Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka vad lärplattan kan ha för funktion i förskolans verksamhet samt hur pedagogernas digitala kompetens ser ut. För att få insikt i detta formulerade vi följande frågeställningar. På vilket sätt resonerar pedagogerna och förskolecheferna kring lärplattans möjligheter och begränsningar, kring sin egen digitala kunskap? Hur resonerar förskolecheferna kring pedagogernas kompetens och utbildning? Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och två förskolechefer som är involverade i arbetet med lärplattor. Tidigare forskning om lärplattan som ett digitalt verktyg ligger till grund för studien. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av begrepp från det sociokulturella perspektivet, såsom artefakt, mediering och koordinationsprocessen. Studien har påvisat att pedagogerna anser att lärplattan är ett bra komplement och att den inte ersätter något annat i verksamheten. Pedagogerna uttrycker att lärplattan har många olika användningsområden, såsom ett hjälpmedel för att möta barns olika behov, den främjar barns sociala samspel och fungerar även som ett dokumentationsverktyg. De begränsningar som framkom var brist på tillgänglighet, tid och kompetens. Studien visade även att pedagogerna hade den tekniska kunskapen och efterfrågade mer inspiration kring hur lärplattan kan användas.