I detta konferensbidrag fokuseras tilldelningen av handledare och elev som en del i den praktik somhandledning av arbetsplatsförlagt lärande (apl) utgör. Bidraget är en delstudie av ett avhandlingsprojektmed etnografisk ansats som handlar om handledare inom bygg- och anläggningsprogrammet medinriktning måleri.Yrkesutbildningarna i Sverige står inför olika utmaningar, däribland vikande söktryck (Panican, 2020).Olika reformer för att motverka problemet har gjorts, inte minst inom den arbetsplatsförlagda delen avutbildningen. Handledaren fick en mer central roll vid införandet av Gymnasieskola 2011. Då infördeshårdare krav på praktik på en arbetsplats och Skolverket (2013) fick i uppdrag att genomföra utbildningför handledare. Handledaruppdraget ses inte av handledarna som ett professionellt uppdrag, vilket fårkonsekvenser att handledarutbildningar inte når dem (Mårtensson, 2021). Mot denna bakgrund ärsyftet att bidra med ny kunskap om handledarnas möte med elever.Studiens teoretiska grund utgörs av att apl inom måleri förstås som en praktik. Med praktikteorier ochett praktikgrundat synsätt följer att gränsen mellan till exempel individ/struktur och tanke/handling blirdiffusa (Carlgren, 2015; Schatzki et al., 2001). Det innebär att yrkeserfarenhet ses som konkretasituationer som sätter sig i blicken, i handlaget och i tänkandet (Bornemark, 2020). Vilka antas vara avbetydelse när handledare möter elever.Metod - En empiridriven etnografiMed inspiration från Paul och Gåfvels (2021) kommer studien att vara empiridriven snarare änteoridriven. För att uppnå syftet och komma praktiken och handledarna nära tillämpas en etnografiskansats. Den data som samlats in bygger på deltagande observationer, informella samtal och go-alongintervjuer. Handledare som ingår i studien är verksamma inom Bygg- och anläggningsprogrammet,inriktning mot måleri. Analys av materialet börjar ofta redan under tiden i fältet när ett urval görs vidfältanteckningarna (jfr Klope, 2020; Ottoson, 2016). I den kommande avhandlingsstudien har fler temanidentifierats, här påbörjas analysen av ett tema.Resultat – Visa arbetsmoral”Kom i tid, lägg undan mobilen och visa arbetsmoral”. Detta uttalande är återkommande, nästan somett återkommande mantra under go-along intervjuerna. Elever som handledarna uppfattar inte visarintresse för yrket får inte vara kvar på apl-platsen. Handledarna kan lösa detta genom att meddela”kontoret” att de inte kan ha eleven. Detta kan tolkas som att det på förhand förutsätts en förståelseför praktikens yrkeskultur där tider och arbetsmoral utgör en slags dold läroplan på apl. De preliminäraresultaten visar också att handledare inte känner till att det finns handledarutbildning, varken generellt(från Skolverket) eller från den egna branschen (Måleribranschens Yrkesnämnd).

Referenser

Bornemark, J. (2020). Horisonten finns alltid kvar : om det bortglömda omdömet. Volante.

Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Daidalos.

Mårtensson, Å. (2021). Yrkesutbildning på gränsen mellan skola och arbetsliv: en intervjustudie omyrkeslärares och handledares arbete med arbetsplatsförlagt lärande. [Doktorsavhandling].Linköpings universitet.

Panican, A. e. (2020). Yrkesutbildning på undantag : att bryta den lågattraktionskraften. Studentlitteratur.

Paul, E., & Gåfvels, C. (2021). Ligga steget före: Barnskötares yrkesomdöme åskådliggjort genombedömningshandlingar. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 11(3), 22-46.https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458x.2111322

Schatzki, T. R., Knorr-Cetina, K., & Savigny, E. v. (2001). The practice turn in contemporary theory. Routledge.