Syftet med detta examensarbete är att få en förståelse för den didaktiska kopplingen mellan marknadsförda ”laborations-kit”/utbildningspaket, framtagna av Education Technology-företag, och det meningsskapande som dessa erbjuder. Med hjälp av syftesrelaterad textanalys, och begrepp från Lars Lindströms didaktiska läroprocesser och mer klassiska laborationsbegrepp, analyseras ”laborations-kit”/utbildningspaketens innehåll och inramning samt hur utbildningspaketen är gestaltade didaktiskt genom mål och medel.

Resultatet av studien visar att den modifierade Lindström-fyrfältaren är ett användbart komplement till s.k. laborations-frihetsgrader. Tanken med ökade frihetsgrader är att succesivt ge eleven mer utmaningar. Denna tanke finns även med i Lindströms fyrfältare, men här tillkommer att ett läromål kan vara att behärska medie under kontrollerade former, dvs i teknik-världen olika instrument, apparatur, verktyg och specifika material. Med hjälp av fyrfältaren kan man som pedagog även välja att laborera ämnesfokuserat eller ämnesövergripande för att täcka andra läromål eller åstadkomma nya kreativa effekter, s.k. divergerande läromål. Det är det kreativa skapandet i kombination med behärskandet av hantverket som är det egentliga målet med laborationer och denna insikt väcks när man använder fyrfältaren. Som pedagog, vare sig man är inom skolvärlden eller på ett EdTech-företag, bör man få förståelse för vad som särskiljer de olika läroprocesserna och hur de sinsemellan kan samverka.

Undersökningen har identifierat ett antal för svenskt vidkommande ”vita områden” inom teknisk-pedagogisk laborationsverksamhet, bl. a kreativa områden och ”soft skills”, alltså övningar och simulationsspel av teknikutveckling och koppling samhälle-teknik. Dessutom finns det skäl att följa utvecklingen närmaste åren inom 3D Hologram-tekniken.