Jag kände mig ofta orättvist behandlad under min skoltid vilket jag tror bottnar sig i att jag var annorlunda mot de flesta tjejer genom att vara en nyfiken och sportig tjej. Jag upplevde att killarna tog den mesta av pedagogens tid samt fick mest status bland eleverna i klassrummet. Under mina Vft - perioder tycker jag mig dock ha sett en förändrad attityd gentemot självständiga och sportiga tjejer vilket har lett till reflektioner och tankar kring genus och könsskillnader vilket i sin tur lett fram till valet av examensarbete. Den litteratur som jag använt mig av visar på tydliga könsskillnader i såväl skolan som i samhället nämligen att det är killarna som tar för sig mest i skolan vilket sker på tjejernas bekostnad (Gens, 2002). ”Pojkarna får ordet genom att läraren ger dem en fråga utan att de räckt upp handen. ”Tre gånger så ofta får pojkarna ordet på det sättet” (Einarsson & Hultman, 1984, s.105). All tidigare forskning tyder även på att vi pedagoger behandlar flickor och pojkar olika i skolan (Öhrn, 1990). Syftet med studien var att undersöka hur flickors och pojkars könsroller kommer till uttryck den tid de spenderar i klassrummet, om det skett en förändring i elevernas könsrollsmönster samt om det i sådana fall lett till att dagens tjejer tar för sig mer. Tar flickor för sig mer idag, år 2008, än vad de gjort tidigare? Beror detta i så fall på en förändrad samhällssyn på genus och jämställdhet? Arbetar man som pedagog förebyggande för att undvika klassiska könsroller? En kvalitativ forskningsansats valdes (Kvale, 1997) för att utifrån syfte och frågeställningar fånga och beskriva pedagogernas uppfattning med hjälp av deras egna ord och formuleringar i form av fokusgrupper. Resultatet visar att man i båda fokusgrupperna är överens om att killar ta mer plats i klassrummet men att tjejer tar mer tid från själva pedagogen. Samtliga pedagoger är övertygade om att det finns grundläggande genetiska skillnader mellan pojkar och flickor, men att vi också gör en åtskillnad redan från födseln mellan könen och att vi fortsätter att behandla dem olika. ”Ja det blev en rejäl en och då vet man att det är en kille och om det blev något sött så är det en flicka” (pedagog, intervju 1). Det har skett en förändring i könsrollsmönster i klassrumsmiljön och samtliga pedagoger är överens om att dagens tjejer tar för sig mer i skolan men att det fortfarande är killarna som utgör den största delen av det offentliga rummet. Många av tjejerna är otrygga och osjälvständiga i skolan vilket gör att de får lägre status bland killarna men samtidigt tar upp mycket av pedagogens tid på ett negativt sätt.