Historiemedvetande är ett begrepp som har varit centralt inom den svenska historiedidaktiken sedan 1990-talet. Trots att det har funnits med i kurs- och ämnesplaner i över 25 år så är det fortfarande ett komplext och svårdefinierat begrepp. Dessutom saknas det tydliga stöddokument från Skolverket om hur begreppet bör definieras och operationaliseras inom historieundervisningen. Syftet med denna studie är att belysa ifall det kan uppstå problem när det svårdefinierade begreppet historiemedvetande ska tolkas och operationaliseras av historielärare. Studien har genomförts via kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fyra historielärare från två olika gymnasieskolor i södra Sverige. Utifrån empirin från intervjutillfällena har en kvalitativ analys genomförts för att finna mönster, sammanhang, likheter och/eller skillnader i lärarnas utsagor. Resultatet visar att det finns vissa olikheter mellan lärares tolkning samt operationalisering av begreppet. Eftersom alla lärare baserar sin undervisning på deras individuella tolkningar och operationaliseringar av historiemedvetande finns det en risk att likvärdigheten kan ifrågasättas.