Det framkommer tydligt i den svenska läroplanen och i kursplanen för ämnet kemi att laborationer ska vara en del av undervisningen. Laborationers inverkan på elevers lärande har dock ifrågasatts och vissa är kritiska till dess effekt. Andra anser däremot att laborationerna har en positiv påverkan på elevernas lärande, men att de ska ha en öppen karaktär för att bli givande. Slutna laborationer anses inte främja tänkande och resonerade och gynnar därför inte lärandet. Elevernas uppfattningar om laborationer har dock inte studerats i lika stor utsträckning. Syftet med uppsatsen är att lyfta gymnasieelevernas uppfattningar om laborationer. Uppsatsen belyser laborationernas betydelse för deras lärande och på vilka sätt de anser att laborationerna bör utformas för att bli givande. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer, där eleverna har intervjuats i grupper. Sammanlagt 12 elever deltog i studien. Resultatet från studien visar att eleverna anser att laborationerna har en betydelse för deras lärande. Teorin blev genom laborationerna mer konkret, vilket bidrog till ökad förståelse. De påpekade även att begreppen förtydligades och att kopplingen mellan teori och praktik blev tydligare. För att laborationerna skulle vara givande framkom ett antal punkter som eleverna ansåg viktiga; de ville ha någon form av teori innan laborationen, syftet och målet med laborationen skulle vara tydligt, det var ett måste med återkoppling efter laborationen och att den skulle ske så snart som möjligt och att de helst ville utföra laborationen i par. Det var även viktigt att läraren var aktiv och hjälpsam under laborationen. Det framkom också att eleverna föredrog en variation av öppna och slutna laborationer, då de såg både fördelar och nackdelar med de olika utformningarna i förhållande till deras lärande.