Sammanfattning/Abstract

Capobianco, Anna och Espinosa, Amalia (2023). Framgångsrikt stöd vid dyslexi ur ett elevperspektiv. Speciallärarprogrammet med specialisering på språk-, skriv- och läsutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.

Förväntat kunskapsbidrag

Genom detta arbete vill vi belysa några elevers perspektiv på framgångsrikt stöd i skolan efter en dyslexidiagnos. Arbetet kan gynna speciallärare och lärare som önskar fördjupad kompetens kring dyslexi och vad som är framgångsrikt stöd ur ett elevperspektiv. 

Syfte 

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever, som har fått en dyslexidiagnos, upplever är framgångsrikt stöd i skolan. Ett ytterligare syfte är att undersöka olika logopeders rekommendationer av stödåtgärder vid dyslexi. Detta vill vi göra för att få en ökad kunskap om hur eleverna upplever skolans stöd och hur lärare och speciallärare kan anpassa verksamheten därefter.   

Frågeställningar

·       Vad upplever elever är framgångsrikt stöd i skolan efter en dyslexidiagnos?

·       Vilka stödåtgärder rekommenderas av elever med dyslexi samt av logopeder efter en dyslexiutredning?

Teori

Den här studiens teoretiska förankring vilar på Vygotskijs (1934/2001) teori, det sociokulturella perspektivet. Den här teorin har legat som grund vid analysen av studiens empiri. Vi har även utgått från Gärdenfors (2010) kognitionsperspektiv, där fokus ligger på de individuella kognitiva förutsättningarna för lärande.

Metod

Studien har en kvalitativ ansats. Det har genomförts två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med tio elever från två olika skolor. Eleverna går på högstadiet och har alla dyslexi. Utöver intervjuerna genomfördes en dokumentgenomgång av logopeders rekommendationer vid dyslexidiagnos. Avslutningsvis intervjuades en logoped genom en semistrukturerad intervju.

Resultat

Efter genomförda intervjuer och analyser av dem kunde tre huvudteman tas fram för framgångsrikt stöd i skolan vid dyslexi. De tre teman var Samspel och interaktion, metakognition och motivation samt Assisterande teknik. För de dyslektiska eleverna som intervjuades var det av stor vikt att det fanns en trygg vuxen tillgänglig som kunde hjälpa dem i lärandet och i sin utveckling. Flera av eleverna saknade den trygghet som fanns på mellanstadiet där det fanns en vuxen tillgänglig som kände dem väl som kunde hjälpa dem. Eleverna reflekterade även kring tidens betydelse när man har dyslexi. De jämförde sig med sina kompisar och kom fram till att de fick lägga ner mer tid och mer energi på att fullfölja sitt skolarbete. Trots det lyckas de flesta hålla motivationen uppe.  Den assisterande tekniken var viktig för eleverna. De flesta använder sig av dator eller iPad dagligen som hjälp i skolan. De använder den till att lyssna på texter via Inläsningstjänst eller till diktering vid texter. Likaså stavningsprogram som Stava Rex eller Skolstil används/har använts vid textskapande. Slutligen fick de intervjuade eleverna ge sina rekommendationer till andra elever med dyslexi, detta sammanställdes sedan.

Logopeden som intervjuades bekräftade mycket av det eleverna sa och reflekterade även över tillgängligheten i skolans lärmiljöer. Det finns exempelvis inte alltid lediga rum till de elever som behöver diktera. Logopeden betonade även vikten av implementering av assisterande teknik och att det ansvaret ligger på läraren idag.

Dokumentgenomgången av 20 logopeders rekommendationer redovisades i en frekvenstabell där assisterande teknik låg i topp med högst frekvens.

Specialpedagogiska implikationer

I examensordningen (SFS 2017) för speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling ingår det att undanröja svårigheter och hinder i elevernas lärmiljöer. Detta så att alla elever oavsett funktionsförmåga eller nivå ska kunna ta del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön. Detta arbete kan bidra till att öka speciallärarens kompetens kring elever med dyslexi och vilket som är framgångsrikt skolstöd för dem. 

Nyckelord

Assisterande teknik, dyslexi, metakognition, motivation, samspel