Abstrakt Utifrån våra egna verksamhetsförlagda utbildningar i förskoleverksamheter har vi båda lagt märke till att olika förskolor har olika sätt att gruppera barnen. Det verkar dock inte finnas någon uppenbart uttalad anledning för dessa olika former av grupperingar. Detta ledde till att vi ville undersöka anledningen till varför förskolor har olika gruppering av barn. Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka argument pedagoger i förskolan använder sig av för att motivera barngrupper med blandade åldrar, respektive åldersindelade barngrupper. Studien har inramats med hjälp av tre olika frågeställningar: “Vilka föreställningar uttrycker pedagoger gällande åldersindelning och åldersblandning i verksamhetsutövningen?”, “Vilka fördelar kan enligt pedagogerna skönjas för val av åldersindelning och åldersblandning i förskolan?” och “Vilka nackdelar kan enligt pedagogerna skönjas för val av åldersindelning och åldersblandning i förskolan?”. Empirin samlades in genom intervjuer med sex pedagoger från olika förskolor i olika delar av Skåne. Till stöd för analysen har begreppen norm, ålder och makt använts. Studiens empiri visade på att pedagoger hade olika föreställningar gällande åldersblandning och åldersindelning och uppfattade både fördelar och nackdelar med dessa. Genom analys av empirin synliggörs att pedagogernas uttalade motivationer för val av olika barngrupperingar baseras på normer kring ålderns betydelse, där föreställningar om utveckling, mognad, kunskap och status ofta kopplades till förskolebarnens ålder. En sådan normativ syn på barns utveckling, som åldersbestämd, står i konflikt till läroplanens tanke om en utveckling baserad på barns egna förutsättningar och en förskola fri från åldersdiskriminering.