Baserat på våra egna erfarenheter ute i förskolans verksamheter finns det varierande tillgänglighet av de digitala verktygen i verksamheten, vi upplever att det finns både positiv och negativ tillgänglighet av digitala verktyg på förskolor runt om i Sverige. Syftet med denna studie är att beskriva en förskola som har digitala verktyg tillgängliga i sin verksamhet. För att kunna utforska digitala verktygs tillgänglighet i förskolan har vi i vår studie tagit hjälp av två teoretiska utgångspunkter som är det socialkonstruktionistiska perspektivet, som är beskriven av Dahlberg, Moss och Pence (2014) och kulturanalys, som är beskriven av Ehn och Löfgren (2001). Vårt material baseras på en kvalitativ studie, och till hjälp har vi använt oss av en etnografisk metod. I vår studie har vi observerat en förskola och intervjuat fem pedagoger som är verksamma på samma förskola i södra Sverige. Resultatet av vårt insamlade material beskriver en miljö och visar hur pedagoger kan arbeta med tillgängligheten av digitala verktyg på en förskola.