Under senare år har en allt mer spänd och infekterad relation uppstått mellan det svenska majoritetssamhället och den muslimska minoritetsbefolkningen i landet. Omfattande studier definierar fenomenet som islamofobiska strömningar, i Sverige och övriga Västvärlden. Studiens syfte är att få förklaringar till ungdomars inställning till muslimer och islam. Aspekterna socioekonomiska, sociala och könsrelaterade bakgrundsfaktorer anses enligt tidigare forskning påverka ungas intoleransgrad mot minoriteter, och ingår således i undersökningen. Som metod används individuella intervjuer där respondenterna får förklara sina ställningstaganden. Intervjuerna bygger på materialet från ett föreliggande frågeformulär som de intervjuade ungdomarna besvarar före intervjuerna. Frågeformuläret bygger på enkätfrågor hämtade ifrån Intoleransrapporten . Undersökningens resultat kan tolkas som att en negativ inställning till muslimer finns hos de intervjuade. Rädsla tenderar att utgöra den främsta anledningen till den negativa inställningen. Familjen tätt följt av media utgör den källa för information som starkast påverkar respondenternas inställning till muslimer och islam. Reservation för att tala om islamofobiska tendenser bland unga utfärdas, då kunskapsnivån vad gäller muslimer och islam är mycket låg hos de intervjuade. Mycket i undersökningen tyder på att de intervjuade betraktar begreppet muslim som synonymt med invandrare. Allmän främlingsfientlighet borde utifrån denna notis vara en mer korrekt benämning för det som respondenterna ger uttryck för.