Studenters skriftspråkskompetenser ser olika ut efter gymnasiet, men den här artikeln utgår från att alla studenters läsande, skrivande och talande behöver utvecklas för att kunna hantera högskolans krav och den specifika disciplinens kunskapsfält. Artikeln redogör för ett antal forskningsbaserade principer för hur språkutvecklande undervisning kan organiseras: ämnesintegrerad undervisning, aktiv läsning, skrivandet som en inkrementell process, samt konstruktiv återkoppling. Dessa exemplifieras med upplägget på kursen ”Akademiskt språkbruk” på ett samhällsvetenskapligt program 2016-2020. Styrkor och svagheter i upplägget diskuteras med hjälp av studentröster från kursutvärderingar. Här fokuseras särskilt på frågan om selektiv respons. Slutligen argumenterar artikeln för att skrivdidaktiker kan spela en viktig roll för att skapa ett breddat deltagande i högskolan.

Students' academic literacies vary when they enter higher education. However, this article presupposes that all students' reading, writing, and speaking should be improved in order for them to be able to handle the demands of higher education and the specific discipline. The article presents several research-based principles for how teaching in academic literacies can be organized. These principles are: writing in the disciplines, active reading, writing as an incremental process, and constructive feedback. As an example, from teaching practice, the article presents details from the course "Academic discourse", part of a bachelor programme in the social sciences 2016-2020. The article discusses strengths and weaknesses in the teaching practice, student evaluations as empirical material. Special attention is devoted to the question of selective response. Finally, the article concludes that instructors trained in writing didactics can play an important role in enhancing widening participation in higher education.