Ämnesintegration är en arbetsmetod som används för att förena olika ämnen genom samverkan; före¬liggande studie kommer specifikt behandla förhållandet mellan matematik och fordons- och transportprogrammets karaktärsämne. Metoden används både för att motivera elever och skapa meningsfullhet i undervisningen. Samtidigt som kursplanen fram-håller att stora delar av det centrala innehållet i yrkeselevernas kurs matematik 1a ska relateras till varje programs karaktärsämne, beslutade Regeringen hösten 2017 att de nationella proven ska ges större betydelse vid betygsättning – trots att de inte är program-specifika. Därmed uppstår ett dilemma huruvida fokuset ska ligga på yrkes¬specifika eller generella kunskaper. Denna intervju¬studies syfte var att analysera matematik¬lärarnas under-visning i ämnesintegration utifrån Bernsteins teorier om horisontell och vertikal diskurs. Begreppen beskriver hur kunskap organiseras och karakteriseras av yrkes- respektive generella kunskaper. Resultatet belyser att matematiklärarna nyttjade ämnesintegration – både på ett varierat sätt och även i högre utsträckning än vad tidigare studier påvisat. En alltför yrkesinriktad (horisontell) undervisning riskerar dock att exkludera de generella (vertikala) kunskaperna, som är en förutsättning för att utveckla kritiskt tänkande och överföra kunskaper mellan olika kontexter. Som begränsande faktorer för en ämnesintegrerad matematik¬undervisning nämndes främst olika strukturella hinder (samarbete och elevgrupps¬sammansättning), kurslitteratur och elevernas för¬kunskaper (språkliga och matematiska). Däremot ansågs inte det nationella provet som ett hinder för arbetssättet, vilket också går emot tidigare forskning. Under 2017 fick fler än 45 % av fordons- och transporteleverna underkänt på det nationella provet. Eftersom provet inte testar ämnesspecifika kunskaper indikerar det brister i de vertikala kunskaperna. Därmed blir det en balansgång mellan att motivera elever med yrkesspecifika kunskaper samtidigt som undervisningen måste innehålla vertikala kunskaper för att de ska ha möjlighet att rekontextualisera sina kunskaper till andra kontexter än just de yrkesspecifika.