Avsikten med detta examensarbete är att belysa problematiken kring vägledningen inom särskolan och ge en bild av hur vägledningen på särskolan bedrivs. Vi vill även ge en bild av olika arbetssätt som kan användas av studie- och yrkesvägledare i särskolan. Examensarbetet är en kvalitativ intervju med sex vägledare som arbetar inom särskolan. Intervjuerna spelades in under telefonsamtal. De forskningsperspektiv som används behandlar främst vilka färdigheter som vägledare inom särskolan behöver för att kunna samtala. Den teori som framförallt har använts finns inom matchningsteorin och förklarar hur vägledare arbetar efter konceptet ”rätt man på rätt plats”. Andra teoretiska perspektiv berör vägledning, bemötande, lyssnande, begränsningar och kommunikation. Resultaten från intervjuerna varierade och det varierade från intervju till intervju hur mycket tid vägledarna avsatte för enskilda samtal. Resultatet visar att enbart två av våra sex intervjupersoner har enskilda samtal. Resterande håller informationssamtal med föräldrarna. Det framkom att eleverna som inte har något verbalt språk inte får någon enskild vägledning. Detta för att en mall och kunskap för att vägleda dessa elever saknas. I analysen belyses vad studie- och yrkesvägledning inom särskolan är. Det framkommer att man lägger mycket tid på administrativa uppgifter som vägledare inom särskolan. Enligt studierna handlar vägledningen om att matcha elevernas färdigheter och förmågor med daglig verksamhet eller ett kommande yrkesliv istället för att vägleda enskilda elever.