Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilken påverkan virtuella laborationer har i grundskolans naturkunskapsundervisning och hur arbetssättet kan stötta elevers begreppsförståelse inom ämnena. Därutöver kommer undersökningen att riktas mot vilka omgivande faktorer som påverkar användandet av VR-glasögon i undervisningen. Idén till arbetet uppstod genom observationer om att elever i mycket liten utsträckning får delta i laborativa moment på grund av omständigheter som snäva tidsramar och begränsat material. Därför undersöker arbetet om virtuella laborationer är tillräckligt effektivt och framgångsrikt för att kunna komplettera den traditionella naturkunskapsundervisningen. 

Artiklarna som används för att besvara frågeställningarna är utvalda genom databaserna ERIC, ERC och Web of Science. Urvalet är begränsat till artiklar senare än 2011, peer reviewed, grundskoleålder och naturkunskap. På grund av att virtuella laborationer i grundskolan och VR-glasögon är relativt nya fenomen inom svensk utbildning har studier från andra länder valts ut. 

Av resultaten framgår att det finns vissa fördelar med att använda virtuella laborationer då de kan öka tillförlitligheten hos resultaten som genereras genom virtuella simuleringar och därför leda till att elever snabbare kan göra kopplingar mellan naturvetenskapens teori och praktik. Virtuella laborationer kan genom att effektivisera naturvetenskapliga händelseförlopp också leda till att elever snabbare kan nå fram till förståelse av naturvetenskapliga samband och slutsatser. Ytterligare kan virtuella laborationer även vara användbara och kompletterande i fall där man vill skapa riskfyllda laborativa miljöer som inte är tillgängliga i praktiken. Resultaten antyder också att virtuella verktyg kan ge upplevelser som engagerar användarens flera sinnen och leda till en tillfällig ökad motivation samt att denna uppslukande effekt av användarens sinnen kan vara en generell framgångsfaktor inom undervisning.