Sammanfattning Syfte: Det primära syftet med studien är att analysera Skolverkets handledarutbildning inom den specialpedagogiska fortbildningen av lärare och jämföra hur specialpedagogutbildningen på Malmö högskola förhåller sig till dessa kriterier. Studien är tänkt att belysa vilka olika typer av grupphandledande uppdrag och funktioner som förekommer inom Skolverkets handledarutbildning. Detta för att åskådliggöra hur det kan påverka den specialpedagogiska yrkesrollen. Det övergripande syftet med studien är att belysa om den professionellt utbildade handledarens specialpedagogiska kompetens och fördjupade kunskaper påverkar handledningens övergripande kvalité. Det förväntade kunskapsbidraget med studien är att öka medvetenheten kring handledningens funktioner och kriterier då det finns väldigt lite forskning inom området. Preciserade frågeställningar: Vilka funktioner betonas i Skolverkets handledarutbildning i den specialpedagogiska fortbildningen?  Vilka funktioner betonas i Malmö högskolas specialpedagogutbildning kring handledning?  Vilka kriterier betonas i Skolverkets handledarutbildning i den specialpedagogiska fortbildningen?  Vilka kriterier betonas i Malmö högskolas specialpedagogutbildning kring handledning?  Hur förhåller sig Malmö högskolas specialpedagogutbildning kring handledning till Skolverkets handledarutbildning i den specialpedagogiska fortbildningen? Teoretisk ram: Studien utgår från Öquists (2008) systemteori som innebär att se helheten i ett system, alltså förstå världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. När en del i systemet förändras kan andra delar påverkas och därigenom systemet som helhet. Individ, grupp, organisation och omvärld ses som ömsesidigt beroende av varandra. I studien används även ett KASAM perspektiv som utvecklades av Aaron Antonovsky (1991) vilket bygger på tre upplevelser av tillvaron hos individen; begriplighet, hanterlighet och meningsfullhet. Begriplighet innebär att tillvaron skall vara förutsägbar och begriplig när saker händer. Hanterbarhet handlar om krav på rätt nivå och att individen har en känsla av kontroll. Meningsfullhet i bemärkelsen att individen ska känna sig delaktig och medverkande i vardagen. 9 Metod: Då studiens empiri enbart består av dokument och texter används kvalitativ textanalys som metod för att analysera, tolka och få en förståelse för innehåll och mening i texterna. En kvalitativ textanalys används ofta inom den samhälls- och humanvetenskapliga forskningen för tolkning av olika texter och dokument. Detta är en process där forskaren systematiskt undersöker och arrangerar sin empiri för att komma fram till ett resultat genom att bryta ner, organisera, söka efter mönster och kategorier (Bogdan & Biklen, 2007; Bryman, 2011; Widén, 2015). Resultat och analys: Skolverkets specialpedagogiska kompetensutvecklande insats bygger på att höja lärarnas kompetens inom området. Vidare anser de att det kollegiala lärandet ska ske med en handledare och satsar därför på en handledarutbildning. De menar även att kollegialt lärande inte är detsamma som att kollegor själva sitter och diskuterar. Detta stämmer överens med resultatet som framkommit i studien kring Malmö högskolas handledarutbildning då fokus läggs på handledarens kunskap och kompetens kring olika samtalsfunktioner och grupprocesser. Gjems (1997) betonar vikten med en professionellt utbildad handledare. I resultatet framkommer vissa gemensamma mönster i de båda handledningsuppdragens kriterier. Dessa kriterier är att handledaren ska ha förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner, kunna analysera och ha kunskap om grupprocesser. Skillnader som kommer fram i kriterierna är att det kan tolkas som att Malmö högskolas handledarutbildning har mer fokus på kriteriet att själv reflektera och få andra att reflektera över sin yrkesroll, sin undervisning samt att samtals- och gruppteorier är viktiga kriterier. Skolverkets handledaruppdrag fokuserar mer på handledningskriterier med förmåga att driva det kompetensutvecklande arbetet framåt och utveckla sin egen roll. Specialpedagogisk implikation: En av konsekvenserna av regeringsbeslutet kan vara att specialpedagogens handledningsuppdrag förtydligas och ges en högre status vilket är positivt för det specialpedagogiska yrket. Nyckelord: Grupphandledning, Handledning, Handlednings rollen, Kollegialt lärande, Specialpedagogik