Syftet med följande arbete är att undersöka hur två specialpedagoger, tre speciallärare och fyra matematiklärare, verksamma på tre 7-9 skolor i en liten kommun, uppfattar och beskriver arbetet kring elever i behov av särskilt stöd i matematik. Syftet är att genom intervjuer ta reda på vilken syn de har på matematiksvårigheter och hur denna tillämpas i verksamheten. I arbetet ges en teoretisk genomgång om matematikundervisning och specialpedagogik samt över de styrdokument som reglerar skolans arbete för elever i behov av särskilt stöd. Därefter följer en presentation av olika förklaringsmodeller till matematiksvårigheter. Studiens ut-gångspunkt är att kunskap skapas i interaktionen mellan människor i ett sociokulturellt per-spektiv. Metoden för min undersökning är en kvalitativ ämnesorienterad, halvstrukturerad intervju, med en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att utformning och genomförande av det specialpedagogiska arbetet i mate-matik i skolår 7-9 till stor del organiseras genom nivågruppering. Resurser och resursfördelning styrs inte lika mycket av elevers behov, som utrymme i lärartjänster. Samverkan mellan ma-tematiklärarna förekommer inom respektive skola, dock inte i lika stor omfattning på alla sko-lor. Gemensamt för de tre skolorna är att samverkan mellan olika stadier är obefintlig, när det gäller matematikämnet. Alla informanter beskriver en kombination av orsaksförklaringar som det mest troliga när det gäller matematiksvårigheter. De huvudsakliga orsakerna kopplas till individen, där matematiksvårigheter ses som en brist hos eleven. Orsaker som nämns av flera informanter är allmänna inlärningssvårigheter, koncentrationssvårigheter samt lässvårigheter och svårigheter med ord och begrepp. De olika åtgärder som framkommer, beskrivs i stor utsträckning ur ett kompensatoriskt perspektiv. Men det framkommer även ett kritsikt perspektiv, där man ser brister i organisationen och undervisningsmiljön som orsak till elevers matematiksvårigheter. Nyckelord: dyskalkyli, matematiksvårigheter, matematikundervisning, nivågruppering, speci-alpedagogiskt stöd

The purpose of this study is to investigate how two special educators, three special-needs teachers and four mathematics teachers, operating on three 7-9 schools in a small community, understand and describe their work with pupils with special needs in mathematics. The aim is to find out what thoughts they have on mathematic learning disabilities and how this is applied in school. This study provides a theoretical research on special education and mathematics teaching. It also examines the guideline documents that control the work with pupils in special needs. This is followed by a presentation of different models that explains mathematical dis¬abilities. The starting point of this study is the fact that knowledge is created in the interaction be¬tween people in a socio-cultural perspective. The method used in this study is a qualitative subject-oriented, semi-structured interview, with a phenomenographical approach. The result shows that the structure and implementation of the special educational work in mathematics in school year 7-9 mainly is organized by streaming. It is rather the time teachers can provide than the pupils’ needs of special support that controls the distribution of resources. Interaction between teachers in mathematics exists within all schools, although the extent of it varies. What the three schools have in common is that interaction between different stages is non-existent in mathematics. All informants claim that disabilities in mathematics most likely are due to a combination of reasons. The main reason is linked to each pupil with a shortcoming in his or hers mathematical skill. Other reasons mentioned by sev¬eral informants are general difficulties in learning and concentration, reading disabilities as well as difficulties with words and concepts. The various measures will mostly be described from a compensatory perspective. A critical perspective is from time to time used, for example concerning deficiencies in the organization and teaching environment as a reason of learning disabilities in mathematics. Keywords: dyscalculia, mathematical learning disabilities, mathematics learning, streaming, special needs support