Eleverna ska inom ramen för idrott och hälsa utveckla sin kroppsliga förmåga (Skolverket, 2012). För att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att utveckla sin kroppsliga kompetens i undervisningen tar kunskapsöversikten sin utgångspunkt i hur motorisk inlärning sker genom Knowledge of results. Det innebär medvetenhet av uppnått resultat. Resultaten visar att KR är absolut nödvändigt för lärande, då det vägleder mot målet, vilket är en förutsättning för en framgångsrik justering och ett mer precist förnyat försök. Elever kan ofta bilda sig en uppfattning om resultatet utifrån vad de ser, en möjlighet som kan tillvaratas i undervisningen genom trial-and-error där eleverna får prova sig fram och undersöka möjliga vägar för bästa resultat. Precision av KR innebär med vilken noggrannhet som feedbacken förmedlas och resultaten visar att den mest utförliga beskrivningen främjar lärande. I praktiken betyder det att läraren endast nöjer sig med perfektion och försöker rätta till alla avvikelser från denna. Ett sådant agerande vore inte i elevernas intresse som efter ett flertal svaga försök blir demotiverade och tappar tilltron till sin egen förmåga. Därför är en måttligt preciserad KR att rekommendera där eleverna får höra att de lyckats trots en del brister. Då förblir eleverna engagerade och lär sig mer. Men läraren måste göra en avvägning mellan KR som vägvisare och positiv förstärkning. Rörelsers avvikelse blir någonstans för stor för att förbises. Elever önskar att få erhålla KR på försök de vet med sig är bra. Det beror på att eleverna snarare strävar efter att bli sedda och bekräftade än korrigerade. Läraren ska därför inte låta goda försök gå obemärkt förbi bara för att det inte krävs någon justering. KR som bekräftar eleverna och deras goda försök är bevisligen viktig och uppskattas. När läraren förmedlar KR till eleverna som förefaller vara i behov ut av det, måste läraren tänka på att aldrig ge kontinuerlig KR, respons efter varje försök. Då blir eleven beroende av läraren och bejakar inte sin inre feedback. KR är tämligen meningslös utan denna. Läraren ska istället förmedla KR på en viss andel av försöken för då får eleverna utföra en del försök och fatta beslut självständigt. KR ska distribueras frekvent i början då kunnandet är lågt, men avta i takt med att utvecklingen fortskrider. Läraren ska undvika att förmedla KR direkt efter avslutat försök då den interfererar med den inre feedbacken. Det kan undvikas om läraren väntar ett tag. Tiden det tar att bearbeta den inre feedbacken är oklar, därför presenteras ett förslag till studie som utreder KR fördröjning. Läraren kan med fördel begära att eleverna får bedöma sin insats innan KR då den inre feedbacken blir mer användbar tillsammans med KR.