Introduktion: Skolan och skolämnet idrott och hälsa (Ioh) ska vara likvärdigt och kompensera för elevers olika förutsättningar och bakgrund. Det finns dock en begränsad kunskap om i vilken utsträckning familjebakgrund, migrationsbakgrund och kön under de senaste decennierna har påverkat två utfallsmått som är viktiga utifrån ett likvärdighetsperspektiv, elevers betyg i Ioh och elevers uppfattningar av Ioh. Den bristande kunskapen kan leda till felaktiga slutsatser om i vilken utsträckning Ioh uppfyller sitt likvärdighetsuppdrag och hur likvärdigheten i Ioh har förändrats över tid.

Syfte och teoretisk ram: Syftet är att bidra med ny kunskap om hur likvärdighet i skolämnet Ioh kan förstås, mätas och har förändrats. Resultatet analyseras och tolkas utifrån ett teoretiskt ramverk knutet till begreppen likvärdighet (equivalence) och jämlikhet (equality). Utifrån olika perspektiv (exempelvis: lika jämlikhet, tillräcklig jämlikhet, prioritaristisk jämlikhet och turjämlikhet) diskuteras och problematiseras resultaten med fokus på vad som kännetecknar jämlikhet och likvärdighet i Ioh. Eventuella förändringar i likvärdighet diskuteras och tolkas utifrån nationella faktorer (exempelvis segregation) och faktorer knutna specifikt till Ioh (exempelvis ämnesinnehåll).

Metod: Metoden bygger på kvantitativa analyser, dels av elevers (N = 5,848,642) betyg i Ioh mellan åren 1999-2019, och dels av elevers (N = 39,980) uppfattningar av Ioh. Metoden som inkluderar elevers betyg bygger på analyser av korrelationen (i form av variansdekomposition) mellan helsyskon, födda inom ett treårsfönster, och deras (årsvis standardiserade) betyg i Ioh. Detta mått beaktar alla de aspekter som helsyskon delar, exempelvis föräldrars socioekonomiska bakgrund, uppfostran och genetiska faktorer. Metoden som inkluderar elevers uppfattningar av Ioh bygger på re- analyser av data som samlats in inom ramen för fyra stora svenska forskningsprojekt/nationella utvärderingar. I analyserna undersöks storleken på könsskillnader i elevers uppfattningar av Ioh, och hur dessa skillnader är relaterade till elevers idrottsdeltagande och föräldrars utbildningsnivå.ResultatI förhållande till den totala variationen i elevers betyg i Ioh, så har andelen som förklaras av variation mellan syskonpar ökat sedan 2000. Sambandet mellan helsyskons betyg i Ioh har alltså ökat i styrka mellan åren 2000 och 2019. Resultatet tyder på att betydelsen av elevers familjebakgrund, under de senaste två decennierna, har fått större betydelse för elevers betyg i Ioh. Baserat på data om elevers uppfattningar av Ioh så visar resultaten från tre effektstorleksmått (Cramers V, r-kvadrat och Cohens d) att det generellt finns mycket små könsskillnader, och efter att ha kontrollerat för elevers idrottsdeltagande på fritiden och föräldrars utbildningsnivå är skillnaderna praktiskt taget irrelevanta.

Diskussion och slutsatser: Resultatet som visar att familjebakgrund har blivit viktigare för elevers betyg i Ioh tyder på att likvärdigheten Ioh har försämrats. Detta kan bland annat, dels förklaras av att elevgruppen blivit en mer heterogen, vilket kan medföra att det kompensatoriska uppdraget blivit svårare. Dels, förklaras av att skolan de senaste två decennierna blivit sämre på att kompensera för elevers med mer ofördelaktiga förutsättningar. Resultatet som visar att det finns små, eller till och med irrelevanta, könsskillnader i elevers uppfattning av Ioh tyder på att problem med ojämlikhet mellan könen relaterade till elevers uppfattning av Ioh kan vara relativt små.