Abstract Detta arbete är en utbildningsfilosofiskt inspirerad text- och dokumentstudie som tar avstamp i diskussionen hösten 2017 kring begreppet undervisning i förskolan, så som det definieras i skollagen. Grunden är intresset för Skolverkets nya Läroplan för förskolan som ska presenteras våren 2018, där undervisningsbegreppet förväntas utvidgas och förtydligas. Syftet med undersökningen är att belysa och ge perspektiv på Skolverkets definition av undervisningsbegreppet, vilket leder fram till forskningsfrågan: Vilken syn på lärande och undervisning förmedlar Skolverkets definition av begreppet undervisning? I arbetet presenteras den historiska bakgrund som lett fram till den syn på undervisning och lärande som råder i aktuell förskolediskurs. Detta följs av en presentation av aktuell och tidigare forskning kring undervisningsbegreppet, med särskilt fokus på spänningsfältet mellan begreppet undervisning och begreppet lärande. Som en motpol till den rådande konstruktivistiska och post- konstruktivistiska utbildningsdiskursen presenteras utbildningsfilosofen Gert Biestas tankar kring begreppet undervisning. Biesta är kritisk till att begreppet lärande vuxit på bekostnad av begreppet undervisning. Undervisning, enligt Biesta, behöver inte nödvändigtvis följas av lärande eftersom detta kausala samband lägger ansvaret för lärandet på pedagogen istället för på eleven. Detta, tillsammans med flera andra faktorer menar Biesta bidrar till att urgröpa skolans roll i dagens samhälle. Undersökningens analys visar att en användning av Skolverkets definition av begreppet undervisning i förskolan skapar frågor kring pedagogens undervisningsuppdrag: Ska pedagogen fungera som en medforskande underlättare av elevens lärande och därmed ta ansvar för elevens lärande, eller är pedagogens uppdrag att ansvara för att presentera ett ämnesinnehåll, som eleven i sin tur ansvarar för att ta till sig? Frågor väcks också kring förskolans strävansmål, som enligt Biesta med flera skapats för sin mätbarhet och används för att visa på den aktuella förskolans konkurrensmöjligheter. Mål, anser Biesta, begränsar pedagogers och därmed elevers möjligheter att utforska ett ämnes hela innehåll. I Skolverkets definition sker undervisning under ledning av lärare eller förskollärare, vilket även det väcker frågor eftersom det delvis utesluter de konstruktivistiska och post- konstruktivistiska teorier om barns lärande som är förhärskande i dagens förskola.