Bakgrund: Ungdomar upplever skolkraven som för höga och de psykiska besvären bland dem ökar. Den ständiga ökningen av psykiska besvär har tolkats som en ökning av psykisk ohälsa, trots att ungdomar uppger att de ändå har en god hälsa och tillfredsställelse med livet. De psykiska besvären kan istället vara mer övergående och kopplade till vardagliga utmaningar snarare än allvarligare psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att undersöka ungdomars beskrivningar av vardagliga utmaningar relaterat till skolkrav. Metod: Studien skrevs med kvalitativ ansats. Data från 14 fokusgruppsintervjuer med ungdomar analyserades med hjälp av manifest, induktiv innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier formade resultatet: “Krav på att ständigt prestera”, “Krav på att hinna med allt” och “Krav på att lyckas i framtiden”, vilka i sin tur mynnade ut i tio subkategorier. Kraven kom från flera håll, både från föräldrar och skolan, inkluderat att prestera inför andra. Ungdomarna jämförde sig även med andra och allt detta medförde att de fick höga krav på sig själva. Kraven ledde till stress och en känsla av att få för stort eget ansvar då ungdomarna samtidigt beskrev ett bristande stöd från omgivningen. Stressen grundades i för mycket skolarbete på en och samma gång vilket bidrog till en obalans mellan skola och fritid. Det fanns även en övergripande stress kring framtiden, vilket kopplades till betyg, oro inför gymnasievalet samt att inte kunna påverka sin situation. Konklusion: Skolkraven leder till skolstress som påverkar ungdomars psykiska välbefinnande negativt. Skolsköterskan har en viktig roll att, i förslagsvis sina hälsosamtal, fånga upp hur skolkraven och skolstressen påverkar ungdomarnas psykiska välbefinnande och utifrån detta forma sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete.  

Background: Adolescents experience school demands as too high and mental health problems among them are increasing. The steady increasement of mental health problems has been interpreted as an increasement of mental illness, even though adolescents report that they experience good health and life satisfaction. These mental health problems could instead be seen as transient everyday challenges rather than serious mental illness. Aim: The aim was to examine adolescents’ descriptions of everyday challenges related to school demands. Method: The study was written with a qualitative approach. Data from 14 focus group interviews with adolescents was analyzed using a manifest, inductive content analysis. Result: Three categories formed the result: “Demands to constantly perform”, “Demands to keep up with everything” and “Demands to succeed in the future”, which were divided into ten subcategories. The demands came from several directions, both from parents and school, including to perform in front of others. The adolescents also compared themselves to others and all of this caused high demands on themselves. The demands led to stress and a feeling of having too much personal responsibility due to the lack of support from their surroundings, which the adolescents described. The stress was based on too much school work at the same time, which contributed to an imbalance between school and leisure time. There was also an overall stress concerning the future, which was related to school grades, concerns about the choice of high school and not being able to affect the situation. Conclusion: The school demands lead to school stress that affects the adolescents’ mental well-being negatively. The school nurse has an important role in picking up on how the school demands and the school stress affects the adolescents, preferably through the regular health dialogues, and based on this shape the health promotion and prevention work.