Den föreliggande studien undersöker vilken roll stödstrukturer kan ha för elevers skrivande av fanfiction i form av sagor, med fokus på språkliga och litterära aspekter. Studien genomfördes på en stor högstadieskola i södra Sverige och sammanlagt deltog 81 elever från fyra klasser i årskurs sju. Endast två av de fyra klasserna exponerades för stödstrukturen i fråga under skrivandets gång. Primärmaterialet utgörs av elevernas sagor, medan sekundärmaterialet utgörs av ett frågeformulär som undersöker elevernas uppfattningar av skrivandet, upplevelser av att ha tagit del av visuella stödstrukturer samt huruvida de upplever ha utvecklat kunskaper om språkriktighet, sensmoral och bildspråk. Det är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i syfte att erhålla kunskap om den pedagogiska praktiken för att bättre förstå den och i sin tur försöka bidra till det vetenskapliga samtalet kring praktiken.

Resultatet visar att klasserna som exponerades för stödstrukturen brukade ett rikare bildspråk än klasserna som inte exponerades för stödstrukturen, främst vad gäller gestaltande beskrivningar och liknelser. När det gäller språkriktighet visar resultatet att det förekom färre särskrivningar samt felaktiga bruk av versaler och skiljetecken i en av klasserna som exponerades för stödstrukturen. Å andra sidan förekom det flest särskrivningar samt felaktiga bruk av versaler och skiljetecken i den andra klassen som exponerades för stödstrukturen. Sammanfattningsvis visar resultatet att stödstrukturer kan spela roll för bruket av gestaltande beskrivningar och liknelser vid skrivandet av fanfiction i form av sagor, men att stödstrukturer inte nödvändigtvis spelar roll vad gäller språkriktighet. I det avslutande kapitlet förs en diskussion om metod och material samt huruvida dataunderlaget är tillräckligt omfattande för att kunna säga om stödstrukturer spelar någon roll för elevers skrivande överhuvudtaget. Slutligen ges förslag till fortsatt forskning.