Bakgrund: I Sverige lider 20 % av den äldre befolkningen av någon form av psykisk ohälsa. En av de vanligaste diagnoserna är depression och kan klassas som en folksjukdom. Risken för att drabbas av depression ökar med stigande ålder. Samsjuklighet kan leda till att diagnostik och behandling kompliceras. Depression sänker den drabbades livskvalitet och ökar risken för mortalitet även vid lindriga sjukdomstillstånd. Hos de äldre kan symtombilden på depression skilja sig från den yngre och medelålders patientgruppen. En obehandlad depression medför ett onödigt lidande för den drabbade. Sjuksköterskans kärnkompetens samverkan i team blir en viktig komponent för att kunna erbjuda patienten en god och personcentrerad omvårdnad. 

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonals erfarenheter av att vårda äldre patienter med depression.

Metod: Litteraturstudien grundades på studier med kvalitativ ansats. Databassökningarna utfördes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter urval och kvalitetsgranskning valdes tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Artiklarnas resultat analyserades enligt Fribergs analysmodell. 

Resultat: Under analysarbetet framkom tre teman och två subteman under vartdera temat. Första temat var Identifiering av depression med subteman Vikten av att vara lyhörd och Att skapa en tillitsfull vårdrelation. Andra temat var Organisatoriska förutsättningar med subteman Tidsbrist och prioritering och Avsaknad av rutiner. Tredje temat var Olika behandlingsmetoder med subteman Främja aktivitet och grundläggande behov och Varierande uppfattning om läkemedelsbehandling. 

Konklusion: Litteraturstudien visade att vårdpersonalen upplevde brister i vården av äldre patienter med depression. Vårdpersonalen önskade tydligare struktur och rutiner inom organisationen. Ökad kunskap om depression hos äldre var även något som vårdpersonalen efterfrågade för att kunna identifiera sjukdomen och ge en god omvårdnad. 

Background: In Sweden 20 % of the elderly suffer from mental illness. One of the most common diagnoses is depression and it can be seen as a common disease. The risk of developing depression increases with increasing age. Co-morbidity can complicate diagnosis and treatment. Depression lowers the patient's quality of life and increases the risk of mortality even in mild illnesses. In the elderly, the symptom picture of depression may differ from the younger and middle-aged patient group. An untreated depression causes unnecessary suffering for the patient. The nurse's core competence collaboration in teams will be an important component to be able to offer the patient good and person-centered care. 

Aim: The aim of this literature review was to illustrate healthcare professionals’ experiences of treating older people with depression.

Method: The literature study was based on studies with a qualitative approach. The database searches were performed in Cinahl, PubMed and PsycInfo. After selection and quality review, ten scientific studies with a qualitative method were included. The results of the articles were analyzed according to Friberg's analysis model. 

Results: During the analysis work, three themes and two sub-themes emerged under each theme. The first theme was Identifying depression with following subthemes; The importance of being responsive and Creating a trusting care relationship. The second theme was Organizational conditions with sub-themes Lack of time and prioritizing and Lack of routines. The third theme was Different treatment methods with sub-themes Promoting activity and basic needs and Varying perception of drug treatment. 

Conclusion: The literature review showed that the healthcare professionals experienced shortcomings in the care of elderly patients with depression. The healthcare professionals wanted a clearer structure and routines within the organization. Increased knowledge about depression in the elderly was also something that the healthcare professionals requested in order to be able to identify the disease and provide good care.