Denna kunskapsöversikt ämnar undersöka vilka möjligheter och utmaningar poesianvändningen kan ha i svenskundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Anledningen till att jag valt det här fokusområde bottnar i en ögonöppnande erfarenhet från min VFU där jag fick se elever använda poesi med glädje och skratt. Frågan är även väldigt relevant för svenskundervisningen som ska innehålla undervisning av poesi. Svaret på frågeställningen i kunskapsöversikten svarades med ett handfull internationella samt nationella källor. Metoden bestod av specifika sökningar i tre olika databaser där jag fann en doktorsavhandling, två böcker och sju forskningsartiklar. Resultatet påvisade de olika fördelar som användningen av poesi i ett mångkulturellt klassrum har och hur den kan implementeras på bästa sätt i undervisningen. Till exempel visade resultaten att poesin är väldigt gynnsam att använda i språkundervisning, dikters uppbyggnad, rim och innebörd visar sig vara främjande i lärandet av ett nytt språk. Det finns också svårigheter både eleverna och lärare upplever. Vissa elever anser att de saknar kreativiteten som ”krävs” till att arbeta med poesi. Slutsatsen som kan dras är att lärare behöver mer självförtroende i sin användning av poesi för att kunna stödja elever i deras lärande, men även att det finns många metoder och möjligheter för läraren som kan leda till att poesi blir ett effektivt verktyg att använda i undervisningen. I diskussionen tas relevansen för lärarprofessionen upp och att lärare främst behöver ändra sin inställning till poesin för att kunna använda den på bästa sätt. Denna kunskapsöversikt ämnar undersöka vilka möjligheter och utmaningar poesianvändningen kan ha i svenskundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Anledningen till att jag valt det här fokusområde bottnar i en ögonöppnande erfarenhet från min VFU där jag fick se elever använda poesi med glädje och skratt. Frågan är även väldigt relevant för svenskundervisningen som ska innehålla undervisning av poesi. Svaret på frågeställningen i kunskapsöversikten svarades med ett handfull internationella samt nationella källor. Metoden bestod av specifika sökningar i tre olika databaser där jag fann en doktorsavhandling, två böcker och sju forskningsartiklar. Resultatet påvisade de olika fördelar som användningen av poesi i ett mångkulturellt klassrum har och hur den kan implementeras på bästa sätt i undervisningen. Till exempel visade resultaten att poesin är väldigt gynnsam att använda i språkundervisning, dikters uppbyggnad, rim och innebörd visar sig vara främjande i lärandet av ett nytt språk. Det finns också svårigheter både eleverna och lärare upplever. Vissa elever anser att de saknar kreativiteten som ”krävs” till att arbeta med poesi. Slutsatsen som kan dras är att lärare behöver mer självförtroende i sin användning av poesi för att kunna stödja elever i deras lärande, men även att det finns många metoder och möjligheter för läraren som kan leda till att poesi blir ett effektivt verktyg att använda i undervisningen. I diskussionen tas relevansen för lärarprofessionen upp och att lärare främst behöver ändra sin inställning till poesin för att kunna använda den på bästa sätt. Denna kunskapsöversikt ämnar undersöka vilka möjligheter och utmaningar poesianvändningen kan ha i svenskundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Anledningen till att jag valt det här fokusområde bottnar i en ögonöppnande erfarenhet från min VFU där jag fick se elever använda poesi med glädje och skratt. Frågan är även väldigt relevant för svenskundervisningen som ska innehålla undervisning av poesi. Svaret på frågeställningen i kunskapsöversikten svarades med ett handfull internationella samt nationella källor. Metoden bestod av specifika sökningar i tre olika databaser där jag fann en doktorsavhandling, två böcker och sju forskningsartiklar. Resultatet påvisade de olika fördelar som användningen av poesi i ett mångkulturellt klassrum har och hur den kan implementeras på bästa sätt i undervisningen. Till exempel visade resultaten att poesin är väldigt gynnsam att använda i språkundervisning, dikters uppbyggnad, rim och innebörd visar sig vara främjande i lärandet av ett nytt språk. Det finns också svårigheter både eleverna och lärare upplever. Vissa elever anser att de saknar kreativiteten som ”krävs” till att arbeta med poesi. Slutsatsen som kan dras är att lärare behöver mer självförtroende i sin användning av poesi för att kunna stödja elever i deras lärande, men även att det finns många metoder och möjligheter för läraren som kan leda till att poesi blir ett effektivt verktyg att använda i undervisningen. I diskussionen tas relevansen för lärarprofessionen upp och att lärare främst behöver ändra sin inställning till poesin för att kunna använda den på bästa sätt. Denna kunskapsöversikt ämnar undersöka vilka möjligheter och utmaningar poesianvändningen kan ha i svenskundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Anledningen till att jag valt det här fokusområde bottnar i en ögonöppnande erfarenhet från min VFU där jag fick se elever använda poesi med glädje och skratt. Frågan är även väldigt relevant för svenskundervisningen som ska innehålla undervisning av poesi. Svaret på frågeställningen i kunskapsöversikten svarades med ett handfull internationella samt nationella källor. Metoden bestod av specifika sökningar i tre olika databaser där jag fann en doktorsavhandling, två böcker och sju forskningsartiklar. Resultatet påvisade de olika fördelar som användningen av poesi i ett mångkulturellt klassrum har och hur den kan implementeras på bästa sätt i undervisningen. Till exempel visade resultaten att poesin är väldigt gynnsam att använda i språkundervisning, dikters uppbyggnad, rim och innebörd visar sig vara främjande i lärandet av ett nytt språk. Det finns också svårigheter både eleverna och lärare upplever. Vissa elever anser att de saknar kreativiteten som ”krävs” till att arbeta med poesi. Slutsatsen som kan dras är att lärare behöver mer självförtroende i sin användning av poesi för att kunna stödja elever i deras lärande, men även att det finns många metoder och möjligheter för läraren som kan leda till att poesi blir ett effektivt verktyg att använda i undervisningen. I diskussionen tas relevansen för lärarprofessionen upp och att lärare främst behöver ändra sin inställning till poesin för att kunna använda den på bästa sätt. Denna kunskapsöversikt ämnar undersöka vilka möjligheter och utmaningar poesianvändningen kan ha i svenskundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Anledningen till att jag valt det här fokusområde bottnar i en ögonöppnande erfarenhet från min VFU där jag fick se elever använda poesi med glädje och skratt. Frågan är även väldigt relevant för svenskundervisningen som ska innehålla undervisning av poesi. Svaret på frågeställningen i kunskapsöversikten svarades med ett handfull internationella samt nationella källor. Metoden bestod av specifika sökningar i tre olika databaser där jag fann en doktorsavhandling, två böcker och sju forskningsartiklar. Resultatet påvisade de olika fördelar som användningen av poesi i ett mångkulturellt klassrum har och hur den kan implementeras på bästa sätt i undervisningen. Till exempel visade resultaten att poesin är väldigt gynnsam att använda i språkundervisning, dikters uppbyggnad, rim och innebörd visar sig vara främjande i lärandet av ett nytt språk. Det finns också svårigheter både eleverna och lärare upplever. Vissa elever anser att de saknar kreativiteten som ”krävs” till att arbeta med poesi. Slutsatsen som kan dras är att lärare behöver mer självförtroende i sin användning av poesi för att kunna stödja elever i deras lärande, men även att det finns många metoder och möjligheter för läraren som kan leda till att poesi blir ett effektivt verktyg att använda i undervisningen. I diskussionen tas relevansen för lärarprofessionen upp och att lärare främst behöver ändra sin inställning till poesin för att kunna använda den på bästa sätt.