Utgångspunkten för den här uppsatsen är att pedagoger idag står inför nya utmaningar på grund av ett allt mer mångkulturellt Sverige. Flera av skolans styrdokument har tagit det mångkulturella i beaktande genom att införliva ett interkulturellt perspektiv som ska genomsyra hela skolans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur pedagoger reflekterar kring att arbeta i dagens mångkulturella samhälle och hur medvetna de är om de riktlinjer som finns. Vårt syfte är även att se hur pedagoger förhåller sig till elevernas religiösa tillhörighet samt om tillhörigheten integreras i undervisningen. Som underlag för undersökningen ligger en teoretisk litteraturorientering. I denna fördjupar vi oss i de faktorer som vi anser relevanta för att förstå de processer som ligger till grund för människors kulturella identitetsskapande. För att besvara våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som alla är verksamma i grundskolans tidigare år. Våra resultat vittnar om tydliga brister i det interkulturella arbetet då elevernas kulturella identiteter inte tas till vara på i den utsträckning styrdokumenten kräver, utan det är den svenska kulturella normalitetsuppfattningen som dominerar. Det framgår dock tydligt att de flesta av pedagogerna har en vilja att arbeta mer interkulturellt men att det sällan genomförs i praktiken. Vi anser att genom att lyfta fram och arbeta mer med elevernas olika mångfacetterade kulturella identiteter, borde pedagoger kunna skapa mer dynamiska möten. Möten där alla inte bara får ett större utrymme att växa i sin kulturella tillhörighet och i sin identitet, utan även att även att deras lärande kan stimuleras på ett positivt sätt.

Pedagogues of today face new challenges as Sweden get influences from many cultures. Through applying an intercultural perspective to the curricula, schools have taken multicultural changes into consideration. Our aims with this essay have been to look into and analyze the way pedagogues reflect around these issues and how aware they are of the general guidelines. We also aimed to illustrate their view of the intercultural perspective as well as examine to what extent pupils’ religious backgrounds are taken into consideration in issues relating to education. As a basis for our essay lays a literature review focused on the issues we found most relevant for the understanding of the process behind human cultural identification. Through qualitative interviews with eight pedagogues, working at primary school level, we aimed to find answers to the questions at hand. As a result, we found obvious lacks in the intercultural work where pupils’ multicultural backgrounds were not taken into consideration as required by the guidelines and the Swedish understanding of culture was in reality dominating the education. However it was significant that the majority of the interviewed pedagogues had a strong will to be working more with intercultural issues although that is not the reality today. As a conclusion of this essay we think that through considering different cultural backgrounds of the students and integrating those into everyday school work, more dynamic meetings would be created where all students would get greater opportunity to grow both in their culture and their identity and thereby stimulating learning in a positive manner.