Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivs som en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med en genomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån något självklart och diskussionen om betydelsen och hur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna är ständigt närvarande på institutionen. Begreppet dubbla perspektiv lyftes fram i forskningsprojektet Kunskapens framträdandeformer (Göthlund; Melin) för att undvika att ställa olika kunskapsformer emot varandra. Det finns ändå en risk för dikotomisering mellan teori och praktik, konst och vetenskap eller akademi och profession när man talar om olika perspektiv.

Denna studie består av två delar; en diskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra och problematisera olika synsätt och positioneringar inom lärarlagen på K3, men också en didaktisk design för att synliggöra och konkretisera undervisningsformer där tvärvetenskapliga förhållningssätt ska kombineras med olika professionella och konstnärliga praktiker och diskurser på grundutbildningsnivå. Den första studien består av deltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser på temat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurser och vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts. Arbetet utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt utifrån Norman Faircloughs tre dimensioner av kommunikaton, som ram för en kritisk diskursanalys. Resultatet presenteras i form av en kategorisering av olika diskursiva positioneringar och hur dessa förhåller sig till varandra i ett maktperspektiv och visar på hur

inomvetenskapliga och utomvetenskapliga intressen ofta kommer i konflikt och att de inomvetenskapliga perspektiven har en tydligt dominant ställning som marginaliserar betydelsen och inflytandet från utomvetenskapliga perspektiv. I nästa steg argumenteras för ett användande av begreppet estetiska lärprocesser, istället för begreppet dubbla perspektiv, för att beskriva arbetet med både en gestaltande och en vetenskaplig praktik i ämnet visuell kommunikation på kandidatnivå. Estetiska lärprocesser är ett begrepp som pekar mot hur kunskapande sker och kan därför samla de dubbla perspektiven i en konvergerande social praktik. Jag har undersökt denna praktik i en akademisk kontext från en didaktisk synvinkel. Med hjälp av kunskapsteoretiska begrepp som socialsemiotik, multimodalitet, tyst och situerad kunskap, konstrueras en konkret modell för hur studenter och lärare kan navigera mellan en vetenskaplig och estetisk praktik. Metoden bygger på en triangulering mellan att lära sig om, lära sig i och lära sig genom och har genomförts som en interaktiv didaktisk design. En kollaborativ, abduktiv process tillsammans med studenter och lärare på institutionen för Konst, kultur och kommunikation på Malmö Högskola.