I denna kunskapsöversikt kommer vi att undersöka och diskutera hur läsutveckling kan se ut för elever i ett språkligt heterogent klassrum i grundskolans tidigare skolår. Vi har även undersökt vilka faktorer som kan vara av betydelse för processen. I vår informationssökningsprocess har vi utgått från olika sökmotorer där vi funnit för vår frågeställning relevanta studier. I resultatavsnittet presenterar och sammanställer vi resultatet från de studier vi undersökt och fördjupat oss i. I vår studie har vi kommit fram till att barn lär sig läsa med hjälp av olika faktorer som vi deltat in i fyra kategorier: läsbejakande miljö, förstaspråket som resurs för lärande, språklig medvetenhet samt gemensamma referensramar. I avsnittet om läsbejakande miljö belyser vi hemmets samt skolans betydelse för läsutvecklingen. Vi lyfter även fram olika strategier som kan vara gynnsamma för processen. I kategorin förstaspråk som resurs för lärandet lyfter vi fram hur elevers vardagsspråk kan formas till ett kunskapsrelaterat språk. I avsnittet om språklig medvetenhet ges exempel på hur språklekar samt högläsning kan vara läsutvecklande. I kategorin gemensamma referensramar presenteras textsamtal som framgångsfaktor för läsutveckling samt vikten av att utgå från elevers intressen vid val av litteratur. Därefter analyseras studierna under rubriken slutsats där vi framhåller att hur läsutveckling sker beror inte endast på en strategi utan flera olika. Gynnsamma strategier är exempelvis interaktion mellan första och andraspråk, gemensamma referensramar samt ordkunskap, vars kombination är individuell för varje elev. Vår kunskapsöversikt avslutas med en diskussion där vi problematiserar vårt funna resultat samt ställer studierna mot varandra. I diskussionsavsnittet kopplar vi även kunskapsöversikten till vår yrkesprofession genom reflektioner kring studierna. Vi belyser även hur vi önskar arbeta vidare med kommande examensarbete.