Mycket av den forskning som finns visar att digitala verktyg inte används imatematikundervisningen som det skrivs fram att de ska göra i enlighet med gällandestyrdokument. Syftet med studien är dels att skaffa en utökad förståelse för vilka digitalaverktyg en lärare i årskurs F-3 har tillgång till och hur de använder det i sinmatematikundervisning. Syftet är även att undersöka om lärarna anser sig ha tillräcklig kunskapom digitala verktyg och vad de anser finnas för fördelar samt nackdelar med att användadigitala verktyg i matematikundervisningen. För att besvara studiens syfte har enenkätundersökning utformats med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Respondenterna ärgeografiskt utspridda över hela Sverige och totalt 115 stycken enkätsvar har samlats in förstudien.Resultatet i studien visar att surfplattor, datorer och projektorer är de digitala verktyg somanvänds mest frekvent i matematikundervisningen. Dessa digitala verktyg används av lärarnasom ett komplement till matematikundervisningen, där de använder de digitala verktygen förpresentationer, genomgångar av uppgifter och som ett pedagogiskt hjälpmedel för att delegeraut uppgifter till eleverna. Eleverna ges möjlighet att använda de digitala verktygen för att lösamatematiska uppgifter både enskilt, par eller i grupp med andra elever. Studiens resultat visaratt en klar majoritet av respondenterna ej har erhållit någon utbildning om användande avdigitala verktyg i sin matematikundervisning, dock anser majoriteten av de lärare som deltagiti studien att deras kunskapsnivå ändå är tillräcklig för att implementera digitala verktyg på ettadekvat vis. Det framkommer även i resultatet att lärarna anser att en fördel med digitala verktyg i matematikundervisningen är att det gynnar elevernas kunskapsutveckling och det går attindividanpassa uppgifter enklare. Nackdelarna med att använda digitala verktyg imatematikundervisningen är att det anses tidskrävande vid planering, ofta teknikstrul och attelever gör andra saker än vad som avses