De senaste decennierna har formativ bedömning blivit ett högaktuellt ämne inom didaktikforskning vilket fått till följd att skolor i många nationer världen över försökt implementera formativ bedömning. I fokus för implementeringen står lärare som de främst ansvariga för att en formativ klassrumspraktik ska bli verklighet. Syftet med denna kunskapsöversikt är dels att undersöka vad formativ bedömning är och hur det definieras, dels att få en förståelse för i vilken utsträckning lärare implementerar formativ bedömning utifrån fem nyckelstrategier. Metoden utgjordes av en informationssökningsprocess både i nätbaserade och fysiska bibliotek där både svenska och internationella publikationer valdes ut. Resultatet visar att formativ bedömning kan definieras på många olika sätt och att det inte finns någon entydig definition. En operationaliserad definition av formativ bedömning utgörs av fem nyckelstrategier som möjliggör empiriska studier på formativ bedömning. Utifrån dessa nyckelstrategier har studier som berör implementering av formativ bedömning granskats för att identifiera vilka aspekter av formativ bedömning som är mer framträdande än andra. Resultaten visar att lärare oftast tar fram belägg för elevers lärande och i mindre utsträckning agerar på dessa belägg. Dessutom tenderar formativ bedömning ofta att bli lärarcentrerad, det vill säga att elever involveras mindre, vilket motsäger själva grundidén med formativ bedömning. Det är i sin tur mer tidskrävande och leder till en högre arbetsbelastning för lärare. Ett sätt att göra formativ bedömning mer lättillgänglig för lärare är genom skapandet av specifika tekniker och checklistor. Detta sätt att popularisera definitioner av formativ bedömning kan leda till att vissa aspekter går förlorade. En slutsats är att det verkar saknas en konsensus kring vad formativ bedömning är och att vi kanske får nöja oss med att ha verktyg för att kunna diskutera formativ bedömning. Tid till dessa diskussioner bör ha en självklar plats i lärares vardag för att alla aspekter av formativ bedömning ska kunna anammas på ett reflekterat sätt.