Stora förskolor är något som blivit mer aktuellt i vårt samhälle och det är allt fler kommuner som satsar på att bygga större förskolor med större utomhusmiljöer. I dagsläget finns det begränsat med forskning om hur barns anknytningar påverkas utomhus på stora förskolegårdar. Syftet med studien är därför att undersöka hur pedagoger ser på anknytningar utomhus, mellan yngre barn och pedagoger, på en storförskola och hur pedagogerna upplever utomhusstrukturen ute på förskolans stora gård. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: Hur upplever pedagogerna att anknytningarna, mellan barn och pedagoger, fungerar utomhus på den stora förskolegården? Hur upplever pedagogerna att utomhusmiljöns struktur och tillgänglighet påverkar de yngsta barnens trygghet? En kvalitativ forskningsmetod har använts där inspelade semistrukturerade intervjuer genomförts. De teoretiska utgångspunkterna i analysen av empirin är Bowlbys anknytningsteori, där trygg bas och säker hamn varit centralt i analysen.

Utifrån frågeställningarna visar resultatet att pedagogernas närvaro och lyhördhet är avgörande för de yngre barnens trygghetsskapande ute på förskolegården. Det blev också uppenbart hur pedagogernas arbetssätt och organisering i utomhusmiljön påverkade barnens trygghet. Studiens resultat visade även på hur väsentligt det är att planera och kunna erbjuda material till de yngre barnen som de känner trygghet till och kan bemästra utifrån sin egen förmåga.