Syftet med denna uppsats är att undersöka hur undervisning i demokrati inom ämnet samhällskunskap har för effekt på det demokratiska samhället, vilket görs genom frågeställningen: “Hur påverkar demokratiundervisning inom skolämnet samhällskunskap det demokratiska samhället?”. Metoden är en systematisk informationssökning, där sökningar gjorts i databaserna Swepub, ERIC och ERC, med avgränsningar i publiceringsår från 2010 och framåt, samt ålder på de studerade eleverna till motsvarande högstadiet eller gymnasiet. I resultatet undersöks tre olika ämnesområden: hur demokratiundervisning i Sverige ska utformas, konsekvenser av olika sorters undervisningsmetodik i demokratiundervisning, samt hur mycket undervisning i demokrati faktiskt påverkar det demokratiska samhället. Slutsatsen vi kommer fram till är att undervisning generellt inte har särskilt stor inverkan på det demokratiska samhället, eftersom få elever blir politiskt aktiva som följd av just skolans demokratiundervisning. Detta beror dock till viss del på hur undervisningen utformas eller vad läraren väljer att fokusera på i undervisningen, då elever som deltar i undervisning med demokratiska arbetsformer, ett öppet klassrumsklimat och fokus på förmågor snarare än mätbara kunskaper är mer benägna att delta i politiska aktiviteter än andra.