Med anledning av det minskande läsintresset och den ökande ojämlikheten inom utbildningssystemet har regeringen lagt fram två förslag – ett om införande av läslistor i svenska språket och ett annat för att göra en kulturkanon mer tillgänglig för en bredare publik och därigenom främja inkludering (Regleringsbrev budgetåret 2024 avseende Skolverket & Dir. 180023:180023). Syftet med denna studie är att undersöka den potentiella påverkan av en litterär kanon i förskolan när det gäller förskollärarnas metoder och följaktligen den litteratur som barn utsätts för. Genom en kvantitativ metod har en undersökning använts för att fråga förskollärare om deras åsikter för att kunna besvara studiens forskningsfrågor, nämligen om de tror att förslagen kan öka intresset för litteratur och bidra till jämställdhet och inkludering, vilket är huvudmålen med förslagen. 

Resultaten från undersökningen analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där böcker tolkas som artefakter som kan öppna världar för barn, som de också kan ha med sig i sin lek. Resultaten visar dock att detaljreglering riskerar att leda till bristande engagemang och minskat inflytande, vilket kan resultera i minskat intresse. Dessutom bedöms förslagen ha positiva effekter på jämställdheten när det gäller lika tillgång men det är fortfarande oklart hur det kompenserande uppdraget kan uppfyllas när barns förförståelse kan variera. Ett tydligt tema i respondenternas svar är vikten av att ha ett brett utbud av litteratur där alla barn kan känna sig representerade, kontra att ha ett stort urval. För denna analys har kapitalteori använts där kulturellt kapital lyfts fram som en faktor som påverkar om barn inkluderas eller exkluderas när utbildningen i första hand utgår från det svenska språket och kulturen. Baserat på enkätsvaren tros en litterär kanon ha både inkluderande och exklusiva effekter för barn i förskolan.