detta tar tid och ställer krav på lyhördhet och flexibilitet. Flera säger att de upplevt minoritetsstress när människor i deras omgivning försökt etikettera deras sexuella läggning utifrån de relationer de har för närvarande, istället för att låta dem själva avgöra hur och när de själva skulle vilja beskriva detta för andra. Specifikt visar studien att intimitet och sexualitet kan påverkas på flera sätt samt att olika typer av fysiska och psykiska förändringar kan förekomma i samband med könsbekräftande behandling, vilket i sin tur kan påverka samspelsmönster när det gäller initiativtagande till sex och närhet. När deltagarna reflekterar över sin egen process så uppger majoriteten att de blivit bättre på att kommunicera kring dessa frågor över tid. Diskussion: Kunskap om intersektionella perspektiv ses som positivt ur många aspekter. Intervjuerna visar att frågor som rör makt och privilegier kan försvåra initiativtagande till sex och närhet om kommunikationen brister. Informanterna ger uttryck för att vilja att kunna ta hänsyn till andra utan att prioritera bort egna behov. Mer kunskap behövs för att förstå hur partners till transpersoner och ickebinära kan få ett bättre bemötande i olika sammanhang. Det vore önskvärt med fortsatt forskning som ger djupare förståelse av hur heteronormativa antaganden kring sexualitet och sexuell läggning kan granskas och ifrågasättas för att möjliggöra bättre bemötande av målgruppen i stort, men i synnerhet i sammanhang som rör den sexuella hälsan.